Säsongens...

Del tre.

...mest kvalitative
Det blev några matcher, sen kom skadan mot Parma. Dädanefter var vänsterkanten aldrig sig lik på ett bra tag. Luciano Zauris skada såg först ut att inte vara något stort orosmoment, men sedan drogs rehabiliteringen ut på tiden - flera gånger om. När han sedan i vintras återvände blev det lite av ”cesareffekten” från förra säsongen. Vänsterkanten lyfte sig, stabilitet och kontinuitet infann sig - men framför allt så tillfördes kvalité. Luciano Zauri var en synnerligen intressant värvning när han inför förra hösten skrev på för romklubben. Sedan dess har han utvecklats och är för ögonblicket en fullvärdig ersättare till Giuseppe Favalli - det stabila spelets okrönte konung. Luciano Zauri må kanske inte vara Lazios bäste spelare, däremot är han utan tvekan en av de mest kvalitativa.

...mest missförstådde(?)/orutinerade
Det blev ont om tid, alldeles för ont om tid. Primaveratränaren Domenico Caso fick därför leda laget på dess asienturné. När laget sedan kom tillbaka till Rom bestämde sig Claudio Lotito ganska snart för att ge Mimmo Caso fullt förtroende. För Caso var det en stor och ny erfarenhet som han stod framför, lite Serie B-coachning var annars det som stod högst upp på meritlistan. Och det skulle också märkas - betydligt. Mimmo införde konstiga spelsystem som Lazio inte hade spelarmaterial för, dessutom fick Tommaso Rocchi inte i närheten av det fulla förtroende som han förtjänade. Andra spelare fick testa på positioner som de inte var lämpade för och det vara bara en tidsfråga innan bägaren rann över. När bägaren sedan hade runnit över var spelarnas förtroende för tränaren borta, och det var inte ett särskilt svårt beslut att sparka tränaren för presidenten efter 3-0 borta i Udine. Men vem vet, kanske var Caso bara lite missförstådd...

...taggtrådsmissbrukare
Bröderna Filippini gjorde sig snabbt kända för att inte vara de största av bollbegåvningar. Istället var det deras kämparanda som gick hem hos många laziali. Kulmen nåddes under ”höstderbyt” där de bägge tvillingarna var i extas. Skulle det inte ha varit för att det var derby så skulle förmodligen bägge två fått se rött. De svenska kommentatorerna talade om taggtråd till frukost, något som de två mittfältarna värmde upp med den resterande delen av säsongen också. Och på sätt och vis lyckades de, motståndarna hatade dem, deras fans likaså. Detta har gjort att många laziali vill ha kvar Emanuele och Antonio till nästa säsong, andra låter sig se igenom kämparglöden och inser att det spelmässiga är lite tveksamt. Men beslutet ligger i Claudio Lotitos händer, om nu inte palermopresidenten kallar hem dem.

...räddare
Dragkampen var intensiv mellan Tulli och Lotito, och i slutet troddes bägge parter ha lagt ned förhandlingarna på grund av att man inte kunde enas - Lazio skulle gå i konkurs. Men sedan vände vinden och Claudio Lotito såg till att bli storinvesterare i Lazio, dess räddare - Grazie Presidente! gick att läsa överallt genom hela sommaren. Andra gången laziosupportrarna kunde jubla över sin heroiske president var i mars. Skatteskulden - vars hela Lazios framtid hängde på - var tvungen att få en amorteringsplan godkänd. Och i detta ögonblick kunde man förstå varför inga avtal hade tecknats under hösten, varför inga intentioner på att utöka inkomsterna fanns - Lazio skulle då inte kunna utnyttja den lag som man ansåg sig ha på sin sida. Detta var även tillfället när det uppenbarade sig vilken gambler Claudio Lotito var - han var väl medveten om att uppköpet i juli inte räddade Lazio utan att det hängde minst lika mycket på en avbetalningsplan för skatteskulden, utan den vore hela uppköpet av Lazio förgäves; flera hundra miljoner investerade kronor skulle rinna ut i sanden.
En rejäl uppoffring från presidentens sida, precis som en äkta räddare handlar.

...värvning
Av alla de udda värvningar som president Claudio Lotito gjorde i somras så lyste den sista av dem starkast. Tommaso Rocchi, en av seriens mest underskattade anfallare, anslöt från Empoli för en närmast löjlig liten summa pengar. Det var meningen att Rocchi skulle bli den målskytt Lazio saknat enda sedan Hernan Crespo glänste på Olimpico. Och så blev det. Rocchi infriade alla förväntningar (när gjorde ett nyförvärv det senast...?) och klappade, utan att vara ordinarie säsongen igenom, in tretton ligamål. Det motsvarar i runda slängar vart fjärde mål Lazio producerade, och då skall man komma ihåg att lagets straffläggare heter Oddo och Di Canio. Tommaso Rocchi kan bli stor, riktigt stor.

...kontraktsförlängning
Fernando Couto har inte alltid varit omtyckt, men likväl har han år efter år stannat kvar i den ljusblå romklubben. Kontrakt har förlängts och så även under sommaren 2004. När truppen var för tunn bestämde sig lazioledningen för att kontakta portugisen och erbjuda honom ett nytt kontrakt. Ännu en säsong blev det, och den blev lyckad. Fernando Couto har varit en av säsongens bästa spelare. Med sin oerhörda rutin och ledarskap har han skapat en stabilitet som gjort Lazio gångbart trots holländaren Jaap Stams frånvaro. I augusti fyller Fernando trettiosex år, om det blir ytterliggare en kontraktsförlängning vet ingen något definitivt om ännu. Om det inte blir så kommer emellertid Fernando Couto att lämna klubben med alla supportrar vid sin sida - många har tyckt lite si och så under årens lopp, men efter det senaste året står förmodligen samtliga laziali enade; stolta över portugisens bidrag till den himmelsblå historieboken.

...mest sorgliga
Matias Lequi kom som en skänk från ovan. Efter en lyckad debutsäsong i Atletico Madrid stod den argentinske backen helt plötsligt kontraktslös. Lazio var inte sent ute med att snappa upp honom och de ljusblå supportrar som hade följt Lequi var inte bara snopna utan också oerhört lyckliga. Lazio hade från ingenstans knutit åt sig en framtida storback! Sedan var emellertid det roliga slut. Argentinaren fick snålt med speltid och när han väl fick chansen spelade laget bedrövligt - Lequi stämplades som knappt medioker. Om han spelar i Lazio nästa säsong är inte säkert, trots att kontraktet löper över tre år. Med en nystart där han får vara med enda från början samt ett fullvärdigt förtroende, vilket han förtjänar, är chanserna stora för en hyfsad succé. Frågan är bara om ledningen redan har givit upp hoppet om honom.

:: :: ::

Videoklipp att komplettera texten med finns på Lazios officiella hemsida.

Artikelserien fortsätter imorgon.

David Rostedt & Johan Wennerström2005-06-12 15:00:00

Fler artiklar om Lazio

SS Lazio Sweden Podcast - När Ingen Tycker Likadant, Vafan Betyder Det
SS Lazio Sweden Podcast - No Pedro No Party