8 poäng
Allt började i Milano
Det började med att Stefano Mauri drog på sig en skada mot Milan i öppningsmatchen i det här årets upplaga av Serie A. Efter det så rullade det bara på, spelare som Brocchi, Rocchi, Kozak, Dias, Biava, Radu, Marchetti, Matuzalem, Hernanes, Stankevicious, Cana, Konko, Alfaro, Lulic dragits med skador. En sorts skadeepidimi som spridit sig inom truppen som pesten gjorde förr i tiden. Nu mina damer och herrar har detta Lazio nått kulmen av detta skadehelvete. Mot Fiorentina i nästa match finns det faktiskt en logisk chans att ingen av våra ordinarie försvarare finns tillgänliga.
Det kostar poäng
Mot Palermo igår fick vi se prov på precis vad vi alla fruktar när vi dagligen läser den långa skade och frånvarolistan. Ett försvar som läcker värre än tjernobyls reaktorer gjorde under härdsmältan. Edy Reja visade nyligen sitt missnöje med ledningen (Lotito och Tare) efter den misslyckade mercaton, Reja pekade fingrar och sade att "Jag bad om en anfallare och en mittfältare" efter att klubben sålt Cisse, Sculli och Del Nero under de sista dagarna av fönstret. In kom det som Reja ville ha - en mittfältare (Candreva) och en anfallare (Alfaro). Ingenstans stod det något om att Reja önskade sig en försvarare trots att både Dias och Biava dragits med skador under säsongen. Diakite hade briljerat i vissa matcher under hösten men ingenstans har han mister Rejas fulla förtroende. Stendardo som inte ens verkade vara påtänkt skeppades upp till Bergamo och Atalanta för att få speltid. Visst, man kan inte förutse en sådan skadesituation som vi i nuläget befinner oss i men i flera matcher under inledningen av hösten så hade vårat försvar problem. Mestadels hette problemen kort och gott Luciano Zauri, våran forna kapten drog på sig straffar, utvisningar och misslyckades i offsidefällor.
Inför Palermo
Så bestämde Reja att en trebackslinje var rätt metod och att matchen skulle vinnas på mittfältet. Frågan är bara, vem i Lazio tar det defensiva ansvaret framför backlinjen med fysik och dynamik? Nu när Ledesma skulle flyttas ner? Med Brocchi skadad och Cana likaså tycker jag mig se en stor anledning till varför vårat spel totalt havererade igår. Matuzalem är inte en sådan spelare, Gonzalez skulle kunna varit den spelaren men Reja föredrar uruguayanen ute till höger. Vi saknade en sköld och inte bara det. Mot Milan nu senast spelade vi efter våran förmåga, med en backlinje som består av fyra spelare som sjunker djupt och har mittfältet framför sig, tryggt och bra för att sedan lita totalt på våra oerhört kompetenta offensiva kvalitéer (Hernanes, Rocchi, Klose och Lulic) som kan störa vilket lag som helst. Det som hände med Milan den matchen var att dom blev frustrerade, bollen kom tillbaka vad Milan än försökte med, likt när man spelar pingis med en vägg. Samtidigt smög sig en känsla av överlägsenhet in under skinnet på de rödsvarta djävlarna, just då blev dom som mest sårbara och just då straffade Hernanes och Rocchi dem med blixtrande anfallsfotboll. Dagens Lazio är inte ett bollförande lag. Lazio ska alltid locka fram känslan av överlägsenhet till motståndarna genom ett framgångsrikt försvarsspel. Ett försvarsspel som har praktiserats sedan Reja tog över som tränare i klubben - En trebackslinje lurar inte i motståndarna till överlägsenhet, den gör dom istället överlägsna.
Åtta poäng och en hel startelva på skadelistan
Vi ligger i skrivande stund åtta poäng efter serie suveränerna Juventus. Åtta poäng. Efter tjugofyra spelade omgångar. Med tanke på skadorna ska faktiskt - som Reja säger det här laget höjas till skyarna. Men, det finns alltid ett men. Om vi tittar tillbaka på vilka poäng vi tappade så ser vi hur farligt nära det faktiskt är att vi kunde ha legat där uppe i toppen. Genoa hemma, Palacio straffar oss på kontringar fast vi spelade överlägset. Vi tappade en 2-0 ledning mot Milan i Milano, på bara några minuter. Krysset hemma mot Catania, Tappad ledning mot Inter borta trots överlägsenhet i första halvleken. Hade vi vunnit hälften av dessa matcher som vi haft i våran hand skulle vi legat där uppe, det är bara marginaler som skiljer oss ifrån toppen. Det är lätt att vara kritisk i sina ord mot laget men svart på vitt kan man läsa namnen i den långa raden av saknade spelare. Det här var startelvan mot Milan i öppningsmatchen:
-BIzzarri-
-Konko-Dias-Biava-Zauri-
-Ledesma-Brocchi-
-Cisse-Hernanes-Mauri-
-Klose-
Lägg märke till att två spelare fattas. Stefan Radu och Frederico Marchetti. Inte ens i öppningsmatchen av Serie A spelade vi med den ordinarie påtänkta startelvan. En startelva som vi aldrig mer kommer att kunna skåda - både på gott och ont.
Mot genoa (1-2): Det skall sägas att under den här perioden var det oerhört många som tvivlade på Lulic och rent av hånade honom efter ihoppet mot Milan.
-Marchetti-
-Konko-Dias-Diakite-Lulic-
-Ledesma-Brocchi-
-Cisse-Hernanes-Sculli-
-Klose-
Mot Cesena (3-1):
-Marchetti-
-Stankevicious-Diakite-Dias-Konko-
-Ledesma-Brocchi-
-Gonzalez-Hernanes-Cisse-
-Klose-
Mot Palermo (0-0): Redan nu är fyra ordinarie spelare borta.
-Marchetti-
-Stankevicious-Diakite-Dias-Konko-
-Ledesma-Cana-
-Matuzalem-Hernanes-Cisse-
-Klose-
Mot Juventus (0-1) i slutet av November:
-Marchetti-
-Konko-Stankevicious-Diakite-Radu-
-Ledesma-Brocchi-Lulic-
-Hernanes-
-Rocchi-Klose
Mot Udinese (2-2) i December: Sju spelare utbytta från startelvan i öppningsmatchen.
-Bizzarri-
-Cavanda-Diakite-Dias-Radu-
-Ledesma-Gonzalez-Lulic-
-Rocchi-Klose-Sculli-
Mot Palermo (1-5):
-Marchetti-
-Zauri-Ledesma-Dias-
-Gonzalez-Matuzalem-Candreva-Lulic-
-Hernanes-
-Alfaro-Klose-
_________________________________
Som ni ser så har spelare gått skadade under hela säsongen. Mauri som assisterade till både Klose och Cisses drömmål mot Milan i första omgången har saknats sedan dess, med undantag från ett olyckligt inhopp i derbyt som slutade i flera månaders ytterligare frånvaro.
8 Poäng.
Alla borde tänka på dessa startelvor och förutsättningar Lazio har haft under säsongen innan man spyr galla över laget (Inklusive mig själv). Under hela försäsongen så var det laget mot Milan med Radu såklart som spelades ihop som första elva, spelarna där skulle bära Lazio fram till Champions Leauge, minst. Stankevicious, Zauri och gänget är inga världsklass spelare. De är spelare som Reja hoppas kunna gå in och göra ett godkänt jobb tillsammans med laget när dessa ordinarie spelare av någon anledning skulle saknas. Nu blev det istället tvärt om. Vi har ett halvt lag av spelare som helt plötsligt under säsongens gång fick ta klivit in och bli avgörande, vissa lyckades (Lulic) och vissa lyckades inte alls (Zauri, Stankevicious). Våran kärna, våran stomme är dock bra nog för en topp tre placering, utan tvekan.
Jag är stolt och glad över att vara Laziale. Med facit i hand kanske den här säsongen kommer att gå till historien som den värsta någonsin då det gäller skadedrabbningar och uteblivna träningar. Listan kan göras lång men jag känner mig mer än någonsin fäst vid det här laget. Jag älskar det här laget i med och motgång.
Ikväll när jag kommer hem från jobbet hänger jag ut mina halsdukar med örn symbolerna ur köksfönstret för hela Gävle att bevittna. Jag föreslår att alla ni som äger en symbol av Societa Sportiva Lazio gör något liknande ikväll eller imorgon och samtidigt dokumenterar det, skickar det till mig och sen sätter vi ihop en artikel om det. Skickar ner det till Rom med en hälsning - att vi svenska Laziales står bakom laget, även efter en 1-5 förlust i baken.
Alltid, Forza Lazio.
Se inte det här som någon regelrätt krönika med allt vad det innebär. Det är bara tankar från en helt vanlig Laziali
