Andrea Fortunato – 18 år sedan du lämnade Italien med sorg.
25 april 1995 dog Andrea Fortunato av pneumoni (lunginflammation) efter nästan 1 års behandling av sin cancer. Han blev bara 23 år.
Andrea Fortunato var Italiens lovande vänsterback och jämfördes mycket med Maldini som vid den tiden var redan en etablerad stjärna i Italien. Hans fina spelstil och ödmjukhet fångade direkt hjärtat av det vackra landet där fotboll är religion. Juventus dåvarande tränare Trapattoni fångade upp ögonen för den fantastiska spelaren som direkt gjorde succé för bianconeri efter bara en säsong. Fortunato fick Antonio Cabrinis tröja nr 3 och gjorde en fantastisk första säsong för Juventus tillsammans med stjärnor som Baggio och Vialli. Tyvärr slutade man på en andra plats men året därpå skulle Juventus vinna sin 23:e lo scudetto, som man namngav senare till scudetto di fortunato.
Född och uppväxt i den vackra kuststaden Salerno började Fortunato redan som ung sparka på bollen. Han kom från en fin familj i södra Italien med pappa som kardiolog, mamma bibliotekarie och syster som var advokat. Bollen skulle bli hans långa fina resa från södra Italien till norra delen och Como. För familjen var det dock viktigt att han skulle fortsätta sina studier och ta examen då man aldrig vet vad som händer inom fotbollen. Men som ung grabb (13 år) visste Andrea att fotbollen skulle bli hans väg och lycka i livet.
1988 värvade Como (då i Serie B) honom och han fick packa sina väskor och bege sig norrut i landet. Redan som 17-åring var han med och gjorde 16 framträdanden för sin nya klubb lariani. Första säsongen i Como var dock mer eller mindre plågsamt och Como blev nedflyttade till Serie C1 efter en katastrofal säsong. För den unga grabben betydde det mycket bänken men säsongen därpå i Serie C1 skulle Andrea göra succé och fånga upp ögonen på de stora klubbarna i landet.
Aldo Spinelli, dåvarande sportchef i Genoa, visade upp sitt intresse direkt för den lovande talangen och värvarde honom till sitt lag. Dock blev han direkt utlånad till Pisa i Serie B (säsongen 91-92). Efter ytterligare en säsong med succé i Pisa tar Genoa tillbaka honom och här börjar saker verkligen hända för den unga grabben. Säsongen 92-93 gör han 3 mål för Genoa och blir en viktig spelare i laget tillsammans med Panucci. Hans generositet och engagemang på och utanför plan var obeskrivlig och fansens kärlek till spelaren bara växte.
Det var vid den här tiden då Juventus med sin tränare Trapattoni fick upp ögonen och han skulle bli nästa stora vänsterback för bianconeri. Säsongen 93-94 kom han till Juventus, helt lagom innan det stora VM-äventyret i USA. Trapattoni gav honom tröja nr 3 som vid den tiden ansågs tillhöra endast stora backar i laget. Han efterträdde Cabrinis tröja och gjorde det mycket bra ifrån sig. VM närmade sig med stormsteg och Italiens dåvarande förbundskapten Arrigo Sacchi ville ha med honom i landslaget. Hans debut mot Estland såg lovande ut och medier började direkt jämföra hans spelstil med Maldini och andra världsstjärnor runt om i världen.
Allt var frid och fröjd för den unga Juve-backen men mot våren innan VM i USA började han tappa kondition och styrka och folk förstod inte riktigt vad som var problemet. Hans form gick ner och Andrea gick inte att känna igen, varken på eller utanför plan. Han blev tillkallad för medicinsk undersökning och i maj 1994 fick han diagnosen ”komplicerad leukemi”. Efter en mängd operationer, cellgiftbehandlingar och benmärgstransplantation kom han tillbaka efter knappt ett år och Lippi tog ut honom till sitt nya lag i Juventus. Han gjorde comeback i matchen mot Sampdoria 22 februari 1995 men skulle senare bli ännu sämre och den 25 april 1995 dog Andrea Fortunato av lunginflammation sedan hans immunförsvar blivit gravt nedsatt av cancern.
Den säsongen vann Juventus sitt 23 lo scudetto och det namngav man efter sin fantastiska vänsterback Andrea Fortunato – lo scudetto di fortunato. Idag har det gått 18 år sedan den unga generösa killen från södra Italien lämnade en fotbollsvärld i sorg. Vila i frid Andrea Fortunato låt ingen glömma dig.
Storia Andrea Fortunato