Baksmällan
Champagnefotboll? Skönspel av mannen som åldras likt vin? Inte riktigt. Roma kryssade hemma mot hopplösa jumbon Pescara, på det där oväntat väntade sättet som Roma alltid gör.
Vi har gnuggat ögonen. Vi har försökt vakna från drömmen som är en verklighet. Roma-Lazio i final är det största som hänt sedan en glittrande sommardag gav Roma sin tredje ligatitel. Men när våra festfixare åkte tillbaka till Rom för att avfärda pytte-Pescara kom de snabbt ner på jorden. Back to reality – och allt var normality. Vi som kan vårt Roma hade det på känn. Det var väntat att vi inte skulle vinna. Den här gången kan spelarna i och för sig skylla på att man redan gjort tillräckligt den här veckan för att glädja sina supportrar, men baksmällan förvandlades till en hammare som slog den sista spiken i finrummets kista.
Att inte kunna få hål på Pescara trots hyperoffensiv och överlägsen kvalitet i jämförelse är inte acceptabelt. Men att spelet såg så dåligt ut i första halvlek gör saken värre, och att det ska behövas en halvtidspaus för spelare som Osvaldo att börja kämpa ska inte finnas på kartan. Roma var piggare och farligare i andra, men Pescaras parkerade buss blockerade vägarna för ledningsmål. Totti försökte skära igenom försvaret med sina framspelningar men hade inte slipat passningskniven tillräckligt. Lamela svävade runt på högerkanten utan att förvirra någon annan än sig själv med sina dragningar. Pjanic var så ointresserad att han slarvade konstant, och först när han tappade bollen visade han tecken på intresse att ha den.
Vi ska naturligtvis inte dra för stora växlar av ett sånt här möte. Ibland är fotbollen inte svårare än att kunna förstås genom dess grundprinciper. Dels hade Roma redan fokus på annat håll, på en helt annan turnering; dels var gamle herr Underskattning i farten, och vid sin sida hade han fru Karma som antog Gianluca Capraris skepnad. Roma-sonen var liksom bara tvungen att göra mål på sin moderklubb, och Romas autonoma mekanism ville naturligtvis annat än att vinna över ligans sämsta lag. Det är när halmstrån ska gripas och enkla segrar ska säkras som Roma viker ner sig, och dagens poängtapp var därför lika oväntat väntat som alltid. Inte heller går det att komma ifrån att en kvälls skumpa på San Siro måste följas av en oundviklig baksmälla.
