Bayern München-Pazza Inter 2-3: Historiskt Inter räddar Italiens ära
Magica Inter – en än gång fick vi svartblå supportrar uppleva en sådan kväll som vi kommer att berätta för våra barnbarn när de frågar varför vi har tattuerat en svartblå orm på benet.
Varför älskar vi Inter? För att inget annat lag i världen är så galet vackra som Inter. Visst är det typiskt att det är Inter som bryter en 15 år lång förbannelse och vänder en hemmaförlust till avancemang. Ikväll vände Inter ett 0-1 underläge på hemmaplan till 2-3 seger på bortaplan. Visst är det typiskt att man gör tre mål på tre skott på mål? Visst är det typiskt att vår målvakt bjuder på ett mål men räddar tre givna? Inter står än en gång som segrare mot de röda från södra Tyskland och Italiens ära är därmed återvunnen. Men vi börjar från början...
...inför matchen får vi reda på att Il Capitano, pappa Zanetti, fått flunsan och kommer missa matchen. Naturligtvis är titanen med – med vid sidan om och inte på plan med kaptensbindeln runt armen.
Startelvan: Julio Cesar; Chivu, Ranocchia, Lucio, Maicon; Cambiasso, Thiago Motta, Stankovic ©; Sneijder; Eto'o, Pandev.
Första halvlek
Den portugisiske domaren blåser igång matchen och till min stora glädje är det Inter-fansen (med bl.a. inslag från redaktionen) som låter mest. Och efter fyra minuter får de chansen att dominera ljudkullisen än mer. Pandev slår en perfekt pass till Samuel Eto'o som är en millimeter ONSIDE och ensam med ”omöjlige” Kraft sätter han den antarktis-kyligt mellan benen på den tyske keepern. 0-1 och kvitterat i serien. En drömstart som heter duga och som så många gånger förr så är det tack vare Super-Sammy.
Inter går tillbaka till sina positioner och överlåter initiativet till die rotten, samtidigt som man ligger och lurar på kontringar. Helt rätt taktik i det läget. Dessutom ser man ut att ha bra koll på Ribery och Robben som man hela tiden har press och understöd på.
Men är det EN SAK vi lärt oss av Leonardos Inter så är det att man inte kan spela försvarsspel, man kan inte spela på ett resultat. Efter 20 minuter kommer Robben loss från sin bevakning men får iväg ett helt ofarligt skott som Cesar bara har att skopa in. Men nånting går fel (i brassens beräkningar) och bollen hamnar inte i Julios armar utan studsar rakt ut till Mario Gomez. Med ryggen mot mål och en utrusande Cesar lobbar han väldigt elegant bollen över målvakten och in i mål. En jävla repris från målet på San Siro då Cesar fifflade med en Robben-boll som han annars bara plockar och där han serverar Gomez öppet mål. Ska man vara världens bästa målvakt får man inte göra sånna enkla tabbar. 1-1 och fördel Bayern.
Optimisten i mig säger att Inter ändå var tvungna att göra två (om man vill slippa straffar). Pessimisten säger att det är lättare sagt än gjort på Allianz Arena och att man nu inte har någon förlängning att göra det på. Men känslan är fortfarande god...
...tills Müller blir serverad en boll som han bara inte kan missa, en elegant lyftning över en liggande Cesar och Bayerns vändning är ett faktum. 2-1 och schack... men inte matt. Nu måste Inter göra två mål till och pessimisten sneglar på optimisten och viskar told you so. Inter flyttar upp positionerna men det enda man lyckas med är att lämna fritt fram till framåtrusande tyskar.
Gomez får en fin boll som Ranocchia blockar fint. Ribery serveras ett friläge där han kommer fri med Julio Cesar från 30 meter, där han kan lobba, passa till fri medspelare, runda eller lägga vid sidan om Cesar – men Ribery väljer sämsta möjliga alternativ: att skjuta PÅ målvakten. Julio Cesar vs. Julio Cesar 1-1. Hade fransmannen gjort mål där hade det varit ridå. Men tyskarna får fler chanser att stänga matchen. Gomez får en boll djupt i Inters straffområde. Spanjortysken ser att Cesar rycker ut och lägger därför en lös boll mot mål vilket ställer Cesar helt. Bollen rullar nu parallellt med mållinjen och ser när som helst ut att glida in i mål, samtidigt som Müller kommer framrusande för att stöta in den. Turligt nog kommer Ranocchia också och är lite före. Italienaren glider in i situationen, rensar bollen PÅ Müller så att bollen tar i INSIDAN av stolpen och rullar ut i boxen igen. Men Cesar har vaknat (efter ännu en tabbe) och plockar upp den. Den millimetern som Eto'o hade med sig vid sitt mål är nu med Inter när Ranocchia rensar. Mamma mia, vilket dramatik, och som min bordsgranne, en Parma-fan sade, så är det som guldtur som kan straffa tyskarna och ta Inter till en kvart.
Inter då? Jo, de sticker upp, skapar ett par halvchanser – men även ett par riktigt vassa – som när Deki får en fin boll i straffområdet. Första touchen är horribel och chansen ser ut att rinna ut över kortlinjen men serben försöker hinna ikapp det vilket Kraft ser och går ut. Stankovic är FÖRST på bollen, vickar den åt sidan och blir sedan kapad av Kraft som därefter tar bollen. Solklar straff i mina ögon och efter reprisen är min känsla bekräftad, därför är det en under att straffområdesdomaren missar det.
Mario Gomez får en sista chans i första halvlek men hans mörsare går rakt på Cesar som får göra en fantastisk parad på det skottet som måste ha gått över 100 km/h. Första halvlek slutar ”bara” 2-1 till de tyska dubbelmästarna.
Djup andetag, samla tankarna. Känslan är ändå god. Inter skapar lite och Bayern bränner mycket. Ett tidigt mål och det är en öppen historia. Bör Inter göra några byten? Kanske – men bänken ser väldigt tunn ut. Pazzini är cup-tied som bekant, Milito skadad. Offensiva alternativ: Kharja (!) och en matchotränad Coutinho. Vad kan man göra? Flytta upp positionerna, försöka låsa bollen högt och ta de chanser man får. Vi har tidigare lärt oss att Leos Inter inte kan försvara. Men vi har också lärt oss att Leos Inter är några riktiga jävlar på att anfalla.
Andra halvlek
Inga ändringar görs till andra halvlek men Leo dröjer inte med att göra sitt första byte. Ut går dagens kapten Stankovic och in kommer orutinerade och matchotränade Coutinho. Rätt byte? Nja... men enda alternativet och hatten av till Leo att han inte väntade i 30 minuter.
Spelet går in i ett böljande skede där Inter tar för sig mer och mer – för att man måste. Pandev får ett fint läge då han tar ner bollen i straffområdet, vänder runt sin back och avslutar en bit över ribban. (Han kommer få en chans till, viskar min svåger.) Sneijder får en chans med vänstern men skruven kommer aldrig. Ett par Wesley-frisparkar smiter utanför. Bayern behöver bara ligga rätt i positionerna och har Robben, Ribery, Gomez och Müller att kontra med. 59:e minuten är minuten då matchen kanske vanns på – och minuten då nästa match kanske förlorades. Lucio stormar upp i mittfältet som han brukar men får bollen på knät och den studsar ifrån honom till en rödklädd. Lucio tvekar inte utan kapar honom. Solklart gul, en taktisk sådan, då Bayern annars fått en fantastisk kontringsmöjlighet. Men Lucio blir i samma ögonblick avstängd i nästa match – om nu Inter skulle vända på det här.
Tre minuter senare får Eto'o bollen utanför straffområdet. Han väntar, tittar upp och lägger upp bollen perfekt till världens viktigaste spelare Sneijder som placerar in bollen i bortre stolpen. 2-2 och stort jubel på sportbaren i Entré. Klockan? 62 minuter, vi har ju hela dagen på oss att få till ett segermål. Men det är fortfarande Bayern som sitter i förarsätet. Inter måste anfalla och Bayern kan kontra. Och när man kommer tre mot Lucio och har än en gång chans på att strypa Inters hopp så väljer Ribery att (en än gång) inte passa utan göra den enda backen och Lucio gör en snygg brytning.
Lite senare tvingas van Gaal till ett byte han helst inte vill göra när Robben tvingas ut, skadad – och in kommer duktige (men långt ifrån Robben-klass) turkiske landslagsmannen Altintop. Bayerns offensiv rubbas. Några minuter senare kommer nästa olycka. Van Buyten ut och in kommer Badstubber. Badstubber är ingen dålig mittback, tvärtom, men han har inte spelat tidigare med den nye brasilianske mittbacken, han är kall och Eto'o är het. Bayerns defensiv rubbas.
Leo gör nästa (väntade) byte. Ut går säkre Chivu som brottats hela matchen med Robben. In kommer den sörjande kamikazeen Nagatomo – vänsterbacken utan bromsar.
Inter trycker på, trycker på. Sneijder får en fin skottläge (i ryggen på Pandev). Det börjar kännas som en tidsfråga innan segermålet kommer. Vad står klockan på? 88... FAN! Var e vår matchvinnare? Var är Eto'o? Bollen dyker upp i straffområdet. Eto'o tar emot den. Som ryggsäck har han nyss inbytte Badstubber, han hänger inte med. Eto'o gör en halvmåne, inget skott kommer, chansen rinner ut i sanden... SKIT! Nej... Pandev kommer farande, Eto'o lägger upp den perfekta passningen, Pandev levererar det perfekta avslutet: stenhårt i nättaket. 2-3 NULLA É IMPOSIBILE! PAZZA INTER GÖR DET IGEN!!!
De sista minuterna består av fult spel med långa bollar, taktiska gula, smarta byten (Pandev ut, Kharja in) och sånt som anglofiler kallar typiskt italiensk fotboll. Fast typiskt italiensk fotboll spelas när man leder med 1-0 hemma, inte när man precis vänt en fantastisk tillställning på Allianz Arena. Då är det bara den vackraste av spel. Slutsignal! Om det finns en högre makt så har han/hon/den en svartblå tröja på sig ikväll.
***
Förra året räddade Inter så att nästa års fjärdelag i Italien får chansen att kvala till Champions League. Det blir sista gången på länge som fjärdelaget i Italien får lov att göra det då Italien förlorat en CL-plats till säsongen 12/13 tack vare Juventus, Romas, Milans, Napolis och Sampdorias insatser i Europa i år. Italien borde vara djupt tacksamma över att det finns ett lag som räddar dess anseende ute på den stora scenen.
***
Man of the Match: Samuel Eto'o står för ett mål och två assist. Snacka om att vara de stora matchernas man och en riktig ledare. Tänka sig att vi fick honom helt gratis. 2000-talets bästa affär i Fotbollseuropa.
***
Det är nog mer än en Milan-supporter som jublar över dagens svartblåa viktoria. Medan storebror bara har ligan att koncentrera sig på så har Inter en kvartsfinal att ladda upp till och säkerligen kommer man att tappa nån poäng i ligan på grund av det.
***
Leonardo är en fantastisk tränare. Kanske inte världens bästa taktiker - men en sjuhelvetes motivator. Inter är fortfarande med i alla turneringar och det har vi vår offensivt lagde Mister att tacka för.
***
Ber om ursäkt för felstavningar, en alldeles för lång text and so on... Lite för mycket firande och all glädjerus gör sånt med en ibland. Sånt man får leva med. Orkar jag så fixar jag det imorgon.
GRAZIE MAGICA INTER!
