Cagliari 0 - 3 Lazio: Auguri, Tommaso Rocchi!
Lazio vann utan att förta sig, och vår älskade Tommaso Rocchi gjorde sitt hundrade mål i Laziotröjan. Annars var detta serielunk i kubik.
I kvällsmörkret på Sant’Elia drabbade två lag med en poängmässigt bra säsongsinledning samman. Efter blott en minut får Cagliaris Ariaudo ett drömläge på en hörna, men lyckas skjuta över. De skrämmande fåtaliga besökarna kippade efter andan. Det är märkligt hur man som calciofantast gång på gång blir överraskad över hur lite folk vissa till synes mycket intressanta matcher kan dra.
Spelmässigt är matchen inledningsvis jämn, och bollinnehavet likaså. Den så tekniskt skicklige och finurlige Andrea Cossu visar som vanligt att han ensam är värd entrépengen, och styr Cagliaris mittfält med den äran. Lazio får inte riktigt igång bollrullandet och slår många långbollar mot Klose och Cissé, varvade med ett par oförklarliga felpass. Det märks dock tydligt att Cagliari har verklig respekt för Lazio, och man faller hem riktigt djupt med nästan hela laget när Lazio får kontroll på bollen.
Efter en halvtimmes spel kan jag konstatera att matchen inte är särskilt spännande, eller underhållande, längre. Detta är serielunk som visar upp sig från sin allra fulaste sida. Cagliari har skapat flest chanser och har varit strået vassare än Lazio, men att det står 0-0 är dock ganska rättvist, och rimligt, med tanke på att ingen riktigt het målchans skapats sedan första minuten. I den 39:e minuten får vi dock helt plötsligt glädjas över ett mål, då Senad Lulic från tjugofem meter kyligt skruvar in 0-1 i Agazzis vänstra hörn efter pass av Brocchi och Cissé. Och i 44:e kommer nästa Laziomål. Cissé, med sitt andra assist för dagen, sätter vackert upp Miroslav Klose - vem annars? - helt fri i boxen. Tysken har, som det känns, flera sekunder att måtta med huvudet, helt ostörd av försvunna försvarare. Ett sådant läge missar inte Klose. Nicken är dåligt placerad, men det spelar ingen roll. Agazzi kan inte stå emot den tyska övermakten och vi kan efter fyrtiofem minuter utläsa 0-2 på tavlan. Orättvist? Ur ett visst perspektiv, absolut, men Lazio har skapat två bra chanser och gjort mål på båda samtidigt som man inte ger bort något defensivt. Tråkigt men stabilt - det är Lazio under Edy Reja det.
Lazio bevakar sin ledning, precis som väntat, under andra halvlek. Man bryr sig inte längre om att ödsla energi på att anfalla på bred front utan lägger krutet på att hålla ihop och låta tiden ta ut sin rätt. Ledesma, Hernanes, Klose och Cissé försöker dock på egna håll, men jag lider verkligen med den sistnämnde som tycks ha tappat väldigt mycket sedan säsongsinledningen - två assist under första halvlek till trots. Djibril Cissé står för många misstag, saknar driv, gestikulerar alldeles för mycket och verkar inte tycka att fotboll är särskilt roligt just nu.
I 67:e kliver för dagen högst mediokre Christian Brocchi av och ersätts av Lorik Cana. Även en hjälte som Brocchi kan ibland vara trött, sliten och sämre än vanligt. Matchen fortskrider som om den vore ett avsnitt av tecknade Scooby-Doo - man vet alltid hur det slutar. Cagliari försöker, men kommer till väldigt få chanser mot ett samlat försvar som ser oerhört samspelt ut, trots att man egentligen inte borde vara det. I 77:e kliver Hernanes av och ständigt inhoppande och hårt arbetande Beppe Sculli kommer in, vilket kändes klokt med tanke på Lazios tuffa spelschema och ställningen i matchen. Även Cissé kliver av i 83:e, och in kommer Tommaso Rocchi.
Jag skrattar lite bittert för mig själv när jag tittar på hur energisnålt och självsäkert Laziospelarna agerar. Hur lunkigt, om det klassificerar sig som ett lämpligt ordval, detta är. Hur känslan av en tråkig och grå söndag i Sverige även tycks ha spridit sig ner till Sardiniens sydspets. Men så gör Tommaso Rocchi sitt hundrade mål i Laziotröjan, i 88:e minuten, på sin egen retur efter en frispark från Ledesma, och glädjen återvänder till hjärtat. Optimalt hade varit att il capitano fått göra det på Olimpico, men sak samma, han lär få hyllningar i Rom nästa hemmamatch ändå. Rocchi har varit en fast punkt i Lazio sedan 2004 som alltid uppträtt värdigt, lojalt och sympatiskt, och vuxit ut till en verklig ledargestalt i den ljusblåa tröjan. 100 mål är fantastiskt. Grattis, Tommaso Rocchi!
Lazio vinner borta mot Cagliari med klara 0-3 och segern får lov att anses som odiskutabel sett över nittio minuter. Det är ingen sprudlande fotboll som Lazio visar upp, men det är mycket stabilt, och tre poäng borta på Sardinien är alltid bra. Marchetti spelade säkert i målet och det lugnet spred sig över hela laget. Vi hakar på i toppen och kan glädjas över att Klose fortsätter göra mål - men denna kväll tillhör ändå il nostro grande capitano. Grazie per tutto, Tommaso!
