Julias Romablogg: Cataniakaos & Romresa!
Så kom då säsongens första ordentliga magplask. Det är egentligen förvånande att det inte kommit tidigare. För en tid sen skrev jag ”De två senaste säsongerna har vi exempelvis släppt in fyra mål mot Cagliari (två gånger till och med), tre mål mot Bologna, fyra mål mot Atalanta och fyra mål mot Lecce. Det känns som något som inte alls finns på kartan i år.” Det visade sig finnas på kartan, men det var väl gömt.
Jag är långt ifrån arg på Roma efter matchen. Jag vill inte vara arg, jag kan inte vara arg. Besviken? Ja, men fortfarande minst lika stolt som innan matchen. Att vi nu förlorade med 4-1 på Sicilien fick en nästan att vakna upp och inse ännu mer vilken prestation Roma har stått för i år. Tänk bara för en säsong sedan, då var sådana här matcher vardagsmatch och något man inte alls förvånades över. Man glömmer lätt att det faktiskt bara var så sent som förra säsongen.
Att sen förlora på det sättet vi gjorde är långt ifrån okej. Det saknades grinta, motivation och viljan att vinna. Något som annars funnits med i princip varenda match. Det enda som man kunde glädjas åt var:
1) Äntligen har Totti gjort sitt allra första mål borta mot Catania. Bättre sent än aldrig (?).
2) Benatia var tillbaka och kommer kunna spela mot Juventus! (och jag är lika glad som ett barn på julafton över att äntligen få se min älskade favorit live på Olimpico om några dagar)
3) RUDI GARCIA! Redan efter 37 minuter insåg han att det här skulle gå och bytte därför in Gervinho istället för Taddei. Byte nummer två och tre kom därefter i 57 minuten (varför han envisas att byta in Bastos i varje match är däremot en annan historia). Han var inte en glad man utan visade öppet sitt missnöje. Han kommer aldrig låta spelarna göra en lika platt insats mot Juventus. Jag har nog aldrig älskat en tränare lika mycket.
Hur som helst, nu stryker vi ett stort sträck över den matchen och går vidare. Till helgen väntar (förhoppningsvis) betydligt roligare saker.
Ja, nu är det alltså dags att åka till Rom igen och det känns såklart alldeles underbart att få vara på plats på sista hemmamatchen och kunna tacka av laget för den här säsongen. Det är tungt att inse att allt det här faktiskt är över om 180 minuter. Jag vill inte att säsongen ska slut samtidigt som jag längtar till en ny säsong så att vi kan börja om från början igen.
På återseende och till alla andra lyckliga romanisti svedesi som ska ner till Rom över helgen – ci vediamo a Roma!!!
Slutligen måste jag givetvis även säga ett stort GRATTIS till Juventus och deras ligaguld. Jag må tycka att vår prestation varit mer beundransvärd och överraskande men det går absolut inte att ta ifrån Juventus att dem varit helt outstandig över hela säsongen. Mycket imponerande!
