Derbyt för livet
Gästskribent Gabriel Stintino berättar om hans derbyupplevelser på olimpico.
Hur,var, när,varför jag är och blev romanista kan vi ta någon annan gång. Jag ska börja med att berätta och dela med mig ett av mina två derbyresor och minnen från mitt första derby besök.
Jag har varit på många as roma matcher genom åren. Inter, juve ,milan, empoli och många fler men ALDRIG ett DERBY. Efter många år och matcher var det fan dags och åka och titta på det största derbyt som finns för oss.
Jag hade lovat brosan att någon gång dra med han till den eviga staden och gå på en Roma match. Skulle han med skulle det vara den största fighten av alla. Derbyt så klar ocht det var dags nu, ingen annan match detta år gällde mer. Brosan ville att hans bästa polare en tillika laziale skulle följa med, så då tog jag med mig min bästa vän tillika romanista som mig. Därpå drar lazialen med ytterligare fyra kusiner och en vän. ! 3 laziali och 2st romanisti! Nu var vi hela fem romare varav fyra laziali som skulle bege oss till derbyt.
Efter ca hundra samtal fram och tillbaka till grabbarna om deras namn och person nr så ringer jag ner till Punto Roma där jag alltid bokat och köpt mina tickets även denna gång samtal,fax fram och tillbaka godkänt,fixat och klart.
Flyg, taxi, hotell ,check in and out framme! Dags att gå och hämta ut våra tickets först av allt så klart. På vägen upp till butiken,ser jag en person gå förbi, jag känner igen mannen från TV,det är Marcus Birro. Av alla personer på Roms gator ser vi Marcus Birro? Det var helt sjukt att vi stötte på varandra just där och då i samma land, stad, gata,och på väg till samma match. .Efter lite snack om derbyt osv tog vi några kort och vandrade vidare vår väg mot Punto Roma butiken, för att hämta ut våra tickets nu var dom klara, så det var bara att vandra vidare runt halva Rom som alltid och som avslutning på kvällen var det dags för lite party, dricka och dans på klubben GILDA. Det blev en riktigt skön kväll trots att hjärnan,hjärtat, och tankarna redan låg på derbyt...
Söndag ,som vanligt en utflykt till vatikanen först, sen mot kvällen till arenan. Nu var man äntligen framme och inne i stadion igen alltid samma sköna känsla att vara där och alltid är man lika nervös inan avsparken!
roma roma roma....matchen är nu igång! Vi sitter på monte mario, vilken stämning det är! Man vet,känner,hör,och ser så klart att detta inte bara är en vanlig serie match! DET ÄR DERBY!
Matchen är i gång och spelet är lite upp och ner som vanligt och tajt i början av matchen halvleken är snart slut och slutar 0-0 i halvtid.kunde både varit sämre och bättre.
Andra halvlek börjar,och snart känns det som ett mål kommer komma men när? spelet går fortfarande fram och tillbaka och är fortsatt jämnt men roma pressar på och uppåt i banan kommer ett inlägg från Totti som når fram till en STOR BEST som med skallen nickar in i mål framför curva sud! ALLA GULRÖDA på plats exploderar och tok-flippar totalt! Även jag och mina roma grabbar grips av exstas. Min bror fattar ingenting, och hans lazio vän och kusiner är väldigt nedstämda. Matchen fortsätter och närmar sig slutet, nervositeten överskrider den innan matchen. Ska vi få höra GRAZIE ROMA?! Det är övertid och roma håller undan restan av tiden tills att domaren sätter pipan i mun och blåser av.... GRAZIE ROMA, TI AMO!
Det var 2008 ,det var längesen jag vet fast ändå en match jag aldrig glömmer. Nu är det 2012,med en ny tränare som vanligt, nya spelare, nytt system men samma nr10 er pupone TOTTI...Låt oss hoppas och tro på att ZEMAN lyckas med sitt spelsystem imorgon! Det kommer säkert sluta som det brukar med hans fotbolls"taktik"om det nu går att kalla det för taktik men som sagt så länge VI bara gör fler mål än dom så är segern hemma och då har vi gort en bra match. Runt 17.00-slaget vet vi hur det hela slutar, himmel eller helvete som vanligt, hur det än kommer att sluta på söndag så är säsongen fortfarande låntg och långt ifrån slut.
FORZA ROMA
GRAZIE
