Disastro
Disastro är italienska och betyder något i stil med katastrof. Ett ord som beskriver situationen i Sampdoria ganska bra. Efter en förlust finns det inte mycket annat man kan göra än att tagga om inför nästa match men dagens förlust var ingen vanlig förlust.
Något är fel i Sampdoria, grovt fel och frågan är om inte dagens förnedring på San Paolo var start skottet på ett ännu större katastrof än vad vi någonsin kunnat ana. Efter försäljningen av Pazzini är det klart klubben (Garrone) valt att ta några steg bakåt i utvecklingen. Man kan självklart tolka det på många olika sätt men jag ser det så. Som en supporter har man en tendens att överdriva lite i både positiv och negativ benämning men alla har nog insett att Sampdoria förlorat all charm i spelet från förra säsongen.
Det tog nio år att bygga upp det man åstadkom förra säsongen men allt som krävdes var några mindre väl valda ord av Antonio Cassano plus 12 miljoner euro och allt är borta, rasat som ett korthus. Bilden började egentligen klarna redan i december när Sergio Gasparin fick lämna laget mitt i allt rabalder om Cassanos vara eller icke vara i Sampdoria. I media fick man höra att presidentens och sportchefens, i detta fall Tosis åsikter gick i sär och att av denna anledning väljer man att avsluta sammarbetet. Rykten säger att Doriano Tosi till varje pris ville satsa vidare på "Pazzano" och att Cassanos vara i Samp då var mycket viktig för hans planer. Om det var här åsikterna gick isär eller inte vet vi än idag inte även om man har sina aningar.
Riccardo Garrones sätt att driva ett fotbollsklubb har alltid varit ifrågasatt och i synnerhet under säsongens gång. På ett eller annat sätt har Sampdoria alltid förlorat spelare billigt (spelare som Quagliarella, Borriello för att nämna några), spelare som blivit sålda för dubbla summor året efter. Otaliga exempel kan nämnas. De flesta förväntade sig att Cassano mot alla odds och presidentens hårda ord en dag åter igen skulle bära Sampdorias tröja. Så blev det inte trots en kontrakt till och med 2013, trots en offentlig ursäkt, trots supportarnarnas vädjan och trots den sportsliga- och ekonomiska förlusten (-1,5 miljoner euro) som klubben, (Sampdoria), fick ta. När det stog klart att Cassano skrivit på för Milan lovade presidenten inga fler försäljningar av viktiga spelare i janurifönstret i samma anda som han lånade Federico Macheda från Manchester United. Då var allt frid och fröjd men idag vet vi att Riccardo Garrone är kapabel till att ljuga också. Det komiska är att Riccardo Garrone ändå alltid fråmstått som mycket snål men intelligent affärsman. När man då säljer Pazzini för 12 miljoner och samtidigt värvar en ung och orutinerad Biabiany till 7 miljoner är det svårt för mig att förstå Garrones tankeförmåga. Inte heller tycker jag att det är snålt att värdera Biabiany så pass högt när man lever efter sina tillgångar som man ändå fortfarande gör i Sampdoria.
Förlusten av "Pazzano" kommer bli bra mycket mer kännbar ju längre säsongen lider och vem vet, det kanske tar flera år att bygga upp något liknande igen. Historien säger oss att allting ordnar sig, spelare kommer och går och Sampdoria kommer att vara ett lag att räkna med inom ett år. Men som jag tidigare påpekat, förnedringen på San Paolo gav tydliga indikationer att det råder total disastro i Sampdoria. Spelet har i för sig varit bedrövlig hela säsongen men sällan har man skådat ett så viljelös lag. Någon laganda verkar inte heller finnas kvar längre vilket den låga procenttalet i passningsspelet mot Napoli tyder på. Efter matchen vägrade en irriterad Di Carlo prata med pressen och stormade istället ut till den väntade bussen. Nej det är inte mycket som går rätt väg för Sampdoria denna säsongen och den stora frågan är vad som händer med klubben efter säsongen.
Att det kommer storsatsas för ett nytt Mästar-Samp verkar i dagsläget inte aktuellt.
Spelar vi i Serie B kanske? Är presidenten på väg att sälja klubben månne?
