Drum guerriero
Cristian Brocchis trumpinnar till ben har länge dundrat fram över både gräs och motståndare. Men efter åren av slit har de blivit skörare och mer slitna. Idag fick vi veta att det är färdigspelat för vår trumkrigare.
Brocchi har i samråd med läkare kommit fram till att hoppet om att återgå till spel på högsta nivå är förlorat. Månader av träning har inte fått foten att sluta värka och med hänsyn till Brocchis fortsatta hälsa togs beslutet att lägga trumpinnarna på hyllan.
Detta hade föregåtts av skadefyllda säsonger och han har kämpat för att komma tillbaka och för att kunna bidra igen. Men när Brocchi sedan satt på marken och skrek rakt ut av smärta i matchen mot Genoa hade man det på känn. Men man ville inte säga något. För det vore inte som att på allvar beskriva spelaren och människan Cristian Brocchi. Att ens antyda att han har med att ge upp att göra.
Brocchi har egentligen inte fått cred nog för den kvalitet han har besuttit som karaktärsspelare. Han hade oturen att spela i Milan när den rollen var tilldelad Gennaro Gattuso. Brocchi kom till Lazio sommaren 2008 och har sedan dess varit en kraft att räkna med så länge kroppen har hållit. Han har toklöpt som fotbollens svar på speed metal och banat väg för de mer kreativa spelarna i laget.
Om man ens kommer på tanken att göra affärer med Christian Vieri viker man inte av i första taget. Det har inte heller Brocchi gjort. Någonsin. Hade han gjort det hade han kanske spelat ett tag till. Men Brocchi har haft högsta fart från första stund och aldrig tvekat. Han har emellanåt behövt ladda upp batterierna efter sina otaliga skador, men viljan att trots detta ge järnet igen har varit obeveklig. Han har satt foten emellan när det har behövts. För det pris han nu betalat bör vi tacka honom mycket för.
GRAZIE DI TUTTO BROCCHI!
