En era är snart slut
En varm sommardag 1978 hände något speciellt i den polska staden Opole. Josef Klose och Barbara Jez fick en son. En son som skulle bli historisk.
Året var 1987. Miroslav Klose var nio år gammal och satt tillsammans med sina föräldrar och 20 andra i en flyktingbarack vid gränsen intill Tyskland. Frågan var ifall Familjen Klose skulle släppas in i Tyskland eller inte. Bommen åkte upp och in gick Tysklands framtida målkung.
Miroslav och hans föräldrar hamnade i staden Kusel. De startade om från botten i det nya landet. De kunde inte språket, hade inga pengar och kände ingen. Ibland gick han och föräldrar till någon bilhandlare bara för att få drömma sig iväg. I skolan var det också jobbigt, han hade problem med språket vilket gjorde att han fick hoppa ner till årskurs två när han egentligen skulle gå i fjärdeklass. Han hade heller inte några vänner så när det vankades rast stod Klose allt som oftast ensam i ett hörn. Av en slump under en rast var det en pojke som ropade på han och undrade ifall Klose ville vara med för ena laget var en man för lite på plan.
Klose började snart spela i en klubb som hette SG Blaubach-diedelkopf. Fotbollen hjälpte Miroslav med mycket, han fick vänner och lärde sig språket allt fortare. Han var en medioker fotbollspelare men blev i tonåren uttagen till ett läger för regionslaget. Han skulle vara borta en vecka men redan första kvällen kom tränaren fram till Klose, han hade sett tillräckligt för att veta att Klose inte skulle platsa. Klose gav inte upp utan fortsatte att kämpa på precis som innan. När han var 21 år spelade han i division tre. Ett tag senare skulle de lossna. På två år gjorde han debut i Bundesliga för Kaiserslautern samt blev uttagen till tyska landslaget. Debutmatchen mot Albanien fick han hoppa in och lyckades göra segermålet. Några säsonger senare var Kaiserslautern tvungen att släppa sin stora stjärna på grund av finansiella problem. Först hamnade Miroslav i spelföretaget Toto-Lotto Rheinlandspfalz innan han kom till SV Werder Bremen.
En av Lazios bästa värvningar
På sin 33-åriga födelsedag skrev Miroslav på för Lazio, hans första klubb utanför Tyskland. Han kom från Bayern München som Bosman och blev snabbt en favorit hos Lazio-supportrarna. Miroslav har själv sagt att det svåraste med Italien var tiderna. I Italien serverades middagen vid 21.00, precis den tiden då han själv brukade gå och lägga sig för att kunna komma pigg och alert till träningen eller match dagen efter. Han har vuxit upp med att passa tider och har bara kommit försent en enda gång under sin karriär. Den gången var det för att motorvägen som han vanligtvis brukade ta till träningen var avstängd. Men i Rom var det helt annorlunda. Allt som oftast var det vanligt att någon spelare kom några minuter försent till samlingen. Lotito har berättat om något annorlunda som skilde Klose från dem andra.
-När de körde skottövningar sprang Klose och hämtade bollarna han hade skjutit utanför, det är något jag aldrig sett tidigare.
Han har själv berättat flera gånger att han är en perfektionist, t.ex. om sitt otroligt välplanerade träningsprogram där han kör igenom hela kroppen och efter varje match hoppar ner i ett isbad.
- Jag har aldrig fått någonting gratis, jag hade ingen talang i fotboll. Jag är nästan helt självlärd som spelare. Nu när jag börjat blivit lite äldre gör jag allt jag kan för att stanna kvar på den här nivån.
Respekterad över hela Italien
Klose skiljer sig inte bara från spelare i Italien, han skiljer sig från alla spelare i hela världen. Det är svårt att inte älska honom med hans personlighet och professionalitet tillsammans med sin kvalité och hans hjärta för laget han spelar i.
Vem kommer inte ihåg ärligheten han hade när Lazio mötte Napoli 2012/2013. Han styr in bollen i mål och Luca Banti som var domare för dagen blåser för mål men istället för att jubla med resten av laget går han fram till Luca och erkänner att han slagit in bollen med handen.
I Serie A är majoriteten av spelarna såna som är rätt lika utanför plan. Tatuerade, som älskar att festa och tillbringa fritiden med kändisar. Utom en då, våran Miro. Han kliver istället upp någon timme innan tuppen vaknar, bara för att njuta av lugnet vid sjön. Inför ett derby hade Klose svårt att slappna av. Dåvarande Laziotränaren Edy Reja bestämde då att Klose fick ledigt i några dagar för att åka iväg och fiska.
En förmiddag plingade någon på dörren hemma hos familjen Klose. Det var brevbäraren som hade sett på brevlådan att Klose bodde där och känt sig tvungen att gå och ringa på. Brevbäraren gick ner på knä och kysste Miroslav båda fötter. Klose hade nämligen kvällen före avgjort derbyt i 93:e minuten.
Jag önskar man kunde stanna tiden. Säsongerna är nu räknade för Klose och en era är snart slut. När han lägger skorna på hyllan förlorar fotbollsvärlden en av tidernas största fotbollsspelare.
Källor: Aftonbladet, Fotbollskanalen.