En ny säsong i soffan
Det är dags att återigen sätta sig ner i soffan och lida alla möjliga sorters kval och tvivel. Vi supportrar lider alltid men vi ger aldrig upp.
En ny Serie A-säsong kan många gånger liknas vid en ny serie terapisamtal med din älskade klubb. Är hon värd att älska? Var ska det hela sluta? Borde du lägga din energi på annat håll? Ner i terapisoffan med il tifoso och il calcio.
T: ”Att du alltid ska ta mig för given och ständigt svika mig.”
C: ”Men jag är trött på att du förväntar dig att jag alltid ska vara dig till lags. Jag förväntar mig mer än så.”
T: ”Vad menar du?”
C: ”Att det måste finnas en dynamik mellan oss. Allt blir så förutsägbart annars.”
T: ”Men jag vill ju veta var jag har dig? ”
C: ”Det kan du inte. Jag är inte din ägodel. Jag lever mitt eget liv. Du får vad du får.”
T: ”Men vi har väl haft en bra sommar tillsammans ...”
C: ”... men det är ingen garanti för att det ska fortsätta gå bra. Åtminstone inte per automatik. Du behöver stötta mig och ge mig tålamod.”
T: ”Jag ger dig inget annat än mitt tålamod och mitt stöd hela året om. Ändå blir jag oftast besviken.”
C: ”Då kanske du får räkna med det och sänka dina egna förväntningar.”
T: ”Men jag vill ju att vi ska ta nästa steg och röra oss uppåt.”
C: ”Jag vet inte om jag är redo för det än.”
T: ”Vad menar du?”
C: ”Det är så många bitar som ska falla på plats. Vi måste ta ett steg i taget.”
T: ”Har dina föräldrar något med detta att göra?”
C: ”Hurså?”
T: ”De lägger sig alltid i och ska förstöra för oss. De bär skuld i att vi befinner oss där vi är.”
C: ”Vi borde inte lägga någon energi på det och istället fokusera på oss och vår framtid. Vi måste tro och hoppas. Det är den enda vägen framåt.”