En sammanfattning av AS Romas säsong 2022/2023 (Del 3)
Genomgående har vi som utgång vid avspark spelat 3-4-2-1 under hela säsongen, ibland 3-4-1-2 och vid några enstaka tillfällen 4-2-3-1. Vissa tränare säger att formationen mest är en lek med siffror och det kan till viss del så klart stämma. Huruvida vår formation och våra prioriteringar varit lekfulla kan diskuteras i oändlighet, men som vår gode, tokiga, fd spelare Cassano uttryckt sig så spelar han hellre underhållande än tråkigt och destruktivt. Tråkigt och destruktivt menade Cassano att vi spelade medan Mourinho menar att vi spelar strategiskt och effektivt. Och ordbråket, eller kanske man ska säga ordkriget mellan Cassano och Mourinho i massmedia har i vissa stunder varit riktigt underhållande att lyssna till, men samtidigt ganska tröttsamt. Ett lag med elva Cassano på planen hade väl i och för sig varit underhållande, men särskilt många pokaler och utmärkelser hade det inte blivit. I Roma har vi inte blivit strösslade av vinster i turneringar under det senaste året, det man har på närhinnan innan Mourinho anlände är väl mest när vi slog Real Madrid på straffsparkar i en turnering mellan två lag där Florenzi tog emot Bonsaiträdet som senare förstördes av Scamaccas farsa.
Försvarsspel kan i och för sig vara vackert, men ofta har våra matcher blivit sömnpiller oavsett om vi mött bottenlag i serien eller vi mött toppmotstånd i Europa League. Det har inte varit vackert försvarsspel, utan oftast väldigt fult, men stundom väldigt effektivt. Alla renodlade yttrar förutom El Shaarawy har rationaliserats bort och ofta har han varit på bänken under säsongen. Huvudtanken har varit att vi huvudsakligen skulle anfalla på vår vänsterkant där antingen Spinazzola eller Zalewski älgat fram, men någon slutprodukt har det sällan blivit. Längs högerkanten har Karsdorp, Celik eller Zalewski turats om att försöka vara kreativa, men inläggen/inspelen därifrån som har lett till mål är väldigt lätt att summera, en handfull, på sin höjd. Vårt centrala försvar, som varit väldigt svårforcerat under långa perioder har fått slita hårt när det ofta bara funnits tre av dem tillgängliga. På centralt mittfält har ofta minst en spelare varit väldigt defensiv och i bland till och med båda. Rena spelmål från centrala mittfältare kan väl sammanlagt inte överstiga fem, vilket är väldigt dåligt. Jo, jag vet målen ska göras av spelare från andra positioner och andra situationer, läs omställningar, frisparkar och hörnor. Vi har inte heller tydligt överbelastat någon sida för att skapa möjligheter att vända spelet och sätta spelare i situationer där vi fått numerära överlägen och kunnat utmana våra motståndare.
När vi mött lag som pressat lite högre har vi klarat oss som bäst även om vi inte har någon utpräglad omställningsspelare likt på den tiden vi hade Gervinho eller Salah. Mot lag som backat djup har vi mest sett ut som ett vattenpololag där bollen gått långsamt från sida till sida utan tillstymmelse till kreativitet ett fantasi. Vi har ett gäng soldater helt enkelt och någon enstaka hantverkare vars uppgift är att individuellt trolla fram målchanser och på så sett avgöra matcherna.
För de offensiva spelarna har det generellt inte heller fungerat och många spelare har under säsongen underpresterat rejält. Vissa spelare skulle fungera i en annan omgivning med andra spelare, men flera av våra bästa spelare har allt för lika egenskaper och har därmed också blivit allt för svårplacerade. Och våra rena anfallare har tillsammans inte ens gjort tio mål. Nu är det inte bara målen som räknas, men inte heller har vi haft tydliga uppspelspunkter där vi på ett säkert sett kunnat vinna mark. Stundtals har vi lyckats vinna boll högt och på så sett skapat målchanser, men mot de skickligare lagen har våra linjer blivit väldigt enkelt passerade med några simpla passningar från motståndarna.
Efter att ha sett samtliga matcher under säsongen är det inte fel att påstå att vi skapar på tok för lite heta målchanser för att göra de mål som krävs för att vinna fler matcher. Man kan komma med alla typer av motprotester med bland annat xG och annan statistik, men chanserna som skapats har inte varit tillräckligt bra för att bli omsatta till mål.
Leken med siffrorna då? Mycket utgår från att vi spelar med tre mittbackar, där tyvärr våra yttermittbackar är för stabbiga för att klara av att glida ut som ytterbackar om vi valt att falla ner på den ena sidan. Nu behöver vi falla ner på båda sidorna vilket gör att allt för många spelare hamnar för djupt i banan (läs fem) och med i stort sett två sittande centrala mittfältare blir det ofta ett kamiikazeuppdrag för de övriga fyra där ingen är snabb eller stark, utan vi får lita eller hoppas på individuella prestationer.
I vissa matcher har vi dock spelat mer optimistiskt och med mer offensiv uppställning med två anfallare, men då har vi samtidigt varit sårbara bakåt.
Ser vi till lag som överraskat positivt har deras tränare med lika starka trupper som vår, haft tränare som fått till, men även utvecklat ett helt annat rörelsemönster och ett aggressivt offensivt vertikalt passningsspel där man stabilt vunnit matcher mot lagen på den nedre halvan, men även mot lag som historiskt och ekonomiskt sett tidigare dominerat i Italien.
Ekonomin är så klart en starkt bidragande orsak till att vi har spelat som vi gjort och en annan är vår tunna och ofta skadedrabbade trupp som inte har kunnat flänga upp och ner i match efter match under ännu en tuff säsong med massor av matcher mest hela tiden. Vi är nog det laget inom Europa som spelat i särklass flest matcher under de senaste tre säsongerna med 114 seriematcher och 42 europamatcher.
Flertalet ungdomar har plockats upp från egna led och dessa och övriga spelare och ledare kommer synas i del 4.
TV: Roma klart för final efter oavgjort i returen på BayArena