Festen gick upp i rök
En olycklig situation och brist på spelidéer förstörde den här festen vars höjdpunkt var det rödgula rökmolnet som täckte curva sud i matchens inledning.
Efter 70 minuter avgjordes matchen definitivt i en situation där de smutsblå fick en yta på högerkanten, Lobont som varit något av en Klosemur i matchen fick fingertopparna på inlägget men inte bättre än att bollen nådde LULic.
Men det egentliga avgörandet gjordes redan innan matchstart i Andreazzolis val av spelare och i spelarnas inställning till hur man skulle kalar av den här matchen. Att spela med Destro som ensam topp visade sig vara förödande. Han var i stort sett chanslös på alla långbollar som slogs mot honom och som enkelt togs om hand av Lazio-försvaret. Totti som verkar vara den enda spelaren i Roma som har den minsta tillstymmelse till spelförståelse hamnade för långt ner i mittfältet och när han väl någongång såg en medseplare som kom med fart så lcykades denne alltför många gånger, dvs alla, ta fel beslut; man tog skott i dåliga lägen när man istället enkelt kunde ha spelat en medspelare, men alltför ofta så sprang spelare som Lamela och Marquinho med boll tills det tog stop antingen för att de tappade kontrollen över den eller för att sprang tills det stod två laziospelare ivägen. Romas anfallsspel var helt enkelt alldeles för lättläst för att på allvar kunna hota Lazios seger.
Med dessa ord tackar vi vårat lag för en så gott som helt misslyckad säsong. De enda ljuspunkterna har varit Tottis olika rekord. Silverstjärnan får vänta minst ett år till.
