Inför: Lecce-Fiorentina
Efter en imponerande seger och inte minst vändning från 1-0 underläge mot Udine i söndags, så står nu Lecce, borta, för motståndet i en lika oförutsägbar match som de tre tidigare. Denna gång är laguppställningen den största ovissheten för att kunna spå utgången på stadio Via del Mare, då Cesare Prandelli har inget annat val än att vila några av de mer etablerade spelarna och satsa på de yngre förmågorna...
Laget har visat att det inte bara kan spela i inledningen, utan även prov på karaktär, detta gör att en bortaseger inte alls ser omöjlig ut. Andrea Della Valle var först med att gå ut och tona ner förhoppningarna efter segern mot Udine genom att förklara att klubbens mål tills vidare är att på snabbaste sätt säkra nytt kontrakt, uppnå den stabilitet som saknades i fjol, och sen blicka vidare.
Il mister har även gått ut och framhävt vikten av koncentration och att behålla fötterna efter en inledning som denna; ”Att Lecce är ett lag i kris gör dom inte till enklare motståndare, tvärtom!” menar han. Träningarna ska ha bantats ner dessa dagar då matcherna duggar tätt, och ha ersatts med längre samtalsgenomgångar för att förstärka den mentala biten hos spelarna som verkar allt mer komma närmare toppen av sin fysiska form. Spelmässigt vill Cesare kunna uppnå en spelstil som inte tar allt för mycket på krafterna, speciellt då truppen må vara bra men fortfarande tunn. ”Bollen ska gå längs marken” det är något man har fått höra sen dag ett, och det syns att spelarna inte längre är rädda att starta anfall på egen hand, oavsett om det är Dainelli, Brocchi eller Fiore som har boll och vart på planen han har den. Att resultaten gått vår väg stärker bara Prandellis vädjan och gör att laget går in taggat och enat även i denna match.
Trötta spelare kommer bänkas då baklängesmål och tabbar pga av koncentrationsbrist tolereras inte. Jörgensen som matchats hårt både i landslagsuppdrag så som i Fiorentina kan vara en av de spelare som kommer få återhämta sig. Pasqual, den unge vänsterbacken kan spela högre upp på mittfältet och gjorde ett säkert inhopp då han bytte av Pancaro sist, bortsett från sin första bollkontakt då nerverna tydligt hängde utanpå tröjan. Imorgon är det alltså troligast, oavsett vilken position, att vi får se den unga talangen från Arezzo spela sin första match från start. Även uruguayanen Guigou kan tänkas gå in och ta Jörgensens plats (i fall Paqual spelar vänster back), liksom Pazienza som i sådana fall får nog troligen stiga in på innermittfältet, truppens tunnaste lagdel. Montolivo har det varit tyst om den senaste veckan, och hans debut lär vänta ett tag då han planeras ta ett stort ansvar i anfallsspel, uppspelningarna samt bollfördelningen inom laget och bör därför samspelas med sina nya klubbkamrater så gott som möjligt innan han testas på allvar. I backlinjen kan Gamberini få chansen, frågan är hur mycket Prandelli kan tänkas ändra i startuppställningen mot ett lag som han själv menar att han på inget vis tillåter sig själv eller någon annan underskatta?! Vi lär i alla fall inte se någon ”turnover alla Mondonico"… eller?
Bojinov och Pazzinis kamp om den andra forwardspositionen fortsätter och det är lika ovisst som tidigare vem det blir som startar bredvid, hittills, brilliante Toni. Fördel har nog ändå Bojinov som började på bänken senast, gjorde ett piggt inhopp och spelade fram till Tonis 4-1. Han har redan skjutit sig in i skytteligan efter fullträffen mot Messina, och ställs nu mot sina gamla lagkamrater vilket kan vara nyttigt då han känner till deras spel och eventuella svagheter. Intressant blir även att se hur pass självförtroendet har växt hos en viss Donadel efter fullträffen i söndags, och hur mycket mer han tar för sig i mitten?! Vad mer är att före detta Fiorentinaspelaren Alfonso Camorani (under vistelsen i Serie B) väntas spela mot sitt gamla lag imorgon. All lycka åt honom... en annan gång!
Visar laget att det kan vinna sina på papperet ”enklare” bortamatcher redan imorgon är det bara den något tunna truppen och eventuella skador som kan hämma Fiorentinas framfart i år!
Koncentration är som Prandelli säger, det som avgör morgondagens sammandrabbning. Kvalitén samt spetskompetensen har varit jämnare, i alla fall på papperet, i de tidigare matcherna och håller sig spelarna kyliga bör tre poäng inte vara en allt för svår uppgift, i synnerhet med Tonigols form och kapacitet att avgöra matcher alldeles på egen hand längst fram. - Längst bak då? Nämnde någon en viss… Frey?!
Forza Viola!