Fiorentinas revolution är fullbordad
I början av januari efterfrågade jag ytterligare en revolution på transfermarknaden för att få liv i säsongen. Nu är den genomförd och Fiorentina kan sikta på en vacker vår.
Sedan början av sommaren har det varit ett ord som hela tiden nämnts av alla inom klubben, “ambition”. Nu när januari-mercaton har stängt kan hela Fiorentina förstå vad Daniele Pradé menade när han nämnde ordet på den första presskonferensen i somras. Fiorentina har fortsatt på den revolution man påbörjade under sommaren, man kan till och med säga att den är fullbordad. För med 5 nya spelare in i januari och ett flertal spelare ut går det nu att konstatera att det endast finns 6 spelare kvar i hela truppen som var med och avslutade föregående säsong. Ett remarkabelt arbete av den sportsliga ledningen i form av Daniele Pradé och hans högra hand Roberto Goretti. Nu är det läge att titta närmare på vad vi kan förvänta oss av de nya värvningarna men också av det förnyade laget.
Förstärkningar i varje lagdel
En av de första värvningarna under fönstret var den rutinerade mittbacken Pablo Mari, som hämtades från Monza. En spelare som specifikt efterfrågats av Palladino och som för mig är en mycket smart värvning. För Pablo Mari har utöver sin rutin också väldigt många egenskaper som betyder att han kan ta en startplats i Fiorentinas mittförsvar. Stor och stark med en fin passningsfot. Därmed har Fiorentina nu 4 riktigt bra mittbackar i Comuzzo, Pongracic, Mari och Ranieri som kommer slåss om två platser i mittförsvaret. Moreno finns också men han kommer till stor del agera vice-Dodo eftersom Michael Kayode såldes och inte ersattes. Kapten Biraghi såldes också men behöver inte ersättas då man redan har Gosens och Parisi i samma position. Därmed har Fiorentina täckning på alla positioner i försvaret och har dessutom möjligheten att ändra till trebackslinje vid behov.
Mittfältet var den avdelningen som förändrades mest nu under mercaton. Folorunsho har redan spelat några matcher och visat vilket värde han tillför på mittfältet med sin fysik och flexibilitet. Utöver honom värvar Fiorentina Cher Ndour från PSG, en italiensk stortalang som kanske inte kommer bidra jättemycket här och nu men som har potentialen att bli något riktigt stort.
Den stora värvningen för mig var dock Nicoló Fagioli som värvades på marknadens sista dag från Juventus. Fagioli slog igenom säsongen 2022/23 i Juventus men har sedan dess haft en problemfylld karriär med avstängningar och nu senast en dispyt med Thiago Motta vilket till slut gjorde att han lämnade. Något som dock inte går att ifrågasätta är hans talang med bollen och han otroliga spelsinne som bara mittfältare av den högsta klassen har. Det ska också nämnas att Luciano Spalletti är kär i spelaren och har tidigare sagt “han ser spelet som andra inte kan se det” om Fagioli. Detta understryker vilken talang detta är som jag tror kommer kunna lyfta Fiorentinas mittfält ytterligare en nivå. Detta visar också på ambition från klubbens sida, man tar en spelare som skulle vara Juventus nästa Marchisio som gått hela vägen från deras egna ungdomsakademi. Fiorentinas affärer med Juventus går att kritisera men faktum är att det är Viola som gått vinnande ur varje affär de senaste åren. 220 miljoner euro har Fiorentina fått från försäljningarna av Vlahovic, Bernardeschi, Chiesa och Gonzalez, fyra spelare där åtminstone tre går att räkna som floppar och den fjärde åtminstone överprisad. Samtidigt som Moise Kean kom till Fiorentina för ynka 15 miljoner euro och ligger på delad andraplats i skytteligan ett halvår senare. Jag tror att vi kommer få se en liknande historia med Fagioli, som kommer göra Fiorentinas mittfält till sitt eget och kommer omfamnas av Fiorentini för sin briljanta fotboll han spelar.
Den förlorade- och den icke-förlorade sonen
Ja ni vet vem jag pratar om, för äntligen återvände också den förlorade sonen Nicoló Zaniolo. En spelare som nog ingen missat de senaste åren, men främst för kontroverserna utanför planen. Redan i somras var han nära att återvända men valde då istället Gasperinis Atalanta. Ett val som i efterhand visade sig vara fel på grund av den alldeles för tuffa konkurrensen på de offensiva positionerna. Kanske borde han bara följt med sin bästa kompis Moise Kean redan i somras, men det finns ännu tid för att rätta sina misstag. Zaniolo ger inte bara Fiorentina kvalitet rent tekniskt utan har också en imponerande fysik och har flexibiliteten Palladino söker framförallt i sina offensiva spelare. Nu har Fiorentina flera kvalitativa offensiva spelare som kan spela på flera olika positioner, roller och spelsystem. Någon som inte gick förlorad är Pietro Comuzzo, som hade kunnat gå till Napoli de sista dagarna men både han själv och Commisso var fast beslutna om att en övergång inte skulle bli av. Detta är framförallt viktigt ur en symboliskt perspektiv för att befästa att Fiorentina nu rör sig uppåt i näringskedjan. Man behöver inte längre sälja sina bästa spelare i januari, utan de vill stanna eftersom de ser ett ambitiöst projekt som kan ta dem långt i sina fotbollskarriärer. Det andas utan tvekan positiva vindar i Florens igen.
En viktig detalj som detta fönster också bidragit med är den taktiska flexibiliteten. Jag håller med de som säger att det inte finns en direkt ersättare till Kean då Kouamé såldes. Och det finns inte heller en naturlig ersättare till Dodo. Men det som nu finns är en trupp fylld med kvalitet och tillräckligt med spelare som är flexibla nog att spela i flera olika roller och system. Till exempel kan detta lag spela både 3-4-2-1, 4-2-3-1 eller 4-3-2-1, höstens lag var låst till 4-2-3-1 eftersom det var den enda formationen som inkluderade de 11 bästa spelarna. På bänken fanns ingen möjlighet till förändringar varken kvalitativt eller taktiskt. Nu kan Palladino helt fullt anpassa sitt lag till motståndet han möter vilket ger en väldigt stor fördel. Dodo kan i 4-2-3-1 ersättas av Moreno eller Comuzzo vilket skulle ge laget en mer defensiv balans, men i 3-4-2-1 kan jag till exempel se Folorunsho anamma en wingback-position vid behov. Detsamma gäller Moise Kean som kan ersättas av både Beltran och Zaniolo som kan spela som droppande nior. Detta löser problemet som Fiorentina har haft hittills under säsongen, att möjligheten till förändring inte har funnits och att de viktigaste spelarna därför fått spela för mycket. Jag tror att Fiorentina kommer vara bättre under våren tack vare avlastningen som detta fönstret bidragit med tillsammans med den taktiska flexibiliteten.
Ett sista mönster jag också noterat som är intressant är att klubben tydligt gått för spelare som är i en ung och bra ålder med mycket erfarenhet och en känsla av revansch i sig. I somras värvades Adli, Kean och Bove alla unga och från italienska storklubbar. I januari kommer Folorunsho, Fagioli och Zaniolo med samma profil. Spelarna har kvalitet men också något att bevisa, samt erfarenhet från ligan. En perfekt kombination av egenskaper för att ta Fiorentina längre.
Upp till Palladino
Fiorentina har under hösten och vintern verkligen bjudit på både högt och lågt. I början på december kollapsade laget symboliskt nog efter att Edoardo Bove kollapsade hemma mot Inter. Nu är man tillbaka på vinnande väg men det saknas fortfarande kontinuitet i prestationerna. Även om det funnits halvlekar som varit näst intill briljanta så har det också funnits stora tapp i prestationerna under matcherna. Det är nu upp till Palladino att ta det här laget upp en nivå till efter förstärkningarna han fått i januari. Jag tror verkligen att förmågan finns där, Palladino är en ung tränare och det går att kritisera en del av hans val men det är ingen fråga om att han lär sig för varje match som går. Och jag tycker verkligen han har mycket på plats för att bli en riktigt stor tränare. Är han där än? Nej, men det finns inte många tränare som nått sin topp i 40-årsåldern. Palladino förtjänar tid efter den fina hösten men samtidigt finns det press att nå resultat. Denna truppen är trots allt den bästa truppen på mycket länge.
Symboliskt nog börjar säsongen och Palladinos nya Fiorentina om ikväll mot just Inter. I matchen som avbröts efter Boves kollaps. Men vi får inte se de nya värvningarna ikväll då de inte får registreras i matchen eftersom den avbröts. Därmed blir ikväll sista gången vi får se höstens Fiorentina, men känslan är ändå att det är en nystart på säsongen som verkligen har varit pausad just sedan den här matchen avbröts. Sedan börjar återstarten på riktigt igen och Fiorentina kan enligt mig utmana om en Champions League-plats. Det kanske låter övermodigt av mig men jag tror verkligen detta lag kan mäta sig med Juventus, Milan, Lazio och Bologna som alla slåss om den sista platsen till Champions League. Men oavsett om man lyckas eller inte är jag övertygad om att klubben är på väg mot något stort. För klubbledningen har äntligen gjort det som saknats sedan Commisso tog över, satsat och gjort smarta affärer på transfermarknaden. Både sommarens och nu vinterns marknader har varit väldigt väl genomförda och gett tränaren förutsättningar att lyckas. Rocco Commisso visar att han är en ägare som verkligen vill ta Fiorentina till toppen och nu tror jag på allvar att det finns möjligheter att nå väldigt höga höjder. Jag ska inte sväva iväg för mycket men potentialen till något stort finns där.
