Inför: Juventus – Fiorentina
Det första mötet av denna åttondelsfinal har blivit allmänt känd som “gasmatchen i Florens”. Nu ställs Prandellis mannar mot Capellos “marsianer” på de kyliga alpvindarnas Stadio Delle Alpi, där siktet måste vara rätt inställt för avancemang.
Datum: 2006-01-10, 21:00
Matcharena: Stadio Delle Alpi, Turin
Första mötet: 2-2 (vid lika resultat efter full tid ingriper förlängning, 2x15 min, därefter straffar. Bortamål räknas).
TV: Viasat Sport 1, Rai Uno
Trolig startela: Frey - Ujfalusi, Dainelli, Gamberini, Pancaro - Maggio, Montolivo, Pazienza, Fiore – Pazzini, Bojinov
Det var ingen idé att ta sig till träningsplanerna “i campini” på måndagsmorgonen, portarna skulle vara rigoröst stängda och efter att Prandelli hade talat med pressen skulle avresa mot Turin ske omedelbart. Förberedelserna inför denna mycket viktiga match lades redan under söndagen, i ett soligt men småkyligt Florens, några timmar efter hemkomsten från Sundet och den uteblivna segern mot Reggina.
Av den insatsen, där endast vår danske krigare Jörgensen höjde sig över mängden, får inte finnas spår på tisdag kväll, om avancemang ska kunna säkras. Och Fiorentina har, om inte publiken (som i dessa sammanhang, med Turins andralag i farten, normalt ses som obefintlig), oddsen emot sig.
Måndagens rubrik på förstasidan av La Gazzetta dello Sport lyder “Milan bakom marsianerna” och hänvisar till den nästan utomjordiska tabellraden som ser Capellos svartvita lag överlägset leda serie A och slå alla rekord. Vad är då en åttondelsfinal i Coppa Italia i jämförelse?
Betydligt mindre. En turnering som är av underordnad betydelse för Capello och för zebrornas glänsande trofésamling, mer en chans för truppens andrasortering att lufta sig och spänna bågen. Något som bör vara raka motsatsen till den inställning Prandelli och Fiorentina har till denna tävling som sett de lila färgerna segra ofta genom åren. Men nu är som sagt oddsen emot Fiorentina, ledningen 2-0 tappades på ett oförklarligt sätt en mycket sen torsdagkväll i december i Florens och då, med trettiotalet skandinaviska violafans på läktaren och med en inspärrad, kändes denna match förlorad.
Hoppet har dock väckts till liv, en nödvändighet när du står inför ett möte med ärkefienden. I lördags sparades Pazzini medan Bojinov blev ytterligare några felbeslut klokare (han gick själv ut och sade att hans insats var under all kritik) och Toni tampades förgäves (dock med en makalös målpass till Jörgensen) med Regginas försvarsbestar. Hoppet att en gång för alla få se “il tridente”, anfallstrion, i aktion lever dessa dagar starkare än någonsin. Kanske den prandellianska visheten skjuter bort idén att använda alla tre från start samtidigt, men skulle matchen stagnera och offensiven gå i baklås vore det en idioti. Att inte försöka, alltså. Som rubriken i söndagens STADIO löd: “Viola, du måste tro på det mera”.
Mittfältsdynamon Donadel sade följande under lördagskvällens presskonferens:
“Gårdagens resultat är definitivt inte att kasta bort, även med hänsyn till vår fysiska form var vi inte direkt lysande. Idag (läs: söndag) har vi analyserat alla de fel vi gjorde. Att vi spelade för lite på marken? Det är sant, men så gjorde även Reggina. Planen var på gränsen till ospelbar och våra motståndare spelade även med hög aggressivitet. Att Toni blir fälld ofta? Hans 16 mål på 13 matcher har gjort honom till en obekväm spelare och försvararna har stora svårigheter att markera honom, domarna har ändå svårt att förstå vem som begått oschysstheten även om det alldeles säkert är så att Luca får en och annan frispark för mycket med sig. Jag såg inte om Jörgensen var innanför eller utanför straffområdet och därför protesterade jag inte vid den påstådda straffsituationen. För oss är den Italienska Cupen mycket viktig, eftersom den kan betyda en plats i Uefa-cupen och det är inte fy skam. Vi måste ha en annan inställning när vi spelar mot Juve, jämfört med den första matchen. Vi kommer nödvändigtvis att behöva göra mål och spela på samma nivå utan att invänta våra motståndare. Vi är inte tröttkörda, bara en aning uppsnurrade av de senaste dagarnas hårda arbete. Även om vi går vidare från denna cupomgång, kommer vi att behöva vänja oss vid detta tempo. Nu är det rätt att tala om spelarmarknaden, det var det inte tidigare. Det viktiga är att komma igen, något denna grupp alltid lyckats med. Konkurrenterna till fjärdeplatsen? Numera är avståndet till Palermo bestående.”
Resan till Turin för en Fiorentina-supporter är en klassiker. Bortsett mötet i serie B med stadens förstalag för två år sedan och den snöpliga förlusten mot zebrorna förra säsongen, känns detta som en chans att uträtta ytterligare något historiskt medan minnet av pånyttfödelsen ännu är relativt stark.
Familjen Della Valle och ett hundratal spelare har de senaste åren restituerat Florens en plats på podiet, alltid i en aura av sportslighet och med en ambition att vara med och skapa en ny era inom italiensk fotboll. Som Fiorentina-supporter är det svårt att tänka sig något annat än att de svartvita färgerna representerar den raka motsatsen till allt det vi drömmer om.
Även om det “bara” gäller en kvartsfinalplats i den Italienska Cupen.
FORZA VIOLA!!!
Källa översättning: www.fiorentina.it
