Det som göms i snö kommer upp i tö
Bladet har äntligen tagits från munnen och nu är den italienska fotbollens värste mafioso, Luciano Moggi, riktigt illa ute.
Skandalen som skakar fotbollsitalien, där det via telefonavlyssningar uppdagats i pressen att det förekommit allvarliga oegentligheter med domarbasen Pairetto inblandad, rör indirekt Fiorentina. Även om nyheten framförallt skadat Juventus redan skamfläckade rykte, är detta ännu ett bevis i raden för att saker och ting står mycket snett till i den italienska fotbollens system.
Följande text inkom via e-mail till denna redaktions medlemmar på torsdagskvällen och återges här i en fri översättning (stort tack till Lapo Mecacci):
Nu, efter att ha läst innehållet av telefonavlyssningarna mellan Moggi och Pairetto; efter att kunnat vidröra verkligheten av en domarutnämnare (Pairetto) som sticker iväg som ett pistolskott inför önskemålen från en fotbollens maffiaboss (Moggi) och skyndar till att skicka denne efterfrågade domare och linjedomare på beställning, till och med för att vinna Trofeo Berlusconi (och för att lugna upprördheten av de stigande protesterna mot Juventus under den nytillträdde, och av supportrarna illa omtyckte, tränaren Capello); efter att ha hört Moggi säga till Giraudo att sakerna som rör domarna går hur bra som helst ("Är det inte som förra säsongen", frågar Giraudo; "Nej nej: med Gigi är det en kanongrej!" - svarar Moggi och syftar på Pierluigi "Gigi" Pairetto); efter att ha sett Pairetto, vice-ordförande i UEFA:s domarkommission, ringa upp Moggi för att säga: "Hörru, jag har skickat dig en jättebra domare för matchen i Amsterdam", för att sedan tillägga: "bara för att säga dig att jag håller dig i minnet, medan du"; och Moggi: "Men bryt inte detta, du ska få se när jag kommer tillbaka och då ska jag säga dig om jag glömt bort"; efter att ha granskat att domar-institutionen och klubben Juventus under årens lopp har sysslat med korrumperade, olagliga och riskfyllda förbindelser är detta inte att säga lite; efter att ha tagit allt detta i akt, och således den mest skamliga, uppseendeväckande och vanärande skandalen som någonsin kommit till ytan i fotbollsvärlden - endast att likställa med spelskandalen 1980 -; efter att ha granskat detta, om fotbollen vore en seriös sak skulle det nu ske några få och enkla saker:
1) Juventus borde bli fråntagna sina ligatitlar man vunnit under Pairetto-eran, som - i redogörelsen - började 1999-2000: vi talar om de 3 ligatitlar som vanns 2001-02, 2002-03 samt 2004-05.
2) Luciano Moggi borde bli utesluten.
3) Pierluigi Pairetto borde bli utesluten.
4) Sett till det att vi gjort oss av en bild som intrigmakare även på ett europeiskt plan (läs: Juventus matcher i Champions League), skulle det vara läge att stänga av Moggi och Pairetto, på obestämd tid, för att ge en seriös signal och för att säga till världen: "Vi ber så hemskt mycket om ursäkt, vi håller på att rätta till saken".
Sedan skulle det finnas många andra saker att resonera om: till exempel GEA, Giraudo som inte säger upp sig, Capello som inte ser sina framgångar fläckade av misstänksamhet eller säkerhet angående domarfördelar som blir allt grövre (och numera oacceptabla), de dyrbara klockorna som skänkts till Biscardi, Moggis skitsnack gentemot Baldas (läs: ansvarig för domarrepriserna på TV, la moviola), om och om igen, etc. Det skulle, med lite vilja, finnas saker att titta på. Men istället insisterar vi: om fotbollsvärlden inte skyndar sig att ta tillbaka tillbaka ligatitlarna made in Pairetto för Juventus, och om Moggi och Pairetto inte genast skickas hem, hur ska då pipan kunna sättas till mun för säsongen 2006-2007 utan att höra, som svar, de gigantiska föraktfulla fnysningarna från det fåtal sportintresserade som tagit sig till arenorna?
Paolo Ziliani
från Tgcom.it
La Gazzetta dello Sport ägnade på fredagen mycket stort utrymme till skandalen. I en kolumn går det bl.a. att läsa kommentarerna från flera profiler i Djurgårdens IF efter att det framkommit uppgifter om att matcherna mot Juventus i Champions League-kvalet 2004 påverkats av Luciano Moggi. I slutet av artikeln uttalar sig även Glenn Strömberg från Bergamo som säger ”Tyvärr är det så att folk börjar tro att pengar räknas mer än själva spelet inom fotbollen. Det som säkert är att den italienska fotbollen har förlorat än stor del av sin tidigare tjusning.”
Det som göms i snö kommer upp i tö.
MEGLIO SECONDI CHE LADRI!
Fotnot: Paolo Ziliani är en av Italiens mest kända, omtyckta och omdebatterade sportjournalister och har under flera år varit en av förgrundsfigurerna i tv-programmet ”Controcampo”.
