Tankar inför premiären
Det finns så mycket, så många tankar att ta upp om just det här årets seriestart så att koncentrationen får läggas på att begränsa sig.
Tittar på tabellen och det utmärker sig omedelbart; lagen står inte i bokstavsordning! Tabellen slutar med Milan, Lazio, Reggina och längst ner; Fiorentina trots att F är att föredra före både R, L och M i alla fall enligt den berömda ordningen. Letar man efter anledningen hittar man att det i vanlig ordning står 0, 0, 0 överallt och så i sista spaltens sista rader byts nollorna ut mot -8, -11, -15 och den som berör mig mest -19! Jobbigt? Ja. Sinnessjukt? Ja. Häftigt? Absolut! Italiensk fotboll har sällan känts så italiensk men låt oss begränsa oss här, koncentrera oss på det roliga och lägga det tråkiga bakom oss. Låt oss åtminstone försöka med det och ta upp domarmisstagen igen först på söndag kväll framför reprisbilderna!
Tittar man vidare på tabellen är det inte bara siffror utan även några bokstäver som utmärker sig. Med all respekt för lagen från Sicilien; Riganòs Messina och Catania finns det andra bokstäver som utmärker sig mer med sin saknad. Messinas annorlunda väg till la salvezza och Catanias serie A återkomst efter lika många år som det står på Materazzis tröja är ju inte lika chockerande som saknaden av de mesta mästarna.
Å andra sidan tar det bara några sekunder för mig att se våra vänner, Torino i tabellen och då är gobbi bortglömda. Äntligen har staden endast trevliga representanter i serie A. Skönt är det också att slippa den där derby d´Italia, uppblåst historia mellan fusket och oförmågan.
Oförmågan, nu var vi framme vid F.C. Internazionale Milano. Jag vet att nerazzurri skriker högt nu, som vanligt, och menar att oförmågan berodde på de som åkte dit för sitt fuskande men låt oss inte glömma att två lag från huvudstaden gjorde det Inter inte klarade av; att få scudetto i de kläder den ska erhållas i, inte i finaste kostymerna Milano har att erbjuda.
Inter och matchen imorgon, även här finns det mycket att nämna. Senast, Facchettis bortgång vilket inte bör påverka spelarnas spel anmärkningsvärt och innan det; en himla massa träningsmatcher som i och för sig inte säger så mycket. Vinsterna kom mot Porto och Mallorca medan matcherna mot Ajax, Watford, Sporting och Juventus slutade oavgjorda. Förlusterna är många; Monaco, Tottenham, Juventus, Napoli och Milan har alla slagit Inter under försäsongen. Från dessa matcher glänste Pizarro med två och Martins med tre mål, grabbar som nu har lämnat Inter.
Dock har Inter självklart ersatt dessa herrar och detta har klart större påverkan på vår match än ovannämnda saker. Världsmästerskapets turgubbe; Grosso, otursgubben; Ibrahimovic, världstvåa kaptenen; Vieira och Crespo som kanske är tänkt till bänken med flera…! Det finns ingen tvekan i att Viola, efter att ha vunnit fyra serie A transferfönster i rad, fick lämna första platsen till Morattis plånbok.
Något annat som har betydelse för matchen är Inters otroliga vändning i deras hittills enda riktiga match denna säsong mot Roma. En sådan vändning ska sammansvetsa laget och deras nya stjärnor snabbare än förväntad i brist på en bättre tränare på bänken.
På Artemio Franchi i händerna på Rosetti, assisterande av Biasutto och Strocchia kommer allt vara som vanligt med andra ord blir det svårt att hitta lediga platser.
Våra planer att se Champions League kval innan denna match som vi skissade på efter några glas Valpolicella i Verona den 14:e maj är bortblåsta. Dock finns entusiasmen där för vi vet att allt tar sin tid och framtiden är mörk lila. Förhoppningsvis återkommer den italienska olympiska kommittén med mer rättvisa besked till oss även om deras nekande mot Lazio smärtade.
Tvärtom de blåa från Milano har Fiorentinas träningsmatcher gått bra dock har motståndarna inte haft lika imponerande namn som de lag Inter tränade mot. I kuppspelet har vi också presterat tvärtom Inter då efter vinsten mot Giarre, blev det stopp mot Genoa som innan det hade gjort historien kort med ärkerivalen Spezia.
Spelaromsättningen i Viola har varit sund och här ska främst Freys, Pasquals, Blasis, Gobbis, Liveranis, Santanas och Mutus påskrivande nämnas. Dessa och några till måste kunna fylla hållen som framför allt Brocchi, Fiore, Jimenez och Bojinov lämnar efter sig.
Skadeläget är klart värre hos oss än de randiga. Medan Mancini inte har några större bekymmer måste Prandelli ersätta Santana på vår högerkant. Det kan även nämnas att ersättaren till il capocannoniere; Pazzini är borta med. Härutöver har hela tio av våra spelare deltagit i landskamper senaste veckan som sätter sina spår.
Spelmässigt måste Sebastien vara på hugget i målet. Framför honom är det viktigt att det inte orsakas onödiga frisparkar då det finns en och annan som besitter hästskott hos gästerna. Tyvärr är varken Dainelli eller Gamberini de snälla försvararna som inte råkar sparka på något smalben därför finns det anledning att spela med den något långsammare Kröldrup. Dock faller hela idén bort om den djupledsspringande Crespo ska ställas mot dansken.
Det som känns farligast med Inter är den andra vågen. Vieira och Cambiasso är minst en för många tvåvägs spelare och att slita som aldrig förr är det enda Blasi och förmodligen Gobbi ska ha i skallen. Även Liverani får hjälpa till här för att vi ska klara av mittfältskriget. Annars vill en glödhet Montolivo kommande från fantastiska landslagsmatcher peta Fabio till bänken och visa att jag hade rätt när jag tippade honom som årets genombrott i Viola.
På vänsterkanten visade Pasqual i en av sina första matcher i serie A med respektlöshet att han inte bryr sig om Figos meriter och jag hoppas att Manuel fortsätter i samma linje och även hinna med sina underbara inlägg. Det känns som Mutu kommer i sin tur att hålla Zanetti sysselsatt.
På högra kanten kan Ujfalusi klara av både Stankovic och Grosso defensivt och när vi erövrar bollen önskar jag att Jörgensen är kvick med att ställa sig på rätt sida av Grosso och på så sätt får mycket utrymme. Här ska Dainelli och Pasqual som har bra touch slå bollarna bakom den anfallande Grosso. När Martin väl har fått bollen i det läget behöver Inters mittbackar skiljas åt för att stänga av danskens ytor och om Toni väljer att springa mot första stolpen och ta med sig försvararna kan Mutu få stora ytor vid den bortre stolpen sett från Jörgensens kant. Adrian mot Inters osäkra målvakter bådar gott.
Ett annat sätt att anfalla är att Mutu på sitt vanliga manér bryter in från Lars Ohlys kant samtidigt som Pasqual löper längs linjen och tar med sig Zanetti. Då kan någon av Inters mittbackar behöva kliva fram för att möta Mutu vilket ger mer utrymme till Toni för att gå på avslut men även hitta tillbaka till Mutu.
Får Matrix starta efter att ha klarat av Toni bra tidigare? Vid sådana frågor är det härligt att ha Cesare att lita på istället för Roberto.
Matchen är en av tre serie A kamper som går på svensk television denna helg ihop med det riktiga bottenmötet mellan Milan och Lazio samt Torino mot Parma. Förresten, det var länge sedan jag njöt av säga detta i serie A; forza Toro!
