Arminia Bielefeld - Nürnberg
Inför: Atalanta - Fiorentina
Efter en makalös vecka ute i Europa, är det åter dags för våra hjältar att dra på sig den liljebeprydda tröjan. Söndagens slag står mellan formsvaga Orobici och vilt jagande Viola, i jakten på tre synnerligen viktiga poäng, på arenan med det så vackra namnet.
Stadio Atleti Azzurri d'Italia är en lite farlig plats att åka till som motståndare. Kan det vara så att när spelarbussen närmar sig denna nordliga utpost, går något åt huvudet? Det ligger något i luften, som inte är den smog som i Milano, utan frisk luft från Alperna blandat med röken från det huggna träet som brinner i eldar kring staden. Man åker inte till Bergamo och bara hämtar tre poäng, även om det naturligtvis var annorlunda när den "Lilla fågeln" Hamrin spelade och slog ett ännu beständigt rekord med fem fullträffar mot Atalanta (Fiorentina-seger med 7-1!) någon gång för länge sedan. Man åker inte hit och tror att man är något, vilket blir alldeles enormt viktigt för Prandelli att säga till sina spelare i snacket inför matchen mot Colantuonos mannar; tro på er själva men tro inte att detta blir någon enkel match bara för att Atalanta ligger där de ligger i tabellen.
Tre nödvändiga poäng
Det börjar ju som bekant dra ihop sig i serie A. Fiorentina går en mycket spännande framtid till mötes, efter att ha presterat bättre än någon kunnat tänka sig. Svaret på om vi får se vårt älskade Viola i den finaste av klubblagsturneringar till hösten kommer vi att få vänta på, förhoppningsvis in i det sista om ni förstår mig rätt. Matcher som den mot Atalanta är viktig att fånga in tre poäng från, särskilt eftersom Roma hindrade vår framfart senast, för att tåget ska fortsätta rusa mot drömdestinationen. Tre poäng kan vara nödvändiga om lagen ovanför skulle gå och vinna; att halka efter nu kan komma att bli ödesdigert. Fiorentina spelar alltså med pressen på sig, men detsamma gäller hemmalaget som efter åtta raka matcher utan seger måste bevisa något snart för att omgivningen inte ska bli alltför orolig. En intressant statistisk händelse gör att söndagens antagonister senast vann (Atalanta, borta mot Ascoli) respektive förlorade (Fiorentina, borta mot Inter) samma helg i slutet av januari. Men vi gör som Sverker Olofsson och kastar vidskepligheten i soptunnan denna gång: vincere!
Två avstängda: Mutu och Dainelli
Capitan Dainelli och Mutu tjänar bägge avstängningar mot Atalanta. Prandelli tvingas därför möblera om en del i laget, men faktum är att dessa förändringar inte känns negativa för lagets kapacitet utan snarare spännande och förhoppningsvis kan de tjäna laget gott inför framtiden. Det är ju nämligen så, att Santana är tillbaka och nu menar vissa att han kan komma få chansen från start till höger på mittfältet. Samtidigt får sup(er)tjecken Tomas Ujfalusi åter visa sin ledarkapacitet i mittförsvaret tillsammans med formstarke Gamberini. Det har ju stormat rejält kring "UFO" efter att en tjeckisk tidning gjorde ett jättescoop av firandet av Viola-försvararens födelsedag för en vecka sedan, en fest som enligt tidningen ska ha urartat helt på ett hotellrum i Prag där det tjeckiska landslaget skulle sörja förlusten mot Tyskland. Frågan är hur pass lugn den annars kylige Tomas är, tanken är inte så trevlig men Prandelli har säkert bra koll på läget. Får vi hoppas.
Sedan har vi ju Giampaolo Pazzini som blev dubbelt historisk i veckan på Wembley; kan Toni rentav börja på bänken? Sammanfattar vi situationen i laget, är den som följer: Frey gjorde sitt livs match senast och har kunnat koncentrera sig i lugn och ro på uppgiften (nonchalerad som han är av den franska landslagsledningen). Försvaret känns starkt för dagen men är samtidigt den lagdel som är känsligast för förändringar. På mittfältet lär Liverani få städa som vanligt, bakom en Riccardo Montolivo som för första gången springer ut på planen i Bergamo som motståndare samt den pålitlige Blasi. Vänstersidan med Pasqual och Jörgensen känns självskriven (hur hemskt uttrycket än är ur konkurrenssynpunkt). I anfallet återstår att se om Prandelli väljer att satsa på två anfallare, eller, i Mutus frånvaro, med en ensam spjutspets.
Avslutningsvis, några rader som transkriberats och sedan översatts från fredagens presskonferens med Montolivo (källa: www.fiorentina), där mittfältaren talar om lite av varje:
"Jag mår ganska bra efter smällen i gårdagens (läs: onsdag) träningsmatch. Min fot är svullen men vi kommer att titta närmare på situationen snarast. Jag ser mig själv som disponibel inför söndag, de närmaste dagarna kommer jag att göra allt för att få träna med laget. Pazzini? På Wembley hade han en helt perfekt dag, varje boll han rörde förvandlade han till guld. Efter många besvikelser var detta utan tvekan en injektion av förtroende. Angående matchen mot Atalanta väntar jag mig en mycket svår uppgift mot ett lag som inte vunnit på länge. För egen del kommer det även att vara en alldeles speciell match eftersom jag för första gången återvänder till Bergamo som motståndare efter alla mina år i den blåsvarta tröjan. Att Atalanta är på nedåtgående jämfört med höstsäsongen? Det är helt naturligt att de inte kan hålla en så pass hög nivå på spelet under en hel säsong. En svacka är helt normalt. Dock lär uppehållet ha givit dem nya krafter. Angående Colantuono är det en tränare som alltid är mycket väl förberedd, en tränare jag lärde känna under träningslägret för två år sedan. Han gör sin fightingspirit till ett extra vapen. Jag ser min framtid här i Florens, här trivs jag jättebra. Det finns stora visioner och om vi kommer ut i Europa blir detta ett bra skyltfönster inför framtiden. Om uppbygnadsspelet tar ifrån mig kvickheten i min beslutsfattning på planen? Jag vill spela i mitten och för att göra det måste jag anstränga mig i bägge dessa faser, således tror jag inte att det tar alldeles för mycket energi. Om jag skulle ge Pazzini ett råd inför framtiden, vore det att han måste fortsätta jobba på som han gör just nu. Han är en av dem som anstränger sig mest under träningarna. Visst förstår jag att det är viktigt för en ung spelare att få spela kontinuerligt, men han trivs bra här. Klubben kommer att göra sina utvärderingar vid säsongens slut, precis som han kommer att göra. Jag tror dock att han blir kvar. Det fattades bara att jag skulle bli jämförd med Lampard (Montolivo skrattar). Det är en av världens bästa mittfältare och det gläder mig att bli jämförd med honom. Han har visat sig ha en stor känsla för målet och det är just vad jag saknar mest. Om jag kommer att fira vid händelse av ett mål på söndag? Jag kommer att fira på ett återhållsamt sätt, av respekt dels till mina nuvarande supportrar och dels till de jag hade tidigare."
:: :: :: :: ::
O-o-o-o-o-o odio Bergamo!
wandel@hotmail.com2007-03-30 19:31:00