Krönika: L´amore viola è la più bella
Vad tilltalar egentligen den lila färgen? För mig betyder det en sak. Det handlar i mina ögon om fotbollens stolthet - Fiorentina, La Viola.
En färg kan säga så mycket. Vem förknippar inte röd med julen? Vem förknippar inte gul med solen? Vem förknippar inte svart och vitt med vilda zebror?
Just den lila färgen sätter sig på en speciell plats i huvudet och hjärtat. Färgen lila betyder för mig fotboll, underhållning, gemenskap, mål mot framgångar, skönhet och lycka. Det är som en stor lila kärlek. Ja, en vacker lila kärlek.
Som rubriken säger – den lila kärleken är den vackraste. L´amore viola è la più bella.
Jag må tala i gåtor med jämna mellanrum, inte ens hälften av er kanske fattar vad jag säger ibland, inte ens jag själv ibland. Det blir lätt så när känslorna tar över och man försöker beskriva dem. Just den lila kärleken är omöjlig att förklara.
Den lila staden Florens, eller Firenze som det heter så vackert på italienska, är hemmet för oss alla lila. Jag har dock aldrig besökt staden men ändå har jag en speciell känsla för det. Hela tiden när folk i min omgivning talar om att resa utomlands säger jag:
- Åk till Florens, där är det vackert.
Ingen har väl direkt nappat på mitt förslag. Samma sak är det om folk frågar vart jag helst vill resa.
- Ingen tvekan. Florens så klart, för att kolla på fotboll. Jag tänker inte lägga pengar på någon solsemester när jag istället kan lägga pengarna på att åka till Florens.
Ungefär så kan det låta. Problemet är ju att jag lever som en fattig student för tillfället och möjligheterna att åka ner till Florens är små. Men när jag har råd, då kommer jag att åka dit – det kan jag lova er! För det är en sak jag lovat mig själv – att jag en dag ska åka till Italien, till Florens.
Bara att komma in på Violas sida på SF kan göra så mycket. Den kan radera ut all skit, om man t ex mår dåligt, och få mig att tänka enbart på La Viola. Jag kan inte riktigt beskriva hur och varför. Men det är en speciell stämning över Viola, precis som Fiorentinas sida på SF.
Folket på forumet är riktigt sköna. Även om jag inte träffat någon in real life ännu så känns det som om det finns en gemenskap. En värdefull gemenskap. Jag är inte så aktiv, men jag läser där dagligen och ofta. Låter kanske patetiskt att säga att det finns någon gemenskap och massor när jag inte träffat folket. Men det är något speciellt som vilar över det lila folket, så är det bara.
Det är som en storm som kommer över mig, som för stunden bara blåser bort allt ont och låter mig fokusera på världens vackraste fotbollslag. Jag älskar den känslan.
Bara en match?
När jag går ut på stan och känner för att visa upp min bästa sida är det en sak som gäller. Att slänga på min Fiorentina-halsduk. Kanske inte händer så ofta på sommaren, men under dessa tider på året så är den ofta på. Jag är stolt, och jag vill skrika ut hur mycket Fiorentina egentligen betyder för mig.
Ibland känns det som om folk i min omgivning inte riktigt förstår hur viktigt det här laget är för mig. Det är en del av mig. Att folk bara kan säga något som ”det är bara en match” kan få mig riktigt rasande.
- Bara en match? Är du inte klok människa!?
För så kan det låta när någon försöker trösta mig efter en tung förlust, eller om jag t ex måste välja på att antingen se matchen eller gå på någons kalas. ”Det gör väl inget, du missar ju bara en match. Så det är klart du ska gå på kalaset”
Jaha, då var vi där igen!
Att folk sedan blir sura om jag väljer att lämna kalaset tidigare för att hinna kolla på fotbollen är ju helt ofattbart. De förstår inte hur vi alla känner, hur vi alla fungerar. Det är inte bara en sport, det är inte bara en match! Det här är vad jag lever för, det här är min passion. Inget kommer någonsin få komma emellan mig och fotbollens kärlek.
För att få er att förstå vad jag pratar om, och varför det betyder så mycket för mig personligen beror på olika saker. När jag var yngre var jag ofta ensam och hade inte mycket att se fram emot i min vardag. Det fanns dock en sak som kunde tränga bort smärtan för stunden. Att kunna ha en match att se fram emot på kvällen kunde få mig att orka. Kunde se fram emot en match i flera dagar. Då hade jag något att tänka på, något som lyste upp mitt liv.
Jag har levt upp med att den här kärleken har hjälpt mig här i livet. Därför kommer jag aldrig någonsin överge mitt Fiorentina. Fiorentina var min hjälpande hand.
Jag älskar att vara lila. Det kommer jag vara nu och för alltid. Evig kärlek. Forza Viola!
