Fiorentina - Sampdoria 2-2

Efter en mållös första halvlek fullkomligt exploderade matchen den sista kvarten, där Fiorentina vände underläge och såg ut att gå mot en mycket viktig seger i kampen om fjärdeplatsen. Men det är aldrig slut förrän domaren satt pipan till munnen.

Besvikelsen var enorm hos oss violafans som samlats för att se denna mycket viktiga toppmatch mellan två lag som bägge kämpar om att nå Europas finrum till hösten. Vädret var soligt och sommarvarmt, Artemio Franchi välfylld och flera tusen bortafans tjänade till garnityr för denna härliga italienska anrättning vi bjöds på denna söndag.

Spelet skulle heller inte göra någon besviken. Första halvlek var präglad av stor kamp, full satsning från bägge lagen, bra tempo. Det märktes från första minuten att här stod mycket viktiga poäng på spel. Samtidigt spelade ju Milan några mil västerut, och tog tidigt grepp om de tre poängen i Livorno; ett resultat som gör att de rödsvarta nu bara är två pinnar bakom Fiorentina med tre omgångar kvar att spela. Allt kan fortfarande hända. Precis det borde vi violafans ha intalat oss själva när vi under knappa 10 minuter i ett fantastiskt glädjerus drömde oss bort och kanske någonstans, hos vissa, ansågs fjärdeplatsen vara nästan säkrad. Innan dess hade det sett oerhört tungt ut för de lila, efter att gästerna i den 62:a matchminuten tagit ledningen tack vare det alltid lika förhatliga "gol dell'ex" signerat Christian Maggio. Inbytte Christian Vieris kvittering i den 77:e minuten, då han knoppade in ett perfekt inlägg från Mutu, var livsviktig. En förlust mot Sampdoria och moralen hade varit låg inför slutspurten i ligan som naturligtvis påverkas av det som händer med Fiorentinas prestationer i de förhoppningvis två matcher som återstår av UEFA-cupen.

Artemio Franchi bar fram sitt lag, när solen och mjölksyran gjort sitt på de slitna spelarna. Arenan fullkomligt exploderade vid 1-1 och laget fick förnyade krafter. Sampdoria levde farligt. Och mycket riktigt, med endast sju minuter kvar att spela hakas Adrian Mutu upp då han precis tagit sig in i straffområdet. Rosetti pekar tveklöst på straffpunkten. Det känns som det går evigheter innan Mutu äntligen slår till bollen. 2-1! Glädjen vet inga gränser, Fiorentina har sett tröttkört och uträknat - kanske framförallt taktiskt besegrat - ut men tack vare en sjuhelsikes lagmoral och en oförtrutet stöttande publik vänder man 0-1 till 2-1 inom loppet av bara några minuter. Men det var tyvärr inte slut här, hur mycket vi än ville det och hur mycket spelarna än försökte sätta bollen och matchen i lägen där tiden skulle ticka snabbare. Fyra minuters tilläggstid annonserades, två passerades och vi var precis inne i den tredje när det uppstår en tilltrasslad situation mitt i Fiorentinas straffområde. Flera spelare går upp för att nicka, "fel" Sampdoriaspelare nickar fram till en helt fristående Gastaldello och backen har gott om tid att placera sin nick bakom en helt chanslös Frey. Ingen kan tro att det är sant, Frey vinkar för offside men bilderna visar att målet är helt regelrätt. Överlyckliga bortaspelare löper ut mot sin klack för att fira.

Fiorentina såg ut att förlora, tog sig tillbaka på ett märkvärdigt starkt sätt och gick mot en fenomenal seger, fick till slut nöja sig med oavgjort. Det hela kändes som en stor förlust.
Tack och lov för spelarna finns en herre som Cesare Prandelli som säkerligen öste beröm över de som sannerligen förtjänade detta (tänker framförallt på Jörgensen, Montolivo och Donadel) men framförallt att tona ner det dramatiska i denna match och fokusera på den starka laginsats Fiorentina ändå stod för.

Innan matchen hade samme Prandelli gått ut och sagt att laget var slitet efter det hårda matchandet, samt att Vieri skulle få en avgörande betydelse i de matcher som återstår av säsongen. Han valde att ge i stort sett samma lag chansen som det som senast i torsdags kväll stod på planen i Glasgow. Med facit i hand gick det inte så illa i alla fall.

0 kommentarer

Jakob Nilsson
wandel@hotmail.com2008-04-28 00:52:00