L’ Imperatore fyller ut Pazzinis skor?
Giampalo Pazzini ser allt mer ut att ha bestämt sig och har fått klartecken från Prandelli.
”Pazzini till West Ham? Av de matcher vi lagt bakom oss har vi gjort flertalet byten och även Pazzini har fått sin plats, men liksom alltid så är det spelarna som har det sista ordet gällande sin framtid. Om Pazzini gör ett liknande beslut är vi redo att tackla det men för tillfället finns det inget.” –www.firenzeviola.it
Allt mer tyder då på att ”Pazzo” lämnar Firenze redan under januari månad. Dock inte Italien. Sampdoria har länge dragit i honom och han har nämnt sin beundran för Cassanos talang. En oskyldig flirt som kan eskalera till något helt annat.
Det som talar emot en flytt till Samp är alltid lika snåle Garrone och stenhårde Corvino. Vem viker sig vad gäller det estimerade värdet på 8 miljoner euro av den underpresterande forwarden?
Andra sympatisörer för den 25 årige anfallaren är bl a Palermo. En stadig hamn för x-viola: däribland Miccoli, Liverani och Balzaretti. De verkar alla få ut sitt bästa hos de rosasvarta och kan vara en bra lösning för Pazzini. Enligt www.stadionews.it har Giampaolo redan en överenskommelse med den Sicilianska klubben. Kanske lite väl tidigt att dra slutsater, det återstår att se.
Vem fyller då ut tomrummet? I Violas nuvarande trupp hittar vi Osvaldo som har testats flertalet gånger, tänkt som en prima punta men har givigt ett tveksamt intryck till skillnad mot en friare roll där han tidigare briljerat.
Jag låter fantasin flöda än en gång (se tidigare artikel om Zapata) och i tankarna dyker ett namn upp. L’ Imperatore. Inters "strulpelle" Adriano. En spelare som mer eller mindre är i samma sits och har en liknande relation till sin nuvarande tränare. Mourinho har gett klartecken.
”Han gör rätt i att bearbeta hypotesen om att lämna […] Hursomhelst väntar jag på honom precis som alla andra den 2:a januari” –www.gazzetta.it
Givetvis talar hans monstruösa lön emot allt och alla som har något att säga kring en eventuell flytt till Firenze. Löjliga summor som bara de tre randiga storlagen egentligen har råd att punga ut inom stövelns gränser.
Och med all respekt för Adriano så tror jag att han, med tanke på hans bakgrund och nuvarande levnadssätt, värdesätter pengar mer än t ex Gilardino, Mutu eller Frey. Han är alltså inte alls lika benägen att gå ner i lön för att åter få fart på sin karriär.
I samband med hans till synes obotliga hemlängtan gör det detta, precis som i Zapatas fall till ett ”drömscenario”/ en ”drömvärvning”.
Men om ens på lån, förstå vilket anfall Prandelli skulle ha till sitt förfogande! Flashbacks som ger en rysningar.
