Nattsvart i Bergamo
Det extremt viktiga bottenmötet mot Atalanta slutade i moll för Fiorentina. Laget från Bergamo vann med 2-0 och nu börjar även de största optimister få problem med att se hur Viola ska klara nytt kontrakt.
Den här säsongen har nästan inte innehållit en enda ljuspunkt för Violafansen. De gånger man har kunnat glädjas åt något har saker och ting gått åt skogen veckan efter. De gånger vi lyckats ta en vinst har vi fått stryk veckan efter. När spelare har kommit tillbaka från skador har en annan blivit skadad. Vår enda kvarvarande stjärna, Chiesa blev skadad efter bara 5 matcher. Vi har spelat matcher med 13 man på skadelistan. Cecchi Gori har vägrat sälja. Mancini har gjort taktiska missar osv. Jag skulle kunna fortsätta att hitta fel med denhär säsongen hur länge som helst men det skulle inte bli speciellt rolig läsning så jag slutar här
Hela säsongen har Fiorentina spelat som ett bottenlag. Inte i bemärkelsen att vi spelat usel fotboll, vilket tyvärr också har hänt då och då, utan att vi har spelat bra mot fel lag. Det är typiskt för lag som ligger i bottenskiktet. Mot storlagen har man ofta presterat bra fotboll vilket dock sällan har resulterat i poäng. Men då ett på pappret sämre lag har stått för motståndet har vi ofta spelat dåligt. Jag varken orkar eller vill komma ihåg alla de pinsamma hemmaförluster mot bottenlag som vi åkt på denna säsongen.
Våra tre senaste matcher är ganska typiska. Vi har tur och ordning mött Chievo (b), Milan (h) och Atalanta (b). Chievo hade inför vårt möte bara tappat poäng mot Roma på sina hemmaarena. Jag trodde inte på poäng men vi blev givetvis det andra laget som tar poäng på Marc Antonio Bentegodi. Mot Milan var det samma visa. Milan var piskade att vinna för att hänga på i toppstriden så det var verkligen ingen lätt match men alla vet hur det slutade. Efter dessa två matcher skulle man ju kunna tro att det fanns chans till åtminstone en poäng mot ett Atalanta som inte var i form. Även de som inte vet hur matchen slutade kan lista ut vilket lag som vann.
Jag har inte den minsta lust att skriva en matchrapport från Atalantamatchen och det kommer jag inte heller att göra. Det är så jävla trist när Viola inte kan visa den allra minsta kontinuitet under denna säsong. Man blir så besviken. Jag var säker på minst en poäng mot Atalanta. Istället gör vi en ny skitmatch och efter att ha tittat i tabellen krävs det ingen fotbollsexpert för att förstå hur illa till vi ligger.
Ok jag skriver väl lite om Atalantamatchen. Inacio Pia gjorde 1-0 i den 34:e minuten och 2-0 kom i den 74:e genom Doni. Mer blir det inte om den matchen. Ni får läsa någon annanstans om ni verkligen vill veta mer.
Jag tror dock fortfarande vi kan klara oss kvar. Det är möjligt att det inte är tro utan mer hopp jag känner men jag kommer inte ge upp. Dock så börjar jag känna ett litet tvivel inom mig. Det grundar sig på att det just nu inte finns ett lag som jag känner att vi ska slå. Om två veckor möter vi Venezia borta. Just nu känns ett oavgjort resultat i den matchen som ett kanonresultat.
Det värsta är att jag vet att den här känslan kommer gå över och att jag på söndag kommer vara lika besviken som idag om vi inte tar minst en poäng. Jag kommer att lyckas intala mig själv att det finns hur många saker som helst som talar för Viola. Roma är ett topplag och det är mot topplagen vi spelar som bäst. Vi har hemmaplan och vi är grymma hemma. Morfeo har bäst känsla i ligan. Adriano spelar för Viola. Manninger är bäst. Viola har snyggast tröjor. Jag skulle kunna hålla på hur länge som helst men det skulle inte bli speciellt kul läsning, särskilt eftersom det mesta inte skulle vara sant…
FORZA VIOLA
