Nu är serie B nära
Efter 2-0 förlusten i Venedig har jag mycket svårt att se hur Viola ska kunna hålla sig kvar i serie A. Kan man inte ens ta poäng mot seriens sämsta lag så är man inte värd att spela serie A-fotboll. Jag kan inte göra annat än att ägna hela denna rapport åt att gnälla!
Fiorentina gjorde i och för sig ingen dålig match men det har varit likadant i jag vet inte hur många matcher så jag vägar att tro att det skulle handla om otur. Man kan ha otur i ett par matcher men inte i varenda match i 22 omgångar. Det har klagats på vårt försvar och visst håller det inte alltid högsta klass men jag skulle vilja påstå att det är det sviktande målskyttet som varit vårt största problem i år.
Det är nästan pinsamt att konstatera att Chiesa, som bara spelat i 5 matcher, efter 22 omgångar fortfarande delar förstaplatsen i den interna skytteligan med Nuno Gomes. Gomes är i mina ögon en helt urusel målskytt. Hur han lyckades få in fem mål i EM 2000 är ett mysterium. Han är på tok för oegoistisk, han vågar helt enkelt inte ta den typ av avslut som en anfallare måste våga ta för att lyckas.
Jämför honom med Adriano eller Chiesa! Båda tar massor av avslut och skjuter ofta själva istället för att passa. Inte alltid med bra resultat men att ta avslut är en nödvändighet för att kunna göra mål. Jag tvivlar på att Gomes är medveten om detta. Han springer för att skapa ytor åt andra och detta gör han i och för sig bra men så fort han får chansen själv ser han sig om efter en medspelare att passa. Var är den Nuno Gomes som sommaren 2000 bara blundade och sköt? Nu är allt givetvis inte Gomes fel men efter Chiesas skada var någon tvungen att stiga fram och ta över. Denna någon steg inte fram förrän vi lånade Adriano som borde ge Gomes privatlektioner i hur man gör mål.
Inför Venezia-matchen var jag lite orolig att spelarna skulle vara så demoraliserade att de knappt skulle bjuda upp till kamp. Så blev inte fallet utan Viola spelade helt ok och var värda minst en poäng (hur många gånger har ni inte hört det i år?). Venezias målvakt, Rossi, blev utsedd till matchens lirare vilket säger en del. Det känns inte speciellt meningsfullt att skriva exakt hur det gick till när Viola förlorade. Att de båda insläppta målen kom till efter halvtaffligt försvarsspel känns liksom som en självklarhet. Att vi dessutom inte lyckades göra mål på någon av våra chanser framåt känns än mer naturligt.
7 poäng upp till Piacenza som ligger ovanför strecket. Inte en omöjlighet att ta in på de 12 omgångar som är kvar men vad talar egentligen för att vi ska lyckas? Hur många i startelvan från i söndags brinner verkligen inför uppgiften att rädda klubben? Inte speciellt många, av deras uppträdande inför matchen att döma! De verkar brinna desto mer inför uppgiften att fylla sina plånböcker. Jag har inte mycket till övers för dessa spelare. Det är ytterst få av spelarna i dagens trupp jag känner någon som helst respekt för. Di Livio är dock en av de få och jag skulle nästan hellre se Di Livio + 10 primavera-spelare (primavera-laget kom förövrigt 4:a i Coppa Carnevale) på plan nästa söndag än någon av de övriga.
Vi möter Juve borta på lördag. Jag är nästan glad att Canal+ inte visar matchen så man slipper se 11 violaspelare (om de nu är värda att bli kallade det) som bara har sin egen privatekonomi i huvudet allt medan de spelar Fiorentina ur högsta serien. Nu tycker någon kanske att jag är orättvis mot spelarna och att allt egentligen är Cecchi Goris fel. Cecchi Gori är en idiot det är ju självklart, men eftersom han är en så pass stor idiot att han vägrar lämna klubben måste spelarna ta sitt ansvar i alla fall säsongen ut. Di Livio är i detta avseende ett föredöme.
Jag har tidigare skrivit att jag inte hade några planer på att ge upp och det har jag fortfarande inte men jag känner inte längre någon större entusiasm för att stödja spelarna, vilket jag antar har framgått ganska tydligt i texten ovan.
Ett inte lika stolt FORZA VIOLA som tidigare!
