Fiorentina - Cagliari 1-0
Mötena mot Cagliari vill man helst få överstökade så snabbt som möjligt. Ett lag som inte bjuder på de extra centimetrarna i onödan medan man på Sardinien utöver det är betydligt tryggare i sitt egna spel.
På Artemio Franchi var dock oavgjort resultat lika med vinst för sarderna. Det märktes tidigt och det märktes tydligt.
På Wilbachers blogg kan ni läsa lite mer om de individuella spelarbetygen, istället väljer jag inte helt överraskande att lyfta fram Gilardino och Vargas. Den förstnämnde gör ett kopiöst jobb i sina bollmottagningar matchen igenom och hans nickskarvar ur trängda positioner är precisa.
“El loco” fortsätter göra stor nytta på sin framskjutna roll, men det känns ändå som om han inte får ut hela sitt register. Ett av Prandellis största lyxproblem är att jämfördela speltiden till två av seriens bästa vänsterfötter (även Pasqual), och lösningen tycks tillsvidare vara denna: Vargas som mittfältare.
Annars är Prandellis riktlinjer för hur laget ska uppträda i år, mer fria: alla bollar går inte genom Melo/Liverani eller riktas mot Gilardino/Toni. Mittfältet, med Zanetti i spetsen, gav idag ett riktigt bra understöd till denna spelidé och prio var att snabbt hitta en lösning till alla situationer. Inte nödvändigtvis den bästa lösningen men per automatik den enklaste.
Ytorna täcktes upp till 100% och Cagliari fick egentligen inte mycket till chans. Det känns betryggande. Fortsätter man på den banade vägen kommer även skönliret så småningom, för det behöver spelarna bli säkrare i sina positioneringar.
Till dess krävs det fortsatt uppoffrande och hög koncentration matchen igenom, precis som idag. Inte minst mot Lyon i veckan.
Grazie raga, continuiamo cosi.