Toronto - Los Angeles0 - 7
Roma-Fiorentina 3-1: Totalt mörker
Viola kunde lika gärna ha stannat hemma, för laget verkade inte ha förstått att fotboll stod på menyn i Rom. Båda lagen kom från snöpliga förluster i Europaspelet, och medan Ranieris manskap dök upp för att spela boll, stod våra gubbar mest och såsade på plan. 3-1 till Romlaget får ses som smickrande siffror, för det kunde ha blivit mycket mycket värre.
Skam är ett hårt ord. Men det är det första ordet som dyker upp i skallen efter att ha bevittnat nittio minuters ren förnedring mot giallorossi. Skrev inte denna rapport i går kväll, då jag trodde att en natts god (läs urusel) sömn skulle kunna sätta saker i ett nytt perspektiv. Men känslan kvarstod vid uppvaknandet, och har inte ens lagt sig efter en synnerligen lyckad morgonespresso. Skam. För detta var med råge den sämsta insats undertecknad har bevittnat av vårt älskade lag på många år. Visserligen har vi ofta varit under isen just mot Roma borta, men man måste kunna stå upp bättre än så här. Det fanns ingen vilja. Ingen fantasi. Inget spel. Inte något alls. En uppsättning träningskoner placerade i barriärformation framför Frey hade ställt till med större problem för romaspelarna ikväll.
Från minut ett stod det klart att det skulle bli knepigt att få med oss något från matchen, men sättet det sker på är beklagansvärt. De Rossi och Perrotta gör i princip vad de vill helt ostört inom en trettio meters radie på mittplan, och firma Totti/Vucinic har även de lekstuga med vår backlinje, där ingen, absolut ingen, för kvällen klarar av att hantera skägget från Montenegro eller guldpojken från Porta Metronia. Totti gör två mål på 7 minuter, assisterar till trean 10 minuter senare, och resten är historia.
Matchen i sig är egentligen inget att uppehålla sig vid från violasynpunkt, utan kan i mångt och mycket utläsas i spelarbetygen som följer, men för de utan lila hjärta som inte ville glömma allt vad Roma och Olimpico hette efter gårdagens slutsignal kommer en resumé av de mest tongivande situationerna.
Mörkret börjar runt den 20e minuten, då backlinjen helt verkar förlora förmågan att spela positionsspel eller att följa med i Romas offensiva löpningar.
I 26e minuten får Roma en något turlig straff, då Vucinic vänder i straffområdet och bollen studsar upp på Gamberinis arm. Totti gör inget som helst misstag och sätter straffen vinklat och distinkt i Freys högra hörn, 0-1.
Redan i nästa minut har Totti en ny boll i mål, då Roma tillåts tre skott i rad på Frey, som gör en dubbelräddning av klass på de två första. Som tur är blir Totti avvinkad för offside.
I 32a minuten får Roma en hörna som Dainelli vekt nickar undan rätt i gapet på Totti mitt i straffområdet, vilket innebär 0-2. Återigen ingen markering på Totti.
De närmaste minuterna är outhärdliga att se. Dainelli dräller med bollen och bjuder på en hyperfarlig kontring, och Montolivo missar en simpel tremeterspassning som skulle ha friställt Marchionni och kanske erbjudit hopp om en snabb reducering.
Istället kommer 0-3 i 41a minuten. Totti har sökt sig ut på vänsterkanten, ser De Rossis löpning på straffområdesgränsen, och den framtida kaptenen nickar kraftfullt in bollen. Det här målet kan enligt mig inte skyllas på någon annan än Mutu, som helt enkelt inte tycker det är värt att plocka upp De Rossis löpning. Han ser den, men han bryr sig helt enkelt inte.
Inför andra halvlek sade Prandelli enligt presskonferensen efteråt ungefär det som alla violafans tyckte. ”Den här insatsen är pinsam, och sämre än så här kan vi omöjligtvis spela.” Däremot tycker jag mister gör ett stort misstag som inte direkt gör ett byte i halvtid. Till och med två byten hade varit berättigat med tanke på insatserna från vissa spelare. Mutu, till exempel, borde ha stannat i omklädningsrummet till förmån för Jovetic.
Andra halvlek är inte fullt lika usel som första. Montolivo har ett bra skott i 51a och Gila är också nära på en fast situation i 61a. Roma ångar på och skapar i stort sett nya möjligheter ungefär när de vill, även om takten givetvis är avslagen.
Det tar 60 minuter innan Prandelli bestämmer sig för att Mutu och Santana spelat färdigt, och in kommer Jovetic och pölsemannen Jörgensen. Montolivo lämnar planen med förhoppningsvis dåligt samvete i 68e till förmån för Donadel. Dessa byten borde ha kommit långt tidigare.
Dainelli står för en riktigt rå kapning på Totti sista kvarten, och när man fann sig själv dra på smilbanden över ett simpelt regelbrott insåg man hur fruktansvärd den här kvällen egentligen var. Att se en av våra spelare faktiskt visa någon slags beslutsamhet över huvud taget, kändes som enbart positivt, även om handlingen i sig var destruktiv.
Tröstmålet kommer till slut i 84e minuten, då Gila hittar nätet med ett placerat skott. Att passningen kommer (ofrivilligt) från Perrotta, kändes symptomatiskt för hela matchen och vår oförmåga att skapa något som helst spel.
Sedan har vi faktiskt två bra chanser till innan slutsignalen. En där Gila borde ha gjort bättre ifrån sig på ett inlägg från högerkanten, men kommer fel till bollen. Sista läget är i slutminuten där samme Gila lurar offsiden och får iväg ett skott i kategorin tekniskt nummer som förtjänade ett bättre öde. Bollen dock över ribban. Några ögonblick senare blåser domare Rizzoli av matchen.
Spelarbetyg:
Frey: 6 – Inte mycket att säga, San Seba gör vad han kan, men får ingen hjälp.
Comotto: 5 – Hade svårt med Riise hela matchen, men gör faktiskt hyfsat ifrån sig med tanke på övriga spelares urusla insatser.
Pasqual: 4 – Visar sig från sin sämsta ”nördig skolpojke-sida”. Som om han genomgått en lobotomi innan matchstart som raderat all motivation.
Dainelli: 5 – Bäst i försvaret, men vad säger det? Hade svårt, så svårt, med Romas offensiva löpningar.
Gamberini: 4 – Orsakar straffen på 0-1 målet, om än oturligt. Missar markeringen totalt på Totti vid 0-2. En becksvart afton för Gambero.
Marchionni: 4 – Sömngången fortsätter. Inget ryck. Inget passningsspel. Ingenting av värde.
Zanetti: 5 – Överspelad på mittplan i stort sett hela tiden. Några vettiga passningar i andra halvlek. Too little too late.
Montolivo: 3 – Hur lyckas man verka så avdankad vid 24 års ålder? Ger bort bollen varje gång han har den och tar inte ett steg rätt.
Donadel (68’): 6 – Uträttar mer på sina ca 25 minuter än Montolivo gjorde på 67. Borde ha kommit in i halvtid.
Santana: 3 – Den gamle Santana som faktiskt var till nytta för laget är ett minne blott. Bristen på motivation och spelglädje lyser igenom allt han gör på plan.
Jorgensen (60’): 6 – Gör som vanligt ett stabilt inhopp. Varken mer eller mindre.
Mutu: 3 – Fruktansvärt dålig, och inställningen betygsätts som en överkryssad nolla. Tre i betyg är generöst och bygger enbart på sympati för Adi.
Jovetic (60’): 6 – Kommer in och försöker med ett par fina aktioner. Uträttar inte så våldsamt mycket, men en sådan här kväll räcker det.
Gilardino: 6 – Det är svårt att vara anfallare när övriga i laget inte spelar fotboll. Gila gör till slut mål, och det är väl ungefär vad man kan begära.
Prandelli: 4 – Varför, Cesare? Varför varför varför spelar du med Mutu från start istället för Jovetic? Redan mot Lyon var det oberättigat, och likaså idag. Om jag vore Stevan skulle jag lacka något alldeles oerhört. Bytena kommer alldeles för sent, och generellt känns det som om taktiken misslyckades fundamentalt på alla plan. Donadel i synnerhet borde ha kommit in tidigare för att få mer balans på mittfältet.
I eftermiddag kommer beslutet om Violaland från kommunen i Firenze. Kanske är det just detta som dragit säcken över huvudet på alla i laget? Osäkerheten kring ägarfamiljens varande och inte varande osv? Hur som helst, redan på onsdag har vi chansen till revansch hemma mot Samp. Då vill vi se JoJo från start, Della Valle på läktaren och elva spelare som krigar för tröjan!
Forza Viola!
