Inför: Ternana-Fiorentina
Vi inleder denna inför-rapport med att ge ordet till Roberto Ripa, försvarare. Gammal Ternana-spelare. Här är hans ord om matchen på söndag, från presskonferensen i torsdags, som mycket väl sammanfattar förutsättningarna (fri översättning från fiorentina.it).
"Matchen mot Ternana blir för oss ett avgörande test. I denna stund är Ternana det lag som spelar bäst i hela Serie B och motivationspunkterna att vinna denna match kommer för oss att vara många. Först och främst faktumet att vi ännu inte vunnit borta och vi måste i den meningen få det att lossna även om ett oavgjort resultat inte vore ett dåligt resultat, måste vi gå för seger. Dessutom kommer Ternana från en förlust och kommer därmed vara revanschlystna. Jag spenderade två år i Terni och jag kan bekräfta att publiken är mycket het och säkerligen kommer det vara en fördel för Ternana att spela på hemmaplan. Från Terni har jag mycket positiva minnen, bättre från mitt första år än från det andra (då Ternana åkte ur B, reds. anm.). Jag tror att Ternana kommer att vara en av de mer seriösa kandidaterna till Serie A och det är ett lag som i de nedre regionerna är välorganiserat i sitt spel, medan vi är ett "nyare" lag som fortfarande kan bli bättre. Mitt mål i söndags var helt enligt regelboken (mot Como gjorde Ripa mål efter 5 min. men domaren blåste av för ruff mot målvakten, reds. anm.) och jag förstår inte varför det blev bortdömt. Försvaret blir bättre dag för dag men kan fortfarande bli ännu bättre och vi arbetar för att uppnå detta."
För er som läst tidigare inför-rapporter skrivna av undertecknad, har ni kanske kunnat utröna en förkärlek att hitta beröringspunkter ur historien mellan lagen. Så är även fallet i denna rapport.
För många av er som minns sommaren 2002 och degraderingen till C2 kanske Ternana låter bekant.
Det är ju faktiskt så att de har vår konkurs att tacka för mycket. Ternana åkte säsongen 2001/2002 ur Serie B med mycket knapp marginal (Cosenza höll sig kvar då). Ternana var alltså ett C1-gäng under ett par månader men i augusti när Fiorentinas dom blev känd, togs Ternana till nåder av fotbollsförbundet och man fick "en andra chans". Många var protesterna från Terni då Fiorentina överklagade domen att gå ner 2 divisioner och detta innebar ett par veckor av hetsig debatt i skytteltrafik mellan Terni och Florens.
Men till sist blev alltså Ternana kvar och förtjänade epitetet "ripescata", något vi Fiorentini denna säsongen kallas som "tvångsuppflyttade". Nå, Ternana hade i alla fall en rolig säsong den förra och nosade vid flera tillfällen på uppflyttning till serie A men till slut nådde man en godkänd 7:e plats. I år finns man ännu en gång med i toppen av tabellen och har förstärkt laget avsevärt jämfört med det lag som åkte ur Serie B för två säsonger sedan.
Ternana inledde säsongen med fyra segrar på de fem första matcherna. Dock bör i ärlighetens tecken sägas att motståndarna inte riktigt var av den kalibern som de som Fiorentina ställts mot hittils. Dock innebar denna inledande segerrad 2-1 borta mot AlbinoLeffe, där vi ju förlorade. Samt 2-1 borta mot Bari, där vi ju klarade 0-0.
För övrigt har Ternana mött Palermo borta (förlust 2-1) och Verona hemma (vinst 2-0). Dessutom besegrade man Como på bortaplan med 2-0.
Det är svårt att göra en riktigt bra bedömning av Ternana. De ligger ju faktiskt på andra plats i serien men har gjort två riktigt usla resultat på senare tid; 3-0 förlust borta mot Cagliari och 2-2 hemma mot jumbon Avellino i senaste hemmamatchen där man tappade en 2-0 ledning i andra halvlek.
Man har dragits med diverse skador på viktiga spelare, vilka som troligen spelar mot Fiorentina och mycket mer kan ni läsa i "Venerdì Volante".
En snabb titt på motståndarnas trupp ger ett intryck av en lyckad blandning mellan ungt och gammalt. Vi hittar först och främst rutinerade f.d. Como-keepern Alex Brunner mellan stolparna. Det kommer bli en utmaning för Riganò och grabbarna att få hål på honom. På mittfältet heter årets utropstecken Houssine Kharja, 21-årig fransman som faktiskt fyller 21 år nu på söndag. Kalabresaren Domenico Giampà är en hårt arbetande och målfarlig mittfältare som vi får se upp med. Det är dock i anfallslinjen vi bäst känner igen Ternana. Lagets skyttekung förra året, Borgobello, har varit skadad på sistone, men hans 19 mål i fjol skrämmer. Hans ersättare (om inte laget spelar med 3 man på topp) heter Mario Frick och kommer från ett så exotiskt ställe som Liechtenstein. Slutligen, lagets stjärna och publikens stora favorit heter Riccardo Zampagna. Ny för i år kan han väl betraktas som något av "årets hemvändare" då han representerat ett flertal klubbar i karriären men för bara ett par år sedan stod Terni-födde Zampagna i klacken på Curva Est och var en Ternana-ultrà. Förra året sköt han 18 fullträffar för Messina och han platsar i sina bästa stunder i vilken drömelva som helst.
Ternana är hemma på den klassiska ovalen Libero Liberati ett normalt mycket starkt lag. Ripas ord i början av artikeln bekräftar det som är Ternanas 12:e spelare - publiken.
Klubben är inne på sin 6:e raka säsong i näst högsta serien och för 3 år sedan blev man faktiskt 3:e bästa hemmalag. Man har dock en tendens att spela lite för mycket oavgjort, något som inte alls är ovanligt i dessa regioner av den italienska fotbollen. Ett oavgjort resultat på söndag?
Ja, varför inte... Vi ska faktiskt vara glada om vi får med oss poäng från svårspelade Ternana men undertecknad ser en positiv trend i de lilas spel och någon gång ska ju även den negativa trenden utan seger på bortaplan brytas. Att densamma skulle brytas just på söndag vore en överraskning men en trevlig sådan, och långt ifrån en omöjlig sådan.
Det viktiga är att vi gör mål. Gör vi inte mål på Ternana, tar vi heller inga poäng, det tror jag vi kan vara ganska säkra på.
Hittils har bara Riganò (6 mål), Di Livio (2) och Graffiedi (1) funnits med i målprotokollet under de 12 spelade matcherna och Fiorentina har faktiskt inte gjort ett spelmål på fyra matcher nu. Detta är definitivt inte bra, men vi hoppas det är en kortvarig svacka som bryts nu på söndag.
Varenda vunnen poäng härifrån till juluppehållet kommer ge oss mer klarhet i hur bra chanser vi har att bli bland de fem (6) bästa och varje förlust att kommer följas av frenetiska diskussioner om huruvida laget är redo för serie A och vilka spelare som behövs köpas in i januari. Så är det i Florens och så har det alltid varit och kommer alltid att vara.
Det finns inte plats för mediokritet i en stad vars supportrar inte bara kräver seger utan seger med stil eller för att citera Alberto Cavasin: "A Firenze non basta solo vincere, bisogna stravincere".
Laget behöver lugn och ro att bygga något stort tillsammans. Det lugnet verkar finnas i truppen nu, trots uttalanden av spelare i veckan som inte fått spela, och det är just detta lugn som kan ge oss vår första bortaseger på söndag. Tillsammans med den ilska som vuxit upp från roten av den skamliga degraderingen för två säsonger sedan och där ingen går säker för vår vrede där serie A är vår måltavla och där alla på vägen dit faller offer för samma vrede, eller viljan att visa världen vilka vi är - Fiorentini - per sempre!
