DERBY TOSCANO - 4 dagar kvar
Mer handsvett än normalt, sömnproblem, en dosa snus om dagen - minst. Det börjar dra ihop sig till derby och med fyra dagar kvar innan Livorno kommer på ett efterlängtat besök till "Franchi" gör vi här ett försök att lära känna kusinen från landet och dennes historia lite bättre.
* "Chi non muor si rivede"
Derby i sagolandskapet
Står man på lite på motorvägen rakt västerut mot havet når man hamnstaden Livorno inom trekvart från Florens. De lite drygt 6 milen tar oss genom ett förförande kulligt landskap. Vi passerar vingårdar och små byar, staden Empoli syns i fjärran. Snart ser vi medelhavets azurblåa vatten.
På söndag gör många tusen livornesare samma resa, om än i motsatt riktning.
Fiorentina, på 12:e plats i Serie B, tar emot kusinen från landet - AS Livorno Calcio på 4:e plats.
Matchen är ett mycket efterlängtat derby mellan lagen från de två viktigaste städerna i sagolandskapet Toscana. Hamnbusen Livorno Calcio är, som vi ska se, en främling i dessa vatten som heter Serie B.
I år möts man äntligen, efter decennier av spel i olika divisioner, och matchen på Artemio Franchi förväntas bli en stor fest mer än en hatisk och prestigeladdad batalj mellan konkurrenter.
Vi, som supportrar för Fiorentina, har aldrig egentligen behövt se oss om axeln och tänka på de vinröda som något hot. Relationen med Livorno och dess supportrar präglas snarare av en slags beundran och sympati. Klubbarna representerar idag fotbollen i Toscana och den pågående säsongen har dessa båda klubbar som mission att tillsammans nå Serie A.
Ett derby med en större mening
Till skillnad från andra lag i regionen, för vilka Fiorentina sedan gammalt ses som ett slags obarmhärtigt och priviligerat hot, är Livorno Calcio en klubb vi delar nära inpå tvillingskap med.
Nu har Fiorentina aldrig haft någon lokalkonkurrent värd namnet. Systerklubben Rondinella spelar för närvarande i Serie D och är officiellt Florens andra lag.
Alltså, derbyt vi kommer att få bevittna på söndag är inget derby i samma mening som exempelvis Inter-Milan eller Roma-Lazio - det är ett derby med kärlek större än hat men ej förty mindre viktigt.
Man får gå tillbaka till säsongen 89/90 för att hitta det senaste mötet klubbarna emellan. Det handlade då om en match i italienska cupen, där Fiorentina vann med 2-1 bl.a. tack vare ett mål av Roberto Baggio.
Den 20:e februari 1949 markerar den senaste seriematchen klubbarna emellan. Då slutade matchen 1-1 i Livorno. I inbördes möten på "Franchi" har Livorno faktiskt aldrig vunnit; på fem möten har Fiorentina 3 segrar och 2 matcher har slutat oavgjorda. Men detta är, som man säger i staterna, "way back".
En svart historia för de vinröda
Livorno Calcio, med smeknamnen "Amaranto" för dess vinröda färg på tröjorna och "Labronici" för staden de kommer ifrån, bildades faktiskt 22 år innan AC Fiorentina såg ljuset 1926.
Då hade laget från kusten redan hunnit med att nå finalen i det italienska mästerskapet (det spelades slutspel på den tiden) där man fick ge sig mot Inter, året var 1920.
Året därpå åkte man ut i semifinalen mot lokalrivalen Pisa och redan på denna tid var stormning av planen tydligen en realitet. Matchen, som spelades i Bologna, avbröts nämligen och ordningen kunde med möda återställas. Detta fick som påföljd att Livorno och Pisa av förbundet förbjöds deltaga i samma turnering under 15 år.
1933 bjöd man in Fiorentina till invigningen av den nya, imponerande, arenan med 20,000 (15,000 sittande) platser och matchen slutade 3-0 i Livornos favör.
1949, året för det senaste mötet med Fiorentina, åkte Livorno ur Serie A och har inte setts åter sedan dess. Åren som följde spenderade Livorno i Serie B och i anonymitetens C, där man 1959 ännu en gång blev uppmärksammade och bestraffade för oroligheter i samband med en match mot Pisa då det utbröt vilt slagsmål både på planen och på läktarna. De hetlevrade livornesarna var inblandade i ett flertal incidenter där matcher fick avbrytas och 1967 slog en spelare ner domaren, vilket ledde till allvarliga konfrontationer mellan fansen och medierna.
Säsongen 1984 var sportsligt en mycket lyckosam sådan då man vann Serie C2 obesegrade och med bara 7 insläppta mål, ett rekord som står sig än idag. Precis som Florentia Viola förra året hade ett publiksnitt på närmare 20,000 hade Livorno året man gick upp från C2 imponerande 9,565 i snitt på hemmamatcherna.
1987 vann man sin allra första titel; Coppa Italia di Serie C. Dock skulle klubben komma att dras med allt större ekonomiska bekymmer och sommaren 1991 förklarades man i konkurs. Ännu en gång fick man börja om från den lägsta professionella serien och en ny president tog över; Achilli. De ekonomiska bekymren försvann dock inte och klubben kämpade med ständiga skulder i Serie C. Den dåvarande ägaren var ovillig att sälja klubben men supportrarnas påtryckningar ledde till slut fram till ett ägarbyte. Detta tillkännagavs precis innan en seriematch, på hemmaplan mot Lumezzane, då speakern en kvart innan matchstart ropade ut nyheten i högtalarna och hela arenan genomljöds av rungande applåder.
Den nye presidenten, Aldo Spinelli, förde in professionalism och nya ambitioner i det underpresterande Livorno Calcio och målsättningen Serie B inom 3 år sattes. Detta var år 1999 och den första säsongen var inget vidare, bortsett från den första derbysegern mot Pisa på 20. Inför säsongen 2000/2001 anlände så Osvaldo Jaconi som ny tränare och hans meritlista talade om många lyckade sejourer i lag han tagit upp i Serie B. Laget hade nu en bra stomme med Igor Protti som lagets målspottare. Man snuddade vid uppflyttning, där man föll i playoff-finalen mot Como med ett enda mål.
2002 skulle dock bli lyckans år för supportrarna. Medan Fiorentina spelade sig ur Serie A tog Livorno äntligen steget upp i Serie B efter 30 års frånvaro efter att ha krossat allt motstånd och vunnit C1/A. Protti blev bäste målskytt med häpnadsväckande 27 mål. Triumfen, som benämns som en av de största i klubbens snart hundraåriga historia, firades av mer än 100,000 människor på stora torget i staden. Livorno var tillbaks.
Återkomsten
Fiorentina och Livorno skulle egentligen ha mötts i Serie B redan förra året men degraderingen som följde av Fiorentinas konkurs gjorde detta till en dröm som nu på söndag äntligen blir sann.
Medan Florentia Viola tog C2/B med stormsteg och så småningom vann serien, placerade sig Livorno säkert i mitten av Serie B. Osvaldo Jaconi valde att lämna klubben på topp och den gamle storspelaren Roberto Donadoni förde laget till en 10:e plats i serien. Igor Protti vann skytteligan med sina 23 mål och blev historisk sedan han vunnit densamma i A (med Bari), B och C. Livorno, som i den italienska fotbollens begynnelse bidrog med flera spelare till landslaget hade en ung, duktig målvakt som nådde U21; Marco Amelia.
Källa: www.livornocalcio.it
*Urgammalt toskanskt talesätt om att mötas igen efter lång tid.
