Napoli - Fiorentina 2-2
Det kroniskt bortasjuka Fiorentina var en hårsmån från att ta en historisk seger på mäktiga San Paolo. Vi lämnar fotbollsåret 2003 med en bitter smak av hopplöshet...
Det är verkligen inte lätt att vara Fiorentina-supporter.
Varje söndag drar vi samma lärdom. Alltid är det samma visa.
Vi hoppas, vi lider och vi önskar oss att söndagarna någon gång kunde sluta som vi vill...
Att ta ledningen var en gång i tiden en liten seger, en seger man kunde bära med sig inombords även om ledningen inte höll till slut.
Men vi avslutar detta år med att förakta hoppet som mot Napoli återigen tändes två gånger men som likt skönheten i ett stjärnfall skulle släckas och himlen blev precis så svart som innan.
Det melodramatiska i det hela är inte 2-2 mot Napoli på San Paolo. Men att hoppas och aldrig lyckas ger en viss känsla som endast rationellt kan förklaras med följande siffror: 10 matcher, 4 oavgjorda, 6 förluster. Noll segrar.
Matchfakta:
Napoli-Fiorentina 2-2 (0-0)
Mål: 0-1 Riganò (58 str), 1-1 Zanini (76), 1-2 Graffiedi (83), 2-2 Tosto (89).
Utvisningar: Marcolin (Napoli, 2 varningar), Ariatti (Fiorentina, 2 varningar).
Varningar: Rizzo, Scaglia.
Publik: ca. 30,000.
Napoli: Manitta - Portanova, Zamboni, Bonomi - Tosto, Montesanto, Marcolin, Montervino (Montezine), Floro Flores - Pasino (Zanini), Vieri (Sesa).
Fiorentina: Cejas - Maggio, Bacis, Lucarelli, Comotto - Rizzo, Ariatti, Scaglia, Di Livio (Guzzo) - Riganò (Maspero), Graffiedi.
Christian Riganò och tränare Cavasin sade efter 0-4 i Ascoli att det som nu gällde var att ta 4 poäng på de två resterande matcherna innan jul.
De räknade alldeles säkert in en seger mot Venezia och, med tanke på Fiorentinas usla bortafacit, att hämta hem en poäng från Neapel.
Det höll på att bli tvärtom, men inte ens fyra poäng blev det. Jo, på bortaplan tog Fiorentina faktiskt hela fyra (4) poäng på tio försök. Precis som mot Ternana i november, var Fiorentina det lag som låg närmast segern i Neapel efter att två gånger tagit ledningen inför en publik som valde att bua ut sina egna och rikta sitt missnöje mot ledningen.
Fiorentinas publik, de omkring fem-sexhundra trogna som gjort den långa resan till söder, lyste till en början med sin frånvaro. De officiella rapporterna talar om svårigheter att nå till stadion men i själva verket kan detta lika gärna varit en signal av missbelåtenhet.
Hursomhelst, med matchen igång några minuter efter utsatt tid, började det på ett positivt sätt från bägge lagen med chanser från båda hållen. Napoli skapade de farligaste lägena, men Cejas visade upp sig från sin bästa sida och inga direkta målchanser från hemmalaget registrerades innan den 23:e minuten då Ariatti tappade bollen och Floro Flores kunde servera Pasino i perfekt läge men den sistnämnde sköt över.
Fiorentina spelade med stort tålamod och höll ihop laget på ett föredömligt sätt. Hemmalaget såg allt mer desperat ut i sin jakt på ett ledningsmål och i slutet av den första halvleken började hemmapubliken med sin visselkonsert mot det egna laget.
Napoli började tappa humöret och då domare Dondarini blåste av för halvtid hade Napoli trots ett spelmässigt övertag inte skapat mycket framåt, men istället blåsts av 16 gånger för ojuste spel.
Fiorentina såg ut att "grisa" sig till en poäng i denna årets sista match.
Tränaren Gigi Simoni valde att genomföra två byten i halvtid. Zanini kom in för Pasino och Montezine för Montervino.
Efter paus kom Napoli in som ett nytt lag och höjde tempot, Fiorentina hamnade i ett kritiskt läge och Ariattis ständiga fumlande med bollen ledde i den 5:e minuten fram till en livsfarlig frispark för Napoli som vackert skruvades förbi muren av Montezine men Cejas visade prov på en enastående placeringsförmåga och plockade säkert bollen i "skopan".
Efter tio spelade minuter såg matchen ut att gå Napolis väg, men en situation i hemmalagets straffområde skulle komma att ändra på allt. Riganò åkte slalom genom hemmaförsvaret och drogs ner i skottögonblicket, domaren pekade utan tvekan på straffpunkten.
Riganò, mot fotbollens oskrivna regler, stegade som vanligt själv upp och lurade målvakten åt fel håll. Glädjen var total på bortalagets bänk, liksom hos spelarna som kramade om Christian sedan han som brukligt visat upp sin "Forever Fiorentina" t-shirt.
Stämningen på San Paolo nådde nu kokpunkten och de redan uppretade hemmafansen protesterade genom att kasta in rökbomber i Fiorentinas straffområde, något Cejas inte tänkte finna sig i och domaren fick medla dels med den gamle argentinske fackmedlemmen Cejas men även med övriga spelare på planen då stämningen på läktarna alltmer smittade av sig.
I den 21:a minuten får Napoli sin första (!) hörna i matchen och i andravågen laddar Tosto bössan och avfyrar en kanon som får ribban att dallra.
Fiorentina har undermetvetet börjat backa hem och har stängt in sig i sitt egna straffområde med liten chans att ta sig ur Napolis grepp på annat sätt än genom Cejas imponerande långa utsparkar.
Max Scaglia lyckas dock hitta yta och sätter igång en kontring men blir fälld av hemmakaptenen Marcolin, som i den 69:e minuten åker på sin andra varning och visas av planen.
Napoli fortsätter med 10 man att jaga en kvittering och Simoni försöker råda bot på anfallets sterilitet genom att plocka ut Max Vieri och sätta in Roberto Sesa.
Fiorentina verkar ha ridit ut den värsta anstormningen från hemmalaget och lyckas i längre perioder hålla bollen inom laget. Men Napoli går till anfall genom Sesa där Montesanto och Floro Flores vackert tar sig fram till Fiorentinas straffområde och den senare skjuter ett rykande skott som Cejas inte lyckas hålla. Den argentinske burväktaren gör i den 76:e minuten ett fatalt misstag och boxar ut bollen rätt på fötterna på den framrusande (kanske offside-stående...) Zanini som utan problem kan lägga bollen i öppet mål.
Det som såg ut som en säker ledning hade plötsligt förvandlats till att handla om en ny kamp där båda lagen såg ut som potentiella vinnare. Rizzo varnas i den 79:e sedan han bryskt gjort slut på Napolis ökande bollinnehav. Samme Rizzo skulle dock minuten senare komma att fällas i offensivt läge och frisparken slås snabbt av Riganò ut mot Comotto på vänsterkanten. Den tidigare hårt kritiserade vänsterbacken kommer ända ner till kortlinjen och slår en perfekt passning in till Graffiedi som bara har att sätta dit bredsidan och Fiorentina har rest sig på 9 och med mindre än 10 minuter kvar kan man jubla åt att första bortasegern för säsongen är på gång.
Riganò byts direkt efter målet ut mot Maspero och fem minuter senare, med bara ett par minuter kvar att hålla ställningarna, tas Kapten Di Livio ut och Manuele Guzzo gör en efterlängtad comeback efter mer än 7 månaders skadefrånvaro.
Men det skulle sluta i en hemsk Serie B-debut för Guzzo. Tosto, som tidigare prickat ribban, tar sig in i straffområdet och frälser hemmapubliken med ett otagbart skott vid Cejas vänstra stolpe och ännu en gång har segern "kastats bort i vinden".
Ariatti åker i den 2:a tilläggsminuten på sitt andra gula kort och blir Fiorentinas första spelare att se rött denna säsong.
Jag hade gärna bytt ut 10 sådana kort mot den första bortasegern...
