Inför: Atalanta - Fiorentina
Atalanta kan tangera sitt klubbrekord på 24 raka matcher utan förlust. Fiorentina kan ta sin första bortaseger för säsongen. I tron på att allt är möjligt: FORZA VIOLA!
Jag vet inte riktigt hur jag ska inleda den här inför-rapporten.
Det känns på något sätt som om Atalanta-Fiorentina är den match som alla matcher hittills lett fram till; det slutliga beviset på Fiorentinas duglighet som ett framtida Serie A-lag...
Ändå har vi, mot obesegrade serieledarna Atalanta, "allt att vinna".
Skulle det bli förlust på söndag gräver ingen ner sig för det utan man kan lätt trösta sig med att det kommer klart enklare motståndare på vägen.
Oavgjort vore absolut ingen katastrof, snarare ett väldigt bra resultat om man ser till lagens vitt skilda poängskörd och det faktum att Atalanta ligger 11 placeringar före oss i tabellen. Men det finns något som eliminerar alla sådana tankar, något som kan betecknas som en ogjord gärning som vid dess slutförande skulle ställa allt på sin spets och få oss att verkligen inse att det "omöjliga" faktiskt går att göra. Jag talar naturligtvis om den där förhatliga nollan i kolumnen för bortasegrar.
Och den måste ju komma någon gång, första bortasegern.
Vi har åtminstone vid två tillfällen denna säsong varit ytterst nära att knipa den; mot Ternana i november och mot Napoli precis innan jul men det faktiska mittenlag som Fiorentina då var hade varken nerver, skicklighet eller tur att ge de trogna Florens-fansen något att jubla över på sina hemresor.
Under juluppehållet byggdes ett till stora delar helt nytt lag med ett par viktiga element som samtliga på papperet håller Serie A-klass, detta har under de tre spelade matcherna efter omstarten bevisats både vad det gäller resultat och spel.
Det är ett nytt Fiorentina. Ett bättre Fiorentina och framförallt är det ett Fiorentina vi kan våga hoppas på. Det oavgjorda resultatet i Turin för två veckor sedan var kanske en liten besvikelse, men det gjorde åtminstone längtan än större att få se vårt älskade lag ta sin första bortaseger. Och snart måste den komma.
Atalanta är, möjligen något ironiskt, ett lag som just i detta läge som motståndare ter sig som överkomlig.
Nej, det är inte mitt skägg som talar. Det är faktiskt så jag ser på saken.
Kommer ni ihåg de där två åskådningarna jag presenterade i måndagens "Countdown Bergamo"?
Jag sällar mig till de som tror mycket på den psykologiska betydelsens avgörande för en fotbollsmatch. Fiorentina, i bra form och med ett lag som fortfarande är i det stadiet att man har mycket att bevisa. Förutom att man kan vinna på bortaplan.
Atalanta, däremot, har ju längre man håller sig obesegrade en ökad press på sig och detta har faktiskt visat sig framförallt på hemmaplan då lag som Como, Napoli och Treviso på senare tid har åkt ifrån Bergamo med en poäng och faktiskt varit mycket nära att vinna.
Min käre far brukar säga något i stil med "ju fler matcher man vinner, desto närmare kommer förlusten" och jag tror mycket på det mottot. Så mycket att jag i denna kolumn utan att doppa huvudet allt för mycket under vattenytan hävdar att Fiorentina kommer att möta Atalanta med en chans större än 50% att ta första bortasegern.
Jag tror dessutom att man kan väga in båda "de två åskådningarna" i detta fall.
Fiorentina har en klar psykologisk fördel och förutom detta är man stort sett ordinarie (endast Manfredini är avstängd) medan Atalanta har hela den ordinarie försvarslinjen borta av olika anledningar och sedan tidigare även deras bäste målskytt Igor Budan (10 mål, gjorde Atalantas mål i 1-1 matchen på "Franchi" i höstas) som blir borta resten av säsongen.
Detta möte blir det hundrade i ordningen mellan dessa två klassiska lag.
Ni kan läsa under rubriken "Venerdì Volante" hur det gått tidigare men det råder inget tvivel om att Atalanta och Bergamo ur denna aspekt, statistiken är något som ges stort utrymme i Italien, absolut inte är tabu för Fiorentina.
Jag tror dock att detta "nya" Fiorentina kommer att skriva sin alldeles egna historia, med början i Bergamo då man bärgar årets första bortaseger och på samma gång tar ett jättekliv mot Serie A. De senaste matcherna ingjuter mod i oss härdade Violasupportrar och får oss att våga hoppas och drömma om att "vad som helst är möjligt", att vi vann "sexpoängsmatchen" mot Cagliari gjorde våra sinnen lättare men personligen är jag inte tillfredställd innan laget visar samma gnista borta som man gör hemma.
Nog talat om detta, jag gör bort mig om jag skriver ordet "bortaseger" en gång till.
Så snälla Fiorentina, låt inte mitt skägg växa mer och låt mig börja tro på att Serie A är möjligt!
AVANTI VIOLA!!!
