Inför: Treviso - Fiorentina
Pyttelilla "Tenni" tar emot ett Fiorentina som jagar vidare mot säsongens första bortaseger och fått blodad tänd efter den förlösande segern mot Salernitana.
Segern sitter kvar på huden. Alla celler i kroppen har ännu inte lugnat ner sig efter dramatiken som såg Fiorentina besegra Salernitana som utan att övertyga gjorde livet surt för Mondonicos lag.
Men ibland ska även turen bli en skål att dricka ur, även för oss. Jag vet att då jag skriver det där ordet river det upp gamla och nya sår hos folk som anser att tur hit eller dit är huvudingrediensen i hur en fotbollsmatch slutar. Sanningen är att då den "ligger dig i fatet", som det så snyggt heter, blir den skulden för allt ont och när den spelar med dig, ja då tror du att du är odödlig.
För oss fans av fotbollsklubben Fiorentina, AC och ACF, Florentia Viola, har turen och oturen flera ansikten och vi har lärt oss att den inte är beständig. Vad det än kan handla om.
Därför vill jag påkalla största försiktighet i hur vi nu ser på framtiden. Tre poäng igår kväll kändes som mycket mer, och jag är inte den första att påpeka just detta. Men tre poäng betyder inte att något i grunden förändrats eller kommer förändras. Där kommer hoppet in och detta blir vår följeslagare då vi på söndag klockan 15.00 på nytt ser fram emot en ny chans, en ny möjlighet för vändningen att komma. Denna gång heter vår motståndare Treviso och där föddes en gång Alberto Cavasin, kan detta vara ett omen? Jag vet inte. Omen och tur har ibland alldeles för mycket gemensamt och att nämna dessa ord i samma mening känns inte som tillrådigt då det krävs andra saker av Fiorentina om den förhatliga, äckliga och långdragna bortasjukan äntligen ska kunna botas. Snart är det ett helt år sedan vårt älskade Viola vann på bortaplan.
Det var ovanligt lätt att välja kläder i morse. Nästan som om mina celler programmerade stegen mot garderoben och drog ut den lila t-shirt med Riganòs nummer och namn och denna dyrgrip kommer ge mina celler ro fram till söndag.
Riganò, matchens lirare och rebellen som valde att fira sitt 16:e mål för säsongen (fortsatt ensam i topp av skytteligan) inte under Curva Fiesole, som då var i full färd med sin protest, utan under Curva Ferrovia - där vår man i Florens, signor Wilbacher stod och skrek för full hals - med en och annan ton även för oss andra skandinaver med hjärtat på rätt ställe, det är jag säker på.
Något som dock inte stod i matchrapporten utan som jag nämner här, och det är här turen och oturen kommer in i bilden, är att Fiorentina igår gjorde ett andra mål som blev bortdömt av vaga anledningar. Riganò snodde nämligen bollen av en motståndare och kunde med tio minuter kvar göra 2-0 men domare Tagliavento blåste av för ruff och målet godkändes inte. Otur. Detta fick till följd att hela arenan, för det var så det beskrevs, ställde sig upp och visslade ut domaren - publiken var denna afton onekligen "kverulant" som vår norske vän Vegard kanske skulle sagt.
Mer tur kan man faktiskt ge åt det faktiska mål som avgjorde matchen där Riganò fick med sig bollen med handen och häpna Salernitana-spelare väntade på en avblåsning men målet stod och Fiorentina kunde senare vinna matchen tack vare detta mål. Tur.
I den andra halvleken kämpade laget "med tänderna" som det beskrevs. Men individuella misstag kunde ha lett till att motståndarna lyckats peta in en boll i slutet, Lucarelli var en hårsmån ifrån att göra självmål och Cherubini höll på att ställa till det rejält för sig. Båda gångerna var dock Cejas räddaren i nöden, som så många gånger tidigare, och han fick (tacka tur och skicklighet) äran att hålla nollan för första gången på 18 matcher. Där. Punkt.
Nu är det andra förutsättningar. Helt andra faktiskt. Fiorentina kommer på söndag inte längre att ha sina trogna, busvisslande och banderollpåhittiga tjugotusental supportrar "i ryggen" utan segern och matchen kommer de få ordna alldeles själva. Klarar de av det?
Ja, frågan kommer vi självklart att få ett svar på snart. Mindre än 72 timmar efter senaste matchen så är det på nytt dags att göra upp med drömmen om Serie A, och den drömmen behöver näring i form av den första bortasegern!
Angelo Di Livio, bänkad mot Salernitana för första gången i mannaminne, sade bl.a. följande efter fredagsmorgonens mycket lätta träningspass:
"Mot Treviso på söndag kommer det att bli en match liknande den igår, verkligen en kamp som vi kommer att försöka förbereda oss inför på bästa sätt. Som inför varje bortamatch befinner vi oss åter här och säger att vi fortfarande inte vunnit (borta). Vi är medvetna om detta, dock måste vi åka dit utan att tänka på det för mycket."
Två spelare drog på sig gula kort mot Salernitana som innebar avstängning; Delli Carri och Fontana. Om vi tillägger Vialis, Savinis, Manfredinis och Carrus respektive skador samt Leons usla form är sju av vinterns tretton nyförvärv borta inför denna match - en oroande siffra.
Nu bör sägas till hoppet vi när om att segern äntligen ska komma att varken Delli Carri eller Fontana rosat marknaden och att det finns en liten förhoppning om att lyckas få med Viali till matchen, även om vi lär få vänta på Savinis tillfrisknande.
Det är svårt att sia om vilket lag Fiorentina kommer att ställa på banan, antagligen väljer Mondonico att låta vissa spelare vila, en s.k. turnover, då matcherna ligger väldigt tätt framöver och Fiorentina har en svår match mot Palermo redan nästa fredag.
Men att spara på några krafter är nog ingen framgångsmelodi och Treviso har visat sig kapabla att rubba starkare lag än Fiorentina hemma på sin lilla arena som döpts efter motorcykellegenden Omobono Tenni (minsta arenan i hela serien med strax över 9000 platser). Bl.a. Cagliari har tappat poäng där efter jul.
Laget, som är nykomling och tränas av en herre vid namn Buffoni (där "buffone" betyder clown på italienska), har för övrigt mattats rejält på sistone och gått från att vara en outsider för kvalplats till ett lag som nu måste börja ta poäng för att inte det nedre strecket ska brännas alltför hett.
Igår var man på Sicilien och förlorade med matchens enda mål mot Catania, Mascara avgjorde tre minuter in på tilläggstid. Således har man en lång och tung resa i benen inför denna match och två raka förluster att betänka.
Dock, mot Catania satt tränaren på läktaren och man saknade tre nyckelspelare i målvakten Gillet, Gobbi (namnet!) samt Galeoto som alla beräknas åter inför söndag.
2-0 i Fiorentinas favör blev resultatet i höstens möte på "Franchi" där målen gjordes av Graffiedi och, ja, ni vet ju vem eller hur... Christian Riganò. Repris på söndag tack!
Det är i skrivande stund högst oklart om CAV fortsätter sitt korståg mot de underpresterande spelarna som enligt deras banderoller igår "borde få spela i undertröjorna" men enligt deras officiella krigsförklaring ska protesten fortsätta tills "laget är med i kampen om Serie A".
Nu gäller det att ta t(j)uren vid hornen som ett gammalt fint ordspråk säger och trots att matchen inte spelas på världens vackraste arena, inför världens bästa (om än arga) supportrar räknas inget annat än vinst på söndag!
Forza Viola!!! È giunta l´ora di guarire un male.
