Inför: Genoa - Fiorentina
Påskafton bjuder på en match mellan två lag som hittat formen. Polisen i Genua rustar för högriskmatch och Fiorentina är på jakt efter sjätte raka segern. Forza Viola!
Ni vaknar.
Ni ställer er upp framför sängen. Gäspar och sträcker på er, sedan tar ni ett par steg och tittar ut på gatan nedanför som är nästan tom. Solen skiner och asfalten blänker.
Det är nu ni börjar undra: är detta min dag?
Ni undrar därför att uppvaknandet varit så ljuvt, så vackert - som om ni vore i paradiset. Solen utanför får er att vilja gå ut innan frukost bara för att reta aptiten lite, andas in vårluften som ni glömt hur den doftade och känna värmen som ni av mänsklig överlevnadsinstinkt klarat er utan så många månader.
Tänk er nu att ni står där och undrar. Tänk er om detta verkligen är paradiset och detta faktiskt är just eran dag. Ni förspiller ett tiotal sekunder i detta den vakna drömmens land där ni är kung och hela universum står för era fötter, eller förspiller kanske är fel ord för att beskriva just er personliga känsla - ni njuter av att det känns som tiden står stilla och det finns för en sekund, just i detta ögonblick inget som heter "tid".
Det är morgon i den liguriska huvudstaden Genua. Hit kom engelska sjöfarare för nästan exakt 110 år sedan och de hade med sig världens vackraste spel. "Kolonisatörerna" bildade en fotbollsklubb och döpte den till Genoa Cricket and Football Club och det är en del av historien som klockan för varje sekund kommer att ticka mot när ni befinner er i drömmarnas land på lördag, påskafton.
Här, på Stadio Luigi Ferraris - i folkmun kallad "Marassi" - har drömmare genom åren kommit och gått. Stora spelare har spelat här och stora matcher har antingen vunnits eller förlorats.
Det bör nämnas, här har även spektakulära tifon spelats upp inför kamerans blixtar i Curva Nord.
På lördag klockan 15:00 sägs det, ska ett av de maffigare tifon av denna supporterskara genomföras och jag kan inte mer än föreställa mig hur Thomas Wilbacher, vår man i Florens som för allra första åker med sina (och mina) vänner i Curva Ferrovia på bortamatch, kommer att uppleva denna prakt. Han och tusentals andra fiorentini gör på lördagsmorgonen resan norrut och det ser i skrivande stund ut som att Violafansen får husera i Curva Sud, en läktare med plats för 8,000 människor - betydligt fler än de 900 biljetter som till en början släpptes för bortasektionen.
Och det vill till samarbetsvilja från alla inblandade parter för att denna högt emotsedda match mellan Genoa och Fiorentina ska bli den stora succé och manifestation för Serie B som den har förutsättningar för.
Innan själva matchen analyseras, vill jag påminna om den bittra rivalitet som råder mellan Genoas och Fiorentinas tifosi. Det var så länge som för 23 år sedan, 1981, året innan undertecknad föddes, som denna lite löjliga och - låt mig skriva överkänsliga - rapport mellan supportrarna började.
I föregående inför-rapport kunde ni läsa ett par rader om Giancarlo Antognoni, en man som för första gången sedan konkursen befann sig på "Franchi" och blev hyllad av Curva Fiesole i matchen mot Ternana sedan han fyllt 50 år förra veckan.
Antognoni, "han som tittade mot stjärnorna då han spelade", är egentligen roten till dessa hatiska känslor klubbarna emellan - trots att han föll offer för en oschyssthet på planen. Det som hände i matchen Genoa-Fiorentina säsongen 1980/81 var en duell mellan hemmamålvakten Martina och Fiorentina mittfältsdiamant och Kapten Antognoni. Den senare jagade bollen och den tidigare kom ut och satte upp sitt knä i sista stund och träffade Antognoni där det gör som ondast, med full kraft och helt oprovocerat. Den gode Giancarlo svimmade av och fick vård, först av Genoas läkare (!) som återupplivade honom och sedan av ambulanspersonalen som till Genoa-klackens hatiska sång bar ut den stackars Antognoni.
Att inte visa respekt för Fiorentina, deras spelare och historia. Det är vad detta handlar om och det var i stunden vissa delar av Genoa-klacken gjorde just detta som ett hat som lever starkt än idag föddes.
I returmatchen på våren blev det kravaller och många skadade på och utanför Stadio Comunale i Florens och så har det fortsatt sedan dess.
De hatiska känslorna tifoseriorna emellan blir än mer svårförklarade om vi ser till det faktum att Genoas fans traditionellt spyr galla över Juventus, precis som Fiorentinas och har ett nära och varmt tvillingskap med Torino - precis som Fiorentina.
Under hemmamatchen i november hade man i Curva Ferrovia förberett ett anti-tifo av det lustigare slaget.
Genoas fans (de var väldigt många till antalet och fick en del av Ferrovia) hälsades välkomna av tusentals plastfiskar som det viftades med i kurvan, en och annan kastades säkert också in i "buren", detta för att illustrera denna "illaluktande supporterskara".
Genoa var annars i höstas ett lag som med svårighet lyckades hålla hakan ovanför ytan, man spelade inte alls bra och resultaten var förskräckliga med de ambitioner man hade. Under juluppehållet kastade, till råga på allt, brassen och veteranen Aldair in handduken och bröt sitt kontrakt med klubben.
Efter jul skrapade man hem en del poäng med den riktiga vändningen lät vänta på sig. De allra flesta trodde att denna kommit då Genoa en sen fredagskväll i slutet av februari utklassade Ternana hemma med 4-1 men mars blev till en början ännu en dyster månad för supportrarna till "Il Grifone" (örnarna). Ett enda gjort mål på tre matcher och fyra inspelade poäng mot tre bottenkollegor var ingen rolig läsning för lagets trogna fans men vändningen kom borta mot Pescara, 18:e mars, då man vann med 1-2 på "Adriatico". Tre dagar efter denna oerhört viktiga seger, bekräftade man sig själva genom att utklassa Verona med 4-1. Helgen därpå åkte man till Catania och förlorade efter ett mål i sista minuten, 0-1, men senast i lördags var man alltså tillbaka i vinnarform då Vicenza slogs tillbaka med 2-0 på "Marassi".
Genoa har sin kanske bäste spelare avstängd till denna match. Det rör sig om Nicola Caccia, en spelare som betyder mycket för laget både med sin målfarlighet, attityd och vinnarskalle - ett tungt avbräck för Gigi De Canio som lär ersätta Caccia med lagets bästa målskytt: Sasa Bjelanovic (9 mål). Annars är Marco Rossi med, en spelare som spelade i det Fiorentina som åkte ur Serie A och som visslades ut i höstas så till den grad att han blev utbytt.
I Caccias frånvaro heter viktigaste kuggen Tedesco, även han anslöt i julas.
Ett frågetecken inför denna match, i ett Fiorentina utan avstängningar och övriga skadebekymmer, är Graffiedi som tränat på egen hand i veckan. Skulle han mot förmodan inte komma till spel står Fantini redo att göra Riganò sällskap på topp.
I Florens är entusiasmen enorm. Fem raka segrar (6 segrar i de sju senaste) har skapat en eufori som vi får gå tillbaka till de glada dagarna i Champions League med Batigol, Rui Costa och Toldone för att återfinna. Som sagt väntas många tusen Violafans göra den riskfyllda resan, de flesta med tåg där polisen fruktar det stopp på en halvtimme för byte i Pisa. Samt risken att flertalet åker till Genua utan biljett.
Niente scontri, solo Cuore Viola!