Inför: Fiorentina - Messina
Florens står rustat för ankomsten av Serie B:s mest omdiskuterade lag. Med sju segrar i de nio senaste och den "12:e spelaren" i ryggen är förutsättningarna klara.
Av någon anledning kommer jag att tänka på riddarfilmerna man avgudade som liten, och frasen: "Vi skall mötas i solnedgången, när ingen finns där att skilja oss åt".
Vill man dra det ännu längre finns ju motivet (Den sköna prinsessan), tändvätskan (stoltheten) och reglerna (vinnaren överlever och får prinsessan, förloraren dör eller stympas och blir en andra sortens medborgare).
Vill man sedan vara en smula dramatisk, går det med lite fantasi att likna Fiorentina-Messina vid denna medeltida tvekamp.
Här finns även föreställningen om den "Gode" och den "Onde", skillnaden ligger i att detta i grunden handlar om en fotbollsmatch - en i raden av totalt 46 i fallet för bägge dessa lag.
Gualdo är namnet på laget som senast vann på Artemio Franchi. Detta var i Serie C2, i januari. Alltså för mer än ett år sedan. Att få chansen att möta Messina på sin hemmaplan i detta avgörande skede av serien är självklart en gigantisk fördel. Efter en, låt oss säga turbulent, period för drygt två månader sedan har laget bevisat för sin krävande publik att man förtjänar att bära den lila tröjan. Senast Fiorentina tappade poäng i Florens var 15:e februari, mot Vicenza hemma (1-1), under Mondonicos debut på bänken. Sedan dess har det blivit fem raka segrar.
Messina har en ännu mer imponerande svit hemma på Celeste-stadion, där man är obesegrade sedan två år tillbaka. Att Fiorentina fick ge sig i höstmötet, de tvivelaktiga episoderna och slutresultatet (0-3) borträknat, var alltså ingen katastrof.
Det skulle i och för sig inte vara någon katastrof om laget inte mäktar med att besegra Messina på söndag, men fördelen av hemmaplan ter sig alltmer som en faktor som på förhand kan innebära stora bekymmer för gästerna från Sicilien. Fiorentinas toppform hemma och med den väntade storpubliken i ryggen kommer att skapa förutsättningar som med råge överstiger de statistiska, historiska eller tekniska faktorerna - även om dessa i stort talar för en hemmaseger.
Vad har då Muttis Messina att hoppas på?
Nu ska jag vara riktigt elak och skriva Messina. Ja, alltså inte staden eller laget utan Domenico Messina, domaren som fått den på förhand svårbemästrade uppgiften att hålla i tyglarna under en av de hetaste matcher man kan tänka sig om vi, likt italienarna, blandar de vitala essenserna utsåld stadion och domarskepsis. Med lite bitter rivalitet nord-syd har vi plötsligt en häxbrygd.
Jag ska dock vara snabb att skriva att Signor Messina definitivt inte är någon oäven domare, snarare tvärtom. På UEFA:s hemsida går det att läsa om honom att han är "den nye Collina" och av det italienska fotbollsförbundet rankas han bland topp-3 tillsammans med De Santis och just Collina. Fiorentina har han inte dömt sedan säsongen 2001-2002 och Messina dömde han så sent som i vintras hemma mot Torino, en match som slutade 1-1 och enligt rapporterna var det en mycket korrekt match där Messina fick mycket beröm bl.a. från Torino-håll.
Tyvärr är det inte alltid så när "peloritanerna" (Messina kallas så efter sitt gamla namn FC Messina Peloro) är inblandade. Fråga bara Livorno, eller för den delen Fiorentina.
Men nu tycker jag vi lämnar frågan därhän, matchen har fått en domare av internationell standard och allt vi kan göra är att hoppas på det bästa!
Av någon anledning har man i några av de latinska länderna en förkärlek att ta till anglosaxiska uttryck när man vill beskriva t.ex. en fotbollsmatch som betyder väldigt mycket.
Fiorentina-Messina har därför fått etiketten "big-match" av den italienska sportpressen.
En "big-match" är alltid mycket viktig för bägge lagen, i det avseendet att de inbördes kan slå ut varandra. Mer eller mindre.
Den italienska dramaturgin är tydlig på denna punkt, i sin bild av "potensen" av matchen där det segrande laget "vinner prinsessan" (i detta fall Serie A) och där förloraren får en tuff uppgift att resa sig och komma tillbaka till samma tillstånd som innan striden.
Sammanfattningsvis och sett med ögonen av "big-match" betyder matchen möjligen en gnutta mer för Fiorentina än vad den gör för Messina.
65 poäng är 65 poäng och 59 poäng är något som utgör en extra tändvätska, men även en enorm press. Det är i skrivande stund omöjligt att gissa sig till hur många som i runda tal kommer att göra sina röster hörda på Stadio Comunale på söndag. Siffran 30,000 nämns av de flesta men vissa källor uppger att chansen finns till ett nästan utsålt "Franchi", vilket i sin tur skulle innebära uppåt 40,000 åskådare. Curva Fiesole var utsåld redan i fredags förmiddag så att Florens laddar för fotbollsfest står utom allt rimligt tvivel.
Stämningen inför den här matchen är faktiskt så speciell och publikintresset så stort att jag dristar mig till att skriva datumet 13/6 2001 som senast temperaturen var så hög i Florens.
Då spelade Fiorentina med Toldo och Rui Costa cupfinalretur mot Parma och vann sin senaste trofé efter 2-1 sammanlagt.
Då fanns över 40,000 fiorentini på läktarna och glädjen över den sjätte cuptriumfen var naturligtvis enorm. Vem som dömde? Har ni hört talas om Domenico Messina?
Blir det här första matchen sedan dess som "Franchi" kokar?
Papper blåser lätt bort i vinden. Det kan räcka med att en man i gul tröja och svarta shorts fuktar läpparna lite.
Får vi för första gången sedan konkursen se ett Fiorentina som åtminstone på pappret är i Serie A?
Vår kärlek till Fiorentina blåser ingen bort och just nu känns det som vi har de fuktigaste läpparna på mycket länge. Och vem vet, om 50 dagar har vi kanske de fuktigaste ögonen av dem alla!
Garrisca al vento il labaro Viola! (Låt den lila flaggan fladdra i vinden!)
