Inför: Livorno - Fiorentina
Fiorentina reser ut till kusten för ett möte med kusinen från landet. En match som kan bli avgörande för vilket lag som tar det slutliga steget upp i Serie A.
Vi befinner oss i Etruskernas land.
I staden de kallade "Leghorn". Här ute, i de kustnära och natursköna toskanska omgivningarna kunde man bygga upp en blomstrande kultur och åker vi en bit utanför kuststaden Livorno hittar vi fornlämningar från den etruskiska tiden.
Men det var inte i den tiden jag hade tänkt att vi skulle uppehålla oss. Istället förflyttar vi oss tillbaka till nuet och där hittar vi Fiorentina på 62 poäng, två poäng efter: Livorno.
Detta Livorno som tränas av en "doldis" i dessa sammanhang; Walter Mazzarri, en man som äntligen gjort Livorno till ett aktat fotbollslag.
För det har nämligen varit lite si och så på den punkten. Under en herrans massa år.
1949, året för det senaste mötet med Fiorentina, åkte Livorno ur Serie A och har inte setts åter sedan dess. Åren som följde spenderade Livorno i Serie B och i anonymitetens C.
1987 vann man sin allra första titel; Coppa Italia di Serie C. Dock skulle klubben komma att dras med allt större ekonomiska bekymmer och sommaren 1991 förklarades man i konkurs. Ännu en gång fick man börja om från den lägsta professionella serien och en ny president tog över; Achilli. De ekonomiska bekymren försvann dock inte och klubben kämpade med ständiga skulder i Serie C. Den dåvarande ägaren var ovillig att sälja klubben men supportrarnas påtryckningar ledde till slut fram till ett ägarbyte.
Den nye presidenten, Aldo Spinelli, förde in professionalism och nya ambitioner i det underpresterande Livorno Calcio och målsättningen Serie B inom 3 år sattes.
Inför säsongen 2000/2001 anlände så Osvaldo Jaconi som ny tränare och hans meritlista talade om många lyckade sejourer i lag han tagit upp i Serie B. Laget hade nu en bra stomme med Igor Protti som lagets målspottare. Man snuddade vid uppflyttning, där man föll i playoff-finalen mot Como med ett enda mål.
2002 skulle dock bli lyckans år för supportrarna. Medan det gamla Fiorentina spelade sig ur Serie A tog Livorno äntligen steget upp i Serie B efter 30 års frånvaro efter att ha krossat allt motstånd och vunnit C1/A. Protti blev bäste målskytt med häpnadsväckande 27 mål.
Osvaldo Jaconi valde att lämna klubben på topp och den nye tränaren, gamle storspelaren Roberto Donadoni, förde laget till en 10:e plats i serien. Igor Protti vann skytteligan med sina 23 mål och blev historisk sedan han vunnit densamma i A (med Bari), B och C.
Vad är det då som tagit ett lag som Livorno till toppen?
Nio av tio italienska sportjournalister skulle säkerligen och utan minsta tvekan utropa: "Il tandem Protti-Lucarelli!". Men döljer sig verkligen hela sanningen bakom Igors 21 och Cristianos 20 mål, fantastiska 41 mål sammanlagt?
Svaret är: självklart inte! Av dessa 41 mål har endast fem stycken tillkommit på straff och det vittnar om Livornos fruktade anfallsstyrka och denna mäts inte bara i kapaciteten hos Italiens bästa anfallspar utan i hela lagets offensiva kvalitetet: det är ju någon som ska spela fram till målen också.
Livorno har, tillsammans med Cagliari, gjort flest mål av alla lag i Serie B. 62 stycken har det blivit på 39 matcher och det jämförs med Fiorentinas 45 fullträffar.
Förutom ett hett efterlängtat derby, som med blott sju omgångar kvar även är en livsviktig match för bägge lagen då vi talar om chansen att nå Serie A, är detta möte en kamp mellan tre av seriens fyra bästa målskyttar.
Förhandssnacket går ut på lagens gemensamma taktik att "isolera" motståndaranfallarna och detta kommer att skapa ytor för planens övriga spelare, där Fiorentinas Gaetano Fontana efter sitt första mål är ett ess i Mondonicos skjortärm. Livorno har framförallt 188 cm. långe litauern Danilevicius som en joker i anfallet, medan Riganò förväntas få en viktig uppgift med sitt starka huvudspel. På hemmalagets femmannamittfält hittar vi bl.a. kämpen Alessandro Doga och veteranen (37 år) Gennaro Ruotolo, samt spelskicklige Claudio Grauso. Det är med största sannolikhet här kampen kommer att stå, om vi ska dra paralleller till höstens möte på "Franchi" (1-1).
Då, sista november, en solig söndag i Florens såg det lite annorlunda ut i Fiorentina. I målet stod Cejas, och det kommer han göra även denna match (gamle Livorno-keepern Ivan hade givits löfte om en plats på bänken men har tyvärr drabbats av influensa). Backlinjen var den klassiska med Cherubini-Bacis-Lucarelli-Maggio, av dessa finns troligen endast Maggio med - fastän denna gång på mittfältet då försvaret lär bli med tre man. På mittfältet kamperade i höstas Ariatti, Scaglia, Helguera och Di Livio och av dessa är endast Ariatti mer eller mindre säker på en plats i startelvan. Enda lagdelen, förutom den extremt defensiva med Cejas, att stå oförändrad är anfallet med Graffiedi och Riganò.
I höstas noterades för övrigt säsongens bästa publiksiffra på Artemio Franchi, närmare 35,000 åskådare varav ungefär 6,000 var Livorno-anhängare som även samsades med publiken i Maratona. Mellan Fiorentina och Livorno finns en officiellt uttalad "vänskap" mellan supportrarna och höstens match sammanföll med "Viola Day", där arenan innan avspark pryddes med folk som viftade med lila och vita flaggor. Protti gav Livorno ledningen efter bara fem minuter och Riganò kvitterade efter knappa halvtimmen. Det talades innan matchen om mötet mellan bröderna Lucarelli, men Livornos Cristiano kom inte till spel medan Fiorentinas Alessandro hade en godkänd eftermiddag i hemmaförsvaret. Nu ser rollerna ut att bli de ombytta, med Fiorentina-backen på bänken och Livorno-anfallaren på topp tillsammans med Protti. Föräldrarna lär dock följa matchen från läktaren med spänd förväntan.
Vi minns körerna från Curva Fiesole efter slutsignalen: "Bisogna spendere per vincere" (Det måste spenderas för att vinna) varvat med "Bisogna correre per vincere" (Det måste springas för att vinna).
En knapp månad efter det oavgjorda resultatet, som ett i raden naglade fast Fiorentina i tabellens mitt, öppnades Diego Della Valles plånbok på vid gavel och inte mindre än 12 nyförvärv hämtades in. Resultaten var till en början inte de förväntade och publiken, som krampaktigt höll fast vid hans ord "Adesso subito in A" (Nu direkt till Serie A), protesterade högljutt och synligt. Laget fick en reaktion i och med att Alberto Cavasin fick lämna sin post och i takt med att resultaten kom, syntes också spelet. Vi fick en "No Fantini No Party" och vi fick en tränare som innan denna match spås gå på vattnet i Livornos hamn.
En sak är i alla fall säker: nu räknas inte längre spelet, utan poängen!
Biljettsituationen inför matchen är inte den bästa. Fiorentinas fans har beretts plats i ena kurvan på lilla "Ardenza" (med en kapacitet på omkring 15,000), men det räcker inte på långa vägar till för att möta önskemålen från Florens och många supportrar kommer antagligen ta sig de sex-sju milen till Livorno utan biljett där det ryktas om att en biljett på "Svarta Börsen" kommer att kosta uppåt 100 Euro.
Viola unica Fede - Unico Amore!!!
