Till slut kom festen igång
Mori-Fiorentina 1-8. Fram till den 32:a minuten ledde de glada amatörerna. Efter paus kom Maresca in, Fantini kom igång och laget fick stående applåder.
Lördagens träningsmatch i Vigo di Fassa blev en märklig tillställning. Efter att ha provat uppställningar som 4-2-3-1, 4-4-2 och 3-5-2 var det dags för ännu ett experiment alla Mondonico; 3-4-1-2.
Låt oss genast säga att Fiorentinas första halvlek lämnade en hel del frågetecken. Det brast i samarbetet mellan Viali och Dainelli vid "hemmalagets" ledningsmål efter sju minuter, och på det hela taget var det lag som spelade de första 45 minuterna en skugga av det som gick ut på planen i den andra.
Detta trots att Mondonico finnoppat sin mustasch för att hitta två formationer så lika varandra som möjligt i styrka.
Tyvärr, för vår Mister, föll det inte helt väl ut.
:: :: ::
Lagen (3-4-1-2):
Första halvlek: Cejas - Maggio, Viali, Dainelli - Di Livio, Piangerelli, Helguera, Guigou - Fontana - Soncin, Turchetta
Andra halvlek: Scotti - Antonacci (Maggio), Delli Carri, Savini - Camorani, Maresca, Carrus, Ariatti - Obodo - Fantini, Soncin (Turchetta)
Mål: Soncin (32,50), Turchetta (37), Fantini (47,54,69), Camorani (51), Carrus (64)
:: :: ::
Laget var påhejat av omkring 300 tillresta supportrar som tagit med sig tifot från Florens till Vigo di Fassa, det rådde förväntan i luften och stämningen var mycket god.
Kanske var spelarna lite väl uppskruvade, därför att när de skulle sätta igång motorn för att köra över stackars Mori var det något som inte riktigt fungerade.
Ett statiskt Fiorentina hamnade tidigt i underläge och kvitterade först efter 32 minuter genom "Kobran" Soncin, som löpte på en perfekt passning från Helguera.
Gianni Guigou var en av få att göra en bra insats och visade upp sig som en riktig mittfältsdynamo på sin högerkant.
De lilatröjade skulle gå till halvtidvila i ledning, efter Turchettas mål och när ett nytt lag sprang ut för de sista 45 hade Mori inte längre något svar på Fiorentinas överlägsenhet.
Det var högsta växeln ifrån början och inom de första tio minuterna hade man gjort fyra mål och därmed avgjort matchen.
Laget såg mer harmoniskt och välpositionerat ut och försvaret hade en lugn andra halvlek, samtidigt som Maresca tog befälet direkt i sin debut och vår nye kelgris Obodo - kallad "O brodo" (buljong) - var en av planens bästa spelare.
Carrus bokförde sig sedan för ett mål och Fantini blev ännu en gång hat-trick-skytt och siffrorna stannade vid 1-8.
Fiorentina spelade en underhållande fotboll och lämnade planen med fansens applåder i ryggen, för Maresca väntade ett litet spratt som en grupp supportrar förberett.
Förklädda till något som såg ut som ett medicinskt team av något slag började man tvätta ränderna av den forne zebran (läs: Juventus) med en tvättsvamp.
Under matchen ägnades dessutom flera sånger till Maresca, varav ett visst bifall gavs till rivaliteten med Juventus men allt handlade om den gudabenådade ironi florentinarna besitter.
Di Livio fick även han ett par sånger tillägnade sig och Obodo ombeddes föra Fiorentina till Champions League.
