Väntan är över
En ny säsong.
Vi ska tillbaka till fotbollens finrum. Vi ska dit. Med full kraft.
Sedan vi senast var där har det inte hänt mycket. Två stycken bedrövliga säsonger har vi fans fått genomlida. Vi har sett spelarna lida. Vi har sett spelarna förlora. Med tunga steg lämna deras favoritplats på jorden. Besvikelse. Hopplöshet. Ord som helt plötsligt blivit en vardag för en lila anhängare.
Sommaren anlände i sista stund och kom gjorde en riddare på vit häst. En riddare vars kontakter visade sig vara ovärdeliga. Ännu en riddare anslöt. Denne med ett mäktigt kontaktnät. Och så ett flygplan. Ett flygplan som skulle få oss att flyga. Med sina ideer, ambitioner och sin kreativitet.
L’aeroplanino fick oss att lyfta. Att satsa igen. Och formandet började.
Vi plundrade ubåten, vi tog in sydamerikaner, vi tog in en förlorad son, vi gick loss. Riddarna gick loss. Borja Valero, Alberto Aquilani och David Pizarro. Ett elegant och spelskickligt mittfält ersatte vårt tidigare sömnpiller. ”Tiki-taka”-spelet tog kommandot och blev vår trygghet.
Fastän anfallet fortfarande ser tunt ut så glänser det. Det glänser av bländande spel och tekniska finesser. Det glänser av en stjärna. Vår största stjärna. Vår så eftertraktade stjärna så att man får hjärtslag så fort hans namn nämns i sommar.
Är det någon som är viktig för vårt lag så är det han. Det är våran Jojo vårt spel och lag ska byggas runt.
Än finns det mycket kvar att visa för vårt nu starka lag. Förväntningarna har naglat sig fast. En stark mercato. En nytänkande tränare. En nysatsning.
Men vi ska inte klaga om det inte går som tänkt. Detta är vårt återuppbyggnadsår. Fiorentina är påväg tillbaka.
Ikväll börjar den nya säsongen och det är det nya Fiorentina som sparkar igång den. Väntan är över.
