Analys av Fiorentinas anfallsspel 2013/2014 - (Del 2 - Avslutsfasen)
Ett i regel sämre anfallsspel och färre skapade chanser. Trots detta en målskörd som är att betrakta som åtminstone godkänd. Hur kan detta komma sig? Mycket stavas Giuseppe Rossi.
Inledning
Med ett väl uppbyggt spel utan överdrivet högt tempo eller direkt spel är det väldigt avgörande att vara effektiv i sista tredjedelen. Motståndarna får ofta tid på sig att jobba hem och försvara sitt mål med många spelare kring eget straffområde och därför är det inte alltid helt lätt att komma till avslut, och när man väl gör det finns det ofta spelare som täcker och är ivägen vilket gör att ytorna att skjuta på minskar. Skärpan i sista tredjedelen blir alltså otroligt viktig. Detta har ofta gällt för Fiorentina denna säsongen. När man väl har närmat sig motståndarnas mål har man i vissa perioder haft förtvivlat svårt att göra något riktigt bra av det hela sett till mängden boll man haft. Vissa perioder har det varit betydligt lättare (4-2 mot Juventus är ett bra exempel på detta. I 65 minuter skapar man knappt en chans och sedan lossnar plötsligt allt och man gör fyra mål på en kvart). Om vi bortser från de matcher där man haft lättare att komma till avslut då det oftast handlat om sämre motstånd i dessa matcher, är det förvånande att Fiorentina gjort så pass många mål man gjort. Speciellt efter att man gjort sig av med en av de bättre avslutarna i ligan, Luca Toni, samtidigt som Mario Gomez varit borta hela säsongen.
Målen
14 av Fiorentinas 33 mål i ligan har gjorts av vår amerikanskfödde italienare. Det intressanta är dock hur målen har gjorts. I denna artikel kommer jag utgå ifrån Giuseppe Rossis mål för att sammanfatta lagets avslut som helhet.
5 straffar - Ett lag med ett bollinnehav som Fiorentina ökar naturligtvis chanserna att få straffar. Det finns en anledning att de största lagen får många straffar med sig. Och då tänker jag inte på mutade domare eller publiktryck. Principen är enkel: Ju oftare man är i motståndarnas straffområde, ju fler straffar får man i regel. Speciellt bra blir detta om man ofta är i motståndarnas motståndarna utan att egentligen ha skapat målchans, för då kan man få en straff och följdaktligen ett mål ur mer eller mindre ingenting. Fiorentina har denna säsongen fått ett flertal viktiga straffar som alla förvaltats väl. Även om man inte kan förlita sig på att man ska få avgörande straffar som en del i sitt anfallsspel, är det en fördel som följer med Fiorentinas sätt att spela.
5 skott utifrån - Eftersom Fiorentina som tidigare nämnts sällan tar sig förbi motståndarnas backlinje med djupledspassningar eller liknande har man ofta många spelare ivägen när man ska skjuta. Detta gör det i regel svårt att göra mål utifrån förutsatt att motståndet har en viss press på bollhållaren. Ändå har Rossi lyckats göra fem mål utanför straffområdet. Detta är kanske den enskilt viktigaste faktorn i fråga om varför Fiorentina inte gjort färre mål. I regel går skott utirån sällan i mål, men Rossis skott har varit så perfekt placerade att man lyckats ändå. Även Vargas har lyckats slå in och ett annat skott utifrån, även om man får medge att i ett par av dessa fallen har de handlat om märkliga studsar eller målvaktsmisstag. Rossis senaste mål mot Sassuolo visar hans briljans och betydelse för Fiorentina. Rossi får bollen utanför straffområdet av Pizarro och försöker vägga tillbaks den på ett tillslag men bollen bryts och studsar upp i luften. Rossi lyckas sedan ta ner bollen i duell med försvarare och helt plötsligt slänger han iväg ett kanonskott, otagbart för Pegolo i Sassuolos mål. Från egentligen ingenstans har Fiorentina plötsligt 1-0 som även visar sig bli slutresultatet. När chansskapandet haltar som i denna matchen kan man knappt poängtera nog hur viktig Rossi varit som kunnat göra dessa avgörande mål även när laget inte lyckats ta sig förbi motståndarnas backlinje.
1 skott halvt utifrån - Med halv utifrån menar jag innanför straffområdet, men med många spelare mellan sig och målet. I de allra flesta hänseenden gäller här samma sak som i ovanstånde punkt.
3 avslut från nära håll - Naturligtvis har Fiorentina inte varit så dåliga att man aldrig skapat chans på "vanligt" sätt. Rossi har gjort 3 mål eftera att ha avslutat nära mål. Borja Valero har gjort ytterliggare några och Gomez något innan han skadade sig. Även här har effektiviteten varit bra, dock inte lika bra som utanför straffområdet eller från straffpunkten. Relativit sett är det dock stor skillnad från förra säsongen, där till exempel Luca Toni i princip enbart gjorde mål på detta viset.
Avslutning
Hur bra Rossi än varit känns det svajigt att förlita sig på att han fortsätter skjuta in bollar i målet från ingenstans. Slutsatsen jag drar blir att Rossis betydelse fortsätter vara enorm om man inte får bukt med spelet med boll som jag skrev om i del 1, men lyckas man förbättra sitt spel och komma till fler chanser lär inte Fiorentina vara lika beroende av honom som hittills. Förmodligen tillkommer då Mario Gomez som får möjlighet att ägna sig åt det han är bäst på - att göra mål. Men för att detta ska kunna ske måste Fiorentina förbättra spelet, annars lär inte Gomez bli någon större förstärkning och Rossi tvingas fortsätta dra samma lass. Detta bör undvikas till varje pris. Vi har redan sett hur uddlösa Fiorentina är när Rossi har en dålig dag - det håller inte över en hel säsong.
