En avgörande januari-mercato för Fiorentinas Champions League-drömmar
Flera gånger har Fiorentinas generaldirektör Joe Barone nämnt att Fiorentinas mål är Champions League. Med den största chansen på Champions League-spel på länge, står Vincenzo Italianos lag paradoxalt nog med endast två yttrar redo för spel som tillsammans gjort ett mål i Serie A på hela säsongen. En fortsatt jobbig januari-mercato väntar alla Fiorentina-supportrar som hoppas på stordåd av firma Pradé och Barone.
När vi gick in i det nya året låg Fiorentina på en förvånande fjärdeplats, trots en offensiv som allt annat än klickat utan Nico Gonzalez. Bakom sig har Fiorentina ännu mer överraskande mästarna Napoli. In i det nya året var det dock solklart vad som behövdes, mer kvalitet i offensiven och kanske framförallt på kanterna. Jonathan Ikone som kom för nästan exakt två år sen har inte alls levt upp till förväntningarna, detsamma gäller Brekalo som kom för ett år sedan. Med Gonzalez skadad, Kouame iväg på Afrikanska mästerskapen och två odugliga yttrar som Ikone och Brekalo kvar var Italianos enda önskan inför januari-mercaton att Fiorentinas sportsliga ledning skulle köpa minst en riktigt bra ytter. Nu den 16:e januari går huvudmålet Cyril Ngonge till direktkonkurrenten Napoli och Daniele Pradé och Joe Barone står återigen med byxorna neddragna.
Men vad kunde vi egentligen förvänta oss? Vi har ju sett hur Fiorentina har agerat på transfermarknaden sedan Commisso tog över klubben 2019. Sedan dess har Joe Barone och Daniele Pradé styrt de sportsliga besluten i klubben, med hjälp av Nicolas Burdisso sedan 2021. Så låt oss titta tillbaka och utvärdera vad de har gjort under sin tid som sportsligt ansvariga. Till en början har Fiorentina spenderat ungefär 260 miljoner euro sedan säsongen 2019/20 vilket var ledningens första transferfönster. Det blir lite över 50 miljoner euro per säsong i snitt, vilket är mycket pengar att spendera för att vara ett Serie A-lag. De stora inkomstkällorna på transfermarknaden under samma period har varit spelare som redan fanns i klubben när ledningen tillträdde, som Chiesa och Vlahovic. Redan där borde larmklockorna ringa.
Om man dessutom tar en närmare titt på truppen så undrar man vart dessa pengar har hamnat. Terracciano som startande målvakt, köptes som tilltänkt andramålvakt. Kouame är viktig i offensiven är egentligen en spelare på en teknisk nivå för Serie B (inget ont om Serie B i övrigt) och den enda riktigt bra mittfältaren man har, Arthur Melo, är på lån från Juventus. Detta är bara några exempel på hur rörig truppen är, trots alla pengar som spenderats.
Anfallsproblemet har egentligen varit ett stående problem under hela perioden som Commisso styrt klubben. Tio anfallare har värvats, alltså två i snitt per säsong. Och den enda som kontinuerligt gjort mål är Dusan Vlahovic som redan fanns i klubben. Ändå fortsätter man på samma spår, sommar efter sommar. Daniele Pradé och Joe Barone har haft tillräckligt med tid på sig för att bevisa att man inte kommer ta Fiorentina någonstans. För resultaten under de senaste säsongerna har kommit trots dem, snarare än tack vare dem. För att Fiorentina ska utvecklas på den sportsliga sidan behöver saker hända i ledningen, man behöver hitta någon som kan den italienska marknaden och samtidigt kan bidra med ett bra scoutingnätverk. Fiorentina har i dagsläget inte pengarna för att kunna tampas med de absoluta toppklubbarna, men man har absolut resurser för att prestera lika bra eller bättre än lag som Lazio, Atalanta, Bologna och kanske till och med Napoli i framtiden. Men då behövs ett sportsligt projekt som använder pengarna rätt, värvningarna måste verkligen sitta.
Innan man som Joe Barone börjar prata om att man vill nå Champions League, borde man förstå att transfermarknaden är viktig. Men hoppet om förändring blir mindre och mindre. Rocco har erkänt att han inte tror på att sparka och han kommer förmodligen inte göra sig av med sin högra hand Joe Barone. Ledningen har oavsett en häktisk forstatt månad fram till första februari för att ge Italiano de verktyg som behövs för att spela på fyra fronter och slåss om en Champions League-plats. Hopp finns men förväntningarna är låga.
