-
Fiorentina 1-0 Livorno: Matchanalys
I årets första match besegrade Fiorentina Livorno i en match där de båda halvlekarna både hade stora likheter och väsentliga skillnader.
Fiorentina inleder med ett bra lagspel
Fiorentina tar kommandot i matchen redan från början med sitt sedvanliga passningsspel. Till skillnad från vissa matcher under förra året spelar man rätt brett - Borja Valero tar sig ofta ut långt på kanten för hjälpa till att dra isär motståndarna. Med Pizarro tillbaks i startelvan och ett motstånd på nedre halvan av tabellen lyckas man skapa ytor rätt så bra åt laget. Giuseppe Rossi ges även möjlighet att delta mer i spelet då Ilicic initalt håller sig högt upp i banan och försöker hålla ner Livornos backlinje. Möjligheten att behålla bollen högt upp på motståndarnas planhalva är god, och med spelare som Cuadrado och Giuseppe Rossi vet man att individuella prestationer när som helst kan ställa till det för Livornos försvar. Samtidigt känns Livorno ofarliga i kontringarna och Fiorentinas trebackslinje har full koll på de få gånger Livorno faktiskt lyckas sticka upp. Taktiskt tycks Montella ha lyckats väldigt bra med sin matchplan.
Det breda spelet är dock intressant inte bara för att dra isär motståndarnas backlinje, utan även för möjligheterna att slå fler inlägg än vad som skett tidigare under säsongen. Cuadrado har en större tendens att dra sig in i banan än Vargas, men båda hamnar flera gånger långt ute på kanten, ofta med understöd av en mittfältare ifall man skulle köra fast. Huruvida detta är en påbörjad trend eller bara tillfälligt är svårt att säga efter en match. En optimist skulle kunna dra slutsatsen av man börjar förbereda spelet inför Gomez comeback genom att träna in ett spel som ger fler möjligheter att kunna slå inlägg på vår hittills skadade centertank. Ytterliggare kan denna teori späs på att av Vargas fick starta istället för Pasqual, som ju tenderar att spela längs marken oftare än förr. Det är emellertid ytterst tveksamt att vår kapten och en av våra bästa spelare under säsongen skulle petas från startelvan under en längre tid. Kanske experimenterar Montella lite för att se vilka möjligheter laget har till andra spelstilar. Det går förstås bara att spekulera i.
Det individuella saknas
Första matchen på året och första matchen efter julledigheten kan alltid vara lite lurig då tekniken ännu inte riktigt hunnit sätta sig och man inte gör allt riktigt lika automatiskt som mitt under säsong. Om detta är anledningen vågar jag inte säga, men Fiorentina slarvade ofta indviduellt, och lyckades därför inte skapa de målchanser som lagspelet hade byggt upp för. Cuadrado gjorde sin sämsta match i FIorentina-tröjan och även andra viktiga spelare som Rossi och Valero gjorde onödiga misstag. Livorno behövde ofta inte bryta bollen, utan Fiorentina gav bort den gratis alldeles för många gånger. Gonzalos uppspel slogs flera gånger rakt på motståndare trots gott om tid och spelalternativ. Känslan var att Fiorentina intet alls kom upp i nivå rent individuellt i första halvlek. Däremot tydde mycket på att om man väl skulle göra det, skulle man kunna göra processen kort med motståndarna.
Andra halvlek
Exakt vad som händer i halvtid kan man verkligen fråga sig, för när Fiorentina kommer tillbaks till andra halvlek är det som ett annat lag. Laget dominerar fullständigt och skapar flera farliga chanser. De indivuella prestationer som eftersträvas avlöser varandra. Bolltappen är som bortsblåsta. När Gonzalo gör 1-0 på en hörna sker det efter en lång period av bombademang av Livornos straffområde. I just det ögonblicket kändes det helt självklart att Fiorentina enkelt skulle ta hem segern.
Tyvärr för Fiorentinas del (i detta fallet) förändrar mål matcher, och det tycktes som att ett baklängesmål var just vad som behövdes för att Livorno skulle få ny energi och vilja att anfalla. I kombination med ett gäng inte så lyckade byten från Montellas sida svängde matchen sakta över i Livornos favör. Jag brukar inte kritisera byten särskilt ofta då tränarna i mina ögon för det mesta har koll på vad de gör, men i denna matchen gör Montella åtminstone två byten som inte riktigt känns hundraprocentiga. Först byts Ilicic (som gjort en mycket bra match), istället för Cuadrado, ut mot Joaquin vilket inte bara innebär att Joaquin tvingas spela på en mindre optimal position för honom utan också gör att man behåller Cuadrado på plan hela matchen vilket är helt onödigt eftersom han misslyckades i princip med allt han gjorde. Jag kan förstå tanken att ha en snabb spelare för kontringslägen, men det spelar ingen roll om man är snabb om man sedan skjuter fem meter utanför varje gång man har chansen, eller passar tremeterspassning fel. När sedan Livorno tar över allt mer anser jag att Montella borde bytt ut en helt slutkörd Pizarro som mest stod stilla och tittade på och inte alls orkade styra spelet längre. Istället försvinner Borja Valero från planen till förmån för Ambrosini. På mittfältet och framåt har man nu Ambrosini (defensivt inriktad), Pizarro (trött), Aquilani (defensivt inriktad), Vargas (begränsad i passningsspelet), Matos (helt enkelt för dålig) och Joaquin. Möjligheterna att behålla bollen man hade tidigare är helt bortblåst. Livorno har bjudits in i matchen och kan trycka på.
Fiorentina lyckas dock hålla ut trots ett par svettiga tillfällen och vinner matchen med 1-0. Som en helhet ett helt rättvist resultat då Fiorentina var det bättre laget under större delen av matchen. I vilket fall var det onödigt att bjuda in Livorno i matchen på det sättet man gjorde. Som tur är spelar det ingen större roll såhär efteråt, och förhoppningsvis lärde sig Montella något av matchens sista 25 minuter. Härnäst väntar Torino borta, en svår uppgift.
