Postpartita Atalanta 3-1 Fiorentina: Ett blekt Viola förlorade mot ett dominant Atalanta.

Ut på planen klev, på förhand, två motiverade lag i kampen om tre fundamentala poäng, men det blev en minst sagt ensidig och dominant insats av hemmalaget som speglades i både slutresultatet som på gräset.

Spelarna i lila, med kapten Pezzella åter i laguppställningen efter skadefrånvaro, ställer upp med tillsynes glada miner, vinkandes till bekanta i pupliken i takt till Serie A hymnen  "O Generosa".
 
Atalanta sparkar igång första halvleken och redan efter lite mer än två minuters speltid får Atalanta ett inkast på egen planhalva. Inkastet finner den fristående Ilicic som i sin tur passar hem till de Roon som bidrar med matchens hjärnsläpp då han passar bollen hemåt rakt i gapen på Fiorentinas kanske mest formtoppade spelare Muriel. Den samme tar emot bollen, vinklar kroppen till höger, går till vänster och pressar ned ett skott i målvaktens högra hörn, perfekt intill stolpen. 1-0 till bortalaget, vilken start. VAR används inte, för omväxlingens skull.
 
Halvleken sparkas igång igen och taktiken från dem både lagen är tydlig. Atalanta använder sig av den starka anfallaren Dùvan Zapata till att hålla i bollen och tillåta laget att flytta upp resten av laget, alternativt söka dem mer tekniska spelarna Ilicic och kaptenen Alejandro Gomez för lite individuell briljans. Fiorentina vill sätta hög press, särskilt vid mittfältet för att inte tillåta Ilicic-Gomez att vända om med utrymme att anfalla i. Vid minut sex så kommer också matchens första gula kort. Ceccherini fäller Ilicic som droppar hem för att få bollen vid fötterna. Det är iallafall vad domare för dagen, Marco Guida, ser, ca 20 meter bort.
 
Dem resterande 20 minuterna bjuder på en aningen tillknäppt och gnällig tillställning. Fiorentina ligger tätt i markeringsspelet och tillåter lite. Taktiken är att ligga lågt, pressa Atalanta kring mittfältet för att sedan släppa loss Chiesa, Muriel och Simeone i kontringsvågor. Exakt detta händer då Simeone, den gamla Simeone, visar en del av sig själv som vi Fiorentina fans älskar, grintan och jobbet hem, då han vinner en boll av Ilicic, bollen studsar vidare till Veretout som skickar bollen vidare framför Chiesa som tar en maxlöpning från mittplan. Federico driver bollen in i offensivt straffområde, tar sig förbi Masiello för att avlossa ett skott efter marken som Atalanta målvakten, Gollini, stöter ut till en hörna med en fotparad. Hörnan slösas bort totalt och Alejandro Gomez snappar upp bollen och driver den i en kontring mot Fiorentinas mål. Med sig har han Ilicic som får bollen och utmanar Biraghi, skjuter ett skott som Biraghi blockar ut till en hörna. Matchen börjar öppna upp sig.
 
Fram kommer vi till den vackra men tragiska 13e matchminuten. Hela arenan ställer sig upp, fans, spelare och ledare hedrar och applåderar till Il grande Capitano, Davide Astoris bortgång, som gick bort för exakt ett år sedan. 
 
Matchen fortsätter efter en hel minuts applåder. Atalantas forwards testar Viola målvakten, Alban Lafont, ifrån alla möjliga vinklar. I den 27e matchminuten vinner Gomez en frispark. Han ligger ned i smärtor men spelet sätts igång under repriserna och vi kommer tillbaka till en firandes Ilicic. När tre Fiorentina spelare diskuterar med domaren, som inte ens blåst igång spelet, passar Freuler bollen till Ilicic som skjuter ett skott som tar på Biraghis häl vilket ställer Lafont. Gol dell'Ex är återigen ett faktum. 1-1.
 
Återigen slarvar Atalanta i försvaret och Simeone kan vinna en boll i duell med Masiello och Mancini för att sedan spela in bollen i mellan två Atalanta spelare i boxen till en fristående Laurini av alla, som skjuter direkt, ett riktigt 'högerbacksskott', rakt på Gollini. Bör vara 1-2 där till bortalaget.
 
I minut 33 tar sig Alejandro Gomez förbi Fiorentinas mittfältspress på egen planhalva,  han tillåts driva bollen hela vägen till Fiorentinas backlinje innan Pezzella halkar i ett försök att stöta. Gomez tar sig förbi och skjuter under benen på en täckande Ceccherrini, Lafont kan inte göra något. 2-1 Atalanta. Resten av första halvleken består av frisparkar till båda lagen, gnäll, hörnor, som Lafont vägrar hålla i, han boxar och stöter bort allt, och mer mittfältskamp. Båda lagen förlitar sig lite väl mycket på individuell briljans.
 
Andra halvlek.
Inga byten i något av lagen. Kan ha behövts i Fiorentina, kanske lite mer fysik i mittfältet (hej Dabo).
Mycket mer slarv uppstår i andra halvleken, felpassningar framförallt. Muriel blandar och ger men känns relativt farlig i det mesta han gör. Atalanta känns betydligt mer farliga i andra dock. Ilicic och Gomez känner lukten av en backlinje i Fiorentina utan självförtroende och i den 59e matchminuten kommer spiken i kistan. Gosens i Atalanta och Edimilson i Viola har en löpduell mot en lös boll strax vid hörnflaggan på Fiorentinas planhalva, Gosens hinner först och klackar elegant bollen bakåt till Gomez som utmanar en hemåtjobbande och trött Laurini. Gomez hittar ett inläggsläge och slår en Beckenbauer pass, höger yttersida, mot Zapata i boxen. Bollen går förbi samtliga i straffområdet, Fiorentina backlinjen slappnar av, lite för mycket då Ilicic hinner upp bollen, driver in i straffområdet och klackar, han också, bollen till Castagne som skickar in ett nytt inlägg mot Gosens som enkelt nickar in 3-1 på FIFA manér bakom en aningen kortare Laurini. Känslan är nu; hur mycket blir slutresultat? "Täta till bakåt så att det inte blir som när vi förnedrade Roma med 7-1." - För så utspelade var vi.
 
Pioli har sett nog, han tar då beslutet i 64e matchminuten att göra ett dubbelbyte, in med Vitor Hugo och ut med Pezzella, på tal om att täta till bakåt...! samt Laurini ut och in med det fysiska monstret Dabo men känslan är att det är för lite och för sent. Oinspirerande. Men i den 65e matchminuten så avlossar Federico Chiesa en kanon i ribban på en bortnickad hörna. Det blir den farligaste möjligheten för Fiorentina i den andra halvleken. 
 
Atalanta slutar matchen med två solklara målchanser, 1mot1 mot Lafont och nästintill identiskt avslutar både Gomez respektive Freuler utanför. Fiorentina har redan nu givit upp. Sista kvarten fortsätter vara gnällig, där Atalanta passar runt i laget och där Fiorentina inte längre orkar pressa. Det blir ett patetiskt avslut på en fundamentalt viktig match. Dessutom blir Pjaca inbytt i slutet, ouch.
 
Stats:
Skott: 20-6. Skott på mål: 12-3. Bollinehav: 59%-41%. Hörnor: 8-5. Frisparkar: 17-10. Gula kort: 4-1.
 
Matchens lirare: -.
 
Övrigt: 
• Pioli försökte överlista Atalantas tränare Gasperini med en 523 och misslyckades totalt. Att Pezzella inte orkar 90 minuter, det kan man köpa. Men att byta in Pjaca i 85e matchminuten och att spela Dabo, med sin fysik (som behövdes centralt), som wingback förstår jag inte alls.
• Lafont måste bättra på att fånga hörnor, just nu stöter han bara ut dem till nya. Med åldern blir det där bra, förhoppningsvis.
• Edimilson Fernandes, vann en hel del bollar i mitten och fördelade dem enkelt. Det är en ung spelare som växer i sin roll.
• Pjaca, att ha honom på planen är som att få någon utvisad. Man är ständigt en man mindre. Varför lämnade han inte i januari?
 
Vi ställer om till nästa match, hemma mot Lazio. Glöm inte att vi är kvar i Copa Italia och kan fortfarande ta oss till Europa på så vis.
 
Forza Viola!
 

0 kommentarer