Holland - Tyskland3 - 0
Sampdoria 0-3 Fiorentina: Matchanalys och spelarbetyg
Fiorentina, som för dagen kunde ställa upp med starkast möjliga startelva, hade inga problem med att köra över ett Sampdoria som saknade bland annat Krsticic och Costa. Fiorentina var bättre över hela planen och även om Sampdoria hade ett par halvchanser var segern hur säker som helst. Ljajic var återigen i en nyckelroll med ett mål och en assist, samtidigt som Jovetic trots ett par bra aktioner fortsätter kämpa för att hitta formen.
Analys
Fiorentina hade hela startelvan tillgänglig inför matchen och kunde därför ställa upp med sitt sedvanliga 4-3-3. Redan på förhand kunde man alltså se tecken på att Fiorentina skulle ha en enkel dag på jobbet. Likt många lag strax under den absoluta toppen i respektive nations höstaliga sitter man på en startelva av betydligt högre klass än bänken. Ett intakt Fiorentina är väldigt svårslaget, speciellt när man kan ställa upp med Valero - Pizarro - Aquilani på mittfältet. När Delio Rossi dessutom förvånande valde att ställa upp med 4-4-2 ökade Fiorentinas chanser att vinna ytterliggare då man nu gavs möjlighet att dominera mittfältet på ett sätt som passar laget perfekt. Med formstarka och individuellt skickliga ytteranfallare i Ljajic och Cuadrado hade man dessutom en perfekt balans i laget då man hade den kvalitet i sista tredjedelen som varit lagets akilleshäl under säsongen. Sampdoria borde försökt förhindra Fiorentina från att spela sin bollinnehavsfotboll och på så sätt hållt Fiorentina borta från sitt eget mål, men detta var svårt i ett 4-4-2 då man saknade spelare centralt på mittfältet för att kunna hota Fiorentinas bollskickliga mittfält. Samtidigt kan man argumentera för att Sampdoria hade svårt att spela något annat ett lågt försvarsspel med låg press då man saknar snabbheten i backlinjen att hantera kvicka anfallare om de ges yta att gå i djupled. När man dessutom saknade innermittfältare som har varit vitala för laget under säsongen blir det naturligtvis redan på förhand en tuff uppgift då man inte kan göra mycket annat än att ge Fiorentina initiativet och hoppas på att man lyckas hålla undan hela matchen.
Jobbet behövde emellertid fortfarande göras, och Fiorentina gjorde precis vad som förväntades av dem. Man var helt enkelt lite bättre på allt och gå in på några längre utläggningar om lagens uppställningar och taktik känns överflödligt då det inte var detta som avgjorde matchen utan helt enkelt spelarnas och lagets skicklighet. Två punkter är dock väldigt intressanta att ta upp ur ett lila perspektiv.
Jovetic kontra Ljajic
Fiorentinas två anfallare gillar att försöka kombinera med varandra på plan, men faktum kvarstår att de väldigt sällan båda är bra i samma match. När Jovetic hade en bra period i början av säsongen (åtminstone sett till prodcuerade mål, prestationerna såg faktiskt även då inte särskilt imponerande ut från Jovetics sida) var Ljajic helt under isen och ofta petad av 35-årige Luca Toni som knappt spelat fotboll på ett år. När nu Ljajic efter mycket om och men äntligen fått sitt genombrott är istället Jovetic nere i en formsvacka. Detta är egentligen inte särskilt fövånande. Båda spelarna är väldigt lika varandra i sin spelstil, och snor därmed ofta yta från varandra. Båda föredrar att ungefär samma löpningar och att droppa ner mellan motståndarnas mittfält och backlinje. När bara en kan göra det innebär det att den andre inte riktigt får utrymme på planen. Naturligtvis kan någon av dem ta andra löpningar, men det brukar finnas en anledning till att man föredrar vissa ytor - nämligen att man är som bäst i just de ytorna. Är den då redan upptagen av någon annan blir det självklart svårare att utnyttja sina styrkor på planen.
Jag tror att situationen Ljajic - Jovetic är något Pradé och Montella kommer få analysera in i minsta detalj. Är Ljajics starka form en tillfällighet eller är han på väg att ta steget att bli den storspelare han en gång spåddes att bli? Skulle han ta steget upp till Jovetics nivå ser jag inte poängen i att behålla Jovetic med tanke på dennes oförtjänt höga marknadsvärde. Tror man å andra sidan att Jovetic kommer fortsätta vara den stora stjärnan kanske man bör fundera på hur man ska få ut så mycket pengar som möjligt vid en försäljning av Ljajic. I slutändan tror jag det blir svårt att motivera att man ska behålla båda två i laget över en längre period.
Cuadrados taktiska nytta
Fiorentina har flertalet spelare som tydligt föredrar vissa matchbilder. Jag har tidigare varit inne på hur Borja Valero föredrar matcher där Fiorentinas mittfält kommer högt upp i banan och rullar boll för att ta ett exempel. En spelare som är väldigt duktiga på att anpassa sitt spel efter matchbilden är Cuadrado. Vi har under säsongen ofta sett Cuadrado vara möta en försvarare med gott om understöd som han ändå lyckats ta sig förbi för att sedan och slå en bra passning till en medspelare. Detta är en av de förmågor som han har hyllats för - offensiv 1v1 eller 1v2. Men nästan lika många gånger, som mot Sampdoria, har han lämnats större ytor och utnyttjat detta genom sin snabbhet istället. Att ha en spelare som är bra båda när han ges ont om tid och små ytor, och när han tillåts avancera mer fritt, är ovanligare än man tror. Därmed kan Cuadrado användas på ett fördelaktigt sätt mot lag som Atalanta, där han ständigt möttes av både Bonaventura och Del Grosso, och mot lag som Sampdoria, där Berardi inte fick mycket hjälp av Estigarribia och dessutom själv gärna drog ut på offensiva utflykter vilket lämnade Cuadrado ganska ensam.
Cuadrado brukar ofta kritiseras för att vara svag defensivt, men detta är en grov förenkling som inte gör honom rättvisa. Med sin aggresivitet är Cuadrado väldigt duktig på att föhindra kontringar och att sätta moståndarna under tidspress, speciellt när Cuadrados del av planen är packad med spelare. Det är när Cuadrado saknar understöd som hans spelstil inte riktigt funkar defensivt då han har en tendens att "sälja sig" och lämna stora ytor bakom sig. I dessa situationer är han dock duktig på att helt enkelt ta mer djup defensivt och inte lämna lika mycket yta bakom sig. Därför har det bara varit en 3-4 matcher under säsongen där Cuadrados defensiv varit ett problem, och detta har nästan uteslutande varit mot skickliga lag såsom Juventus.
Spelarbetyg:
Viviano - 6
Tomovic - 6,5
Gonzalo - 6
Savic - 6,5
Aquilani - 6,5
Pizarro - 6,5
Valero - 6,5
Cuadrado - 7
Jovetic 5,5
Ljajic - 7,5