Fyra om hoppet
Även om resultatet i matchen igår mot Siena inte var så behagligt, fick fyra ynglingar chansen att visa upp sig. Vi laziali kan hoppas på att de framöver ska ta det stora steget in i hetluften på allvar. Frågan är bara vem/vilka som har störst chans att lyckas?
Antonio Rozzi (anfallare född 1994)
Unge Antonio har de senaste åren spåtts att gå i sin förebild Kloses fotspår och har dessutom ärvt tyskens tidigare tröjnummer (25). Rozzi har sedan Ceccarelli tappade fotfästet varit primaverans skyttekung och har de senaste åren allt som oftast fått följa med A-truppen. Det har endast blivit några inhopp, men Rozzi har egenskaper värdiga en skyttekung. Han är snabb, målfarlig och hans rörelsemönster på planen liknar alltmer den tyske förebilden, som dessutom har tagit sig tid att instruera Rozzi på träningarna. Rozzi har tidigare visat på förmågan att vara på rätt ställe och vräka sig fram när tillfälle ges. Under ritiron har han bland annat hunnit med att göra två mål mot Spezia och under gårdagen hade Rozzi ett par farliga aktioner som dock inte resulterade. Men Rozzis dilemma ligger i att han står bakom rutinerade anfallare som Klose och Floccari i hackordningen och frågan är vad som händer om ytterligare en forward köps in. Rozzi kan i det läget tjäna på att lånas ut till ett lag i Serie B.
Danilo Cataldi (mittfältare född 1994)
Mittfältaren har tidigare varit uppvaktad av Manchester United, men valde att stanna kvar i Lazio och fick i år njuta av att med sina två mål bli matchhjälte i primaverafinalen mot Atalanta. Den spelskicklige mittfältaren påminner till viss del om Marchisio och har de egenskaper som krävs för bli en bra tvåvägspelare och har en god skott- och frisparksfot. Igår fick han spela tillsammans med Ledesma och gav sig iväg på sina sedvanliga djupledslöpningar. Ledesma berömde Danilo efter matchen och Ledesma borde ju veta vad han pratar om när det kommer till mittfältsspel. Men det duggar ju tätt om innermittfältare i Lazio och med tillskott som Felipe Anderson och Lucas Biglia kan det bli svårt att få plats på mittfältet med kontinuitet. Just det sistnämnda är ju det som verkligen fostrar spelare på en sådan viktig position som innermittfältet och Cataldi kanske bör ges möjlighet att få slipa på sina kvalitéer i en mindre klubb.
Keita Balde Diao (anfallare född 1995)
Keita är den mest omtalade talangen med sin fart och teknik. Efter att byråkatin hindrat honom halva förra säsongen, har han varit en fixstjärna i primaveralaget som vann scudetton. I finalen överglänstes han dock av den yngre anfallspolaren Tounkara. Just Tounkara skulle säkert också kunna nämnas här, men som mer tydligt är påtänkt att bida sin tid i primaveran även denna säsong. Keita har som sagt tekniken och talangen, men är också precis som en viss argentinare i behov av självförtroende och att göra rätt värderingar på planen. Hans dribblingar tenderar att stanna upp spelet, men förmågan att överraska motståndarna med sitt spelsinne finns onekligen där. Keita har dock ännu inte fysiken som gör honom aktuell för en central position som anfallare, men som släpande eller ytterforward kan hans fart och teknik vara vägvinnande om de utnyttjas på rätt sätt. Detta är också hans biljett in i Lazio.
Luca Crecco (mittfältare född 1995)
Crecco är kanske den mest okände av de fyra, men har utöver Rozzi varit den som oftast kallats upp till A-truppen under förra säsongen. Den gänglige mittfältaren har använts på lite olika positioner i primaveran, men Petko har främst sett honom som en möjlig ytter eller ytterback. Igår fick han operera på vänstersidan när Lazio ställde upp en 343-formation i andra halvlek. Crecco har en bra vänsterfot och var följsam under den tid han fick innan han byttes ut mot Vinicius. Han kom fram ett par gånger på vänstersidan och slog inlägg som dessvärre ingen kunde förvalta. På sätt och vis kan hans uppenbarelse påminna om Lulic, men med en större teknik(!). Creccos mångsidighet och Lazios tveksamma bredd på vänsterbackspositionen kan ge Luca en stor möjlighet att hitta en position som tar honom in i Lazio och fansens hjärtan.
***
En avgörande sak för dessa talangers framtid i Lazio är i mitt tycke, förutom själva prestationerna på planen, hur Petko kommer formera att laget framöver. Om han fortsatt väljer att spela med en 343-formation innebär det utökade chanser för alla ynglingarna utom Cataldi, som i konkurrensen om de två innermittfältsplatserna skulle få svårt att få spela. Men med en fortsatt trio på innermittältet kan det dock ges möjlighet till vissa inhopp och cupmatcher även för Cataldi, men frågan är om det räcker för att verkligen ta hand om hans talang. Crecco kan i kraft av sin ålder och mångsidighet ytterligare bida sin tid i primaveran och komma till undsättning när Petko kallar. För Keita finns också möjligheten att även denna säsong husera i primaveran och för Bollini att i lugn och ro slipa bort dennes spelmässiga och mentala brister. Antonio Rozzi är dock i en position där han behöver få spela mer regelbundet och få möjlighet att visa upp de tricks han förhoppningsvis fått med sig av att studera Klose på träningsplanen. Det låter lovande, men vi får se helt enkelt.
