Gästkrönika: Roma vs Porto - tvära kast
Ständigt dessa tvära kast. Ena stunden öppnar jag hotellfönstret mot den snöiga Örebro-kvällen och skriker Zaniolo så att en äldre dam nästan halkar till nere på Storgatan. I nästa sekund öppnar jag ännu ett fönster och skriker samma sak.
Någon minut senare har Porto reducerat och det känns som att få en iskall kallsup av det allra sista i en värdelös gammal burk med surströmming…
När slutade italienska lag att stänga matcher?
Roma startar med 7 italienare, något som inte hänt på en evighet. Första halvlek är ett sömnpiller. Andra halvlek är mycket bättre och matchens behållning, när nu Roma omöjligen förmår att hålla nollan, är givetvis det varsamt insmugglade kärleskbrevet från framtiden vid namn Zaniolo.
Killen stänker sina två första CL-mål och det var som att treva fram i en mörk, lång korridor av värdelös nutid och vika undan de svarta bladen och skåda in i en ljus, glittrande och underbar framtid.
Framtiden är här.
Frågan är bara om Roma är i den framtiden efter bortamötet mot Porto.
Men ikväll, som startade i försiktig sol och en känsla av vår och slutade i iskall vinter, väljer jag ändå att vara lycklig över Zaniolo istället för att gräma mig över det där reduceringsmålet.
Snön faller, men inte jag.
I fjärde övertidsminuten får Roma chansen att dryga ut till 3-1 men missar.
Allt är öppet. Allt återstår att spela om.
Framtiden är här men väldigt mycket återstår för att den framtiden ska få bära Roma till kvartsfinal i CL.
Och apropå framtid. Buffon fick aldrig vinna CL med Juventus och nog trodde vi alla att hans dröm dog den där märkliga kvällen borta mot Real.
Nu har han en suverän chans att få vinna CL med PSG.
Få människor på den här planeten förtjänar det bättre än han.
Marcus Birro2019-02-13 07:47:00
