HV71 - Växjö
2 - 4

Genoa - Juventus 1-0 Fiasko

Juventus befinner sig onekligen i en formsvacka och situationen är påväg att bli kritisk. Inte nog med att det ser oerhört mörkt ut i Champions League, nu har kräftgången startat i ligan också. Ack Allegri, du måste ändra på något omgående!

Matchen inleddes i ett med Serie A-mått mätt högt tempo. Juve verkade inspirerade och samtliga spelare (förutom Llorente) såg inledningsvis taggade ut. Energin rann emellertid av spelarna i takt med att Genoaspelarna skickade iväg fler och fler fula tacklingar mot smalbenen på de svarvitrandiga. De rödblå hade inte för avsikt att ge sig utan en rejäl kamp, det var tydligt.

Juventus försökte bygga upp sitt spel genom att variera korta passningar med långbollar mot Llorente, men av de långa bollarna fick de inte ut någonting för antingen sprang spanjoren offside eller så var han helt enkelt för dålig för att göra något av dem. De uppspel som slogs efter marken blev för den delen inte särskilt mycket mer lyckosamma eftersom Genoa försvarade sig skickligt och uppoffrande. Chanserna som Juve fick uppstod istället när de vann bollen högt upp och kunde attackera innan Genoas försvar hunnit samla sig. Ett exempel på en sådan chans var när Pogba i den 22:a minuten briljant stal bollen vid mittcirkeln och snabbt spelade den vidare utåt vänsterkanten till Tevez. Carlitos avancerade, ryckte ifrån sin försvarare och avslutade vasst men en för dagen enastående Perin i Genoamålet kunde styra undan.

Bara någon minut senare fick Juventus en ny chans. Den här gången var det anfallskollegan Llorente som för en gångs skull utförde en aktion utan att vara komplett usel. Han tog emot ett lågt inlägg från Asamoah, vände runt och avfyrade en mörsare mot mål. Marginalerna var dock på Genoas sida och bollen tog i stolpen.

Så mycket mer hände inte i första halvlek förutom att jag förundrades över Marchisios exceptionellt kassa frisparkar och hörnor. Jag tror bestämt att Claudio lyckades pricka en motståndare med precis varenda fasta situation som han var ansvarig för i första halvan av matchen, vilket är en merit i sig.

I andra halvlek tog Genoa över initiativet och hade första kvarten större bollinnehav och bättre passningsspel än sina motståndare. Att de mötte en på pappret så mycket starkare motståndare verkade inte beröra dem alls utan de spelade med hjärta och mod på ett imponerande sätt. De lyckades förvisso inte vaska fram några heta målchanser men Buffon ställdes ändå på prov när han i den 64:e minuten avvärjde en lurig pastej ivägskickad av Bertolacci.

Kort därpå byttes den genomrötne Llorente ut och ersattes av sin landsman Alvaro Morata. Ynglingen såg oerhört fräsch ut och höjde kvalitén avsevärt på Juves anfallsförsök. När han kom in återtog Juventus kommandot och påbörjade en forcering mot Perin i Genoaburen. Vem av våra spanska anfallare som mest förtjänar att få starta matchen mot Empoli på lördag råder det inte minsta tvivel om.

I den 70:e minuten fick Ogbonna ett läge som han helt enkelt inte får lov att missa. En hörna slagen av Marchisio nickades bort av Genoaförsvarare men inte bättre än att Bonucci efter lite flipperspel kunde nicka tillbaka den in i boxen. En överraskad Ogbonna blev då fristående med Perin. Han kunde ha passat en fristående Bonucci som stod redo att peta in bollen i öppen bur men Angelo valde i stundens hetta att försöka chippa bollen över målvakten. Juventus andra ramträff för kvällen blev här ett faktum och den gamla damen hade återigen marginalerna emot sig.

Möjligheten var inte Juventus sista. När Morata i 88:e minuten bröt igenom i straffområdet och avfyrade ett stenhårt och välriktat vänsterskott lyckades Perin utföra en reflexräddning av absolut världsklass. 0-0 såg ut att stå sig matchen ut och besvikelsen kröp sig in i mig.

Men det skulle bli ännu värre, för i den 94:e minuten, den sista av domarens fyra tillagda, lyckades Genoa skapa sin enda kvalitativa målchans i matchen. Bertolacci chippade perfekt fram en djupledsboll till Alessandro Matri (som har ett förflutet i Juventus). Denne petade bollen vidare, förbi Buffon och fram till en misstänkt offsidestående Antonini som styrde in bollen i öppen bur. Genoaspelarna, tränarna och supportrarna uppfylldes med euforisk glädje samtidigt som Juventuslirarna såg ut att vilja sjunka genom jorden.

Jag vet inte vad jag ska säga efter en sån här match. Vi tar nya tag och siktar in oss på mötet med Empoli i helgen.

OBS! Jag låter kommentarsfältet vara påslaget så att alla kan vädra sina åsikter, men kom ihåg att hålla en god ton!