Giallo Lazio
I Europas större ligor finns det inget lag som smäller på lika mycket som Biancocelesti.
Cyniskt och hänsynslöst i Palermo och Florens, vackert och oturligt i Genua. Lazio har visat upp olika ansikten denna säsong.
Lazio har under ligans sju inledande omgångar dragit på sig 144 frisparkar, vilket ger ett snitt på 20,6 per match. Detta är främst en taktisk fråga då Pioli till skillnad från sin föregångare vill se en högre linje och att spelarna ska pressa motståndarna högre upp i banan och som främst styrs av anfallare och mittfältare. Lazio vill omedelbart stoppa upp varje försök från motståndarna till kontring, vilket leder till ett tufft spel. Något som Lazio bittert fick betala för i matchen mot Milan när detta misslyckades och innebar förödande baklängesmål.
Lazio leder även varningsligan med 21 gula kort och 2 röda, vilket som sagt innebär 3 gula kort per match. Inför matchen mot Torino står Marchetti och Parolo på en varning ifrån avstängning. Lulic och Radu sällar sig till skaran vid nya kort.
Lazios spel under Pioli är aggressivare men innebär ju som sagt också ökade risker när presspelet inte fungerar. Petkovic försökte också anamma samma idé men med ett högre eget bollinnehav. Under Reja kröp Lazio längre ner i banan för att utnyttja motståndarnas misstag och slå om. Detta fick i båda fallen sin konsekvens genom att bolltappen skedde längre ner i banan och mot en långsam backlinje blev detta kostsamt.
Lazio har enligt min mening ännu inte haft modet att hålla upp det önskade presspelet en hel match och har istället när det haltat återgått till det ängsliga låga försvarspel som har setts tidigare under Reja/Petkovic. De återkommande förändringarna både i backlinjen och på mittfältet bidrar även till att presspelet blir mer splittrat än genomtänkt. Vi får hoppas att laget och spelet sätter sig framöver. Ett Lazio som siktar mot Europa behöver tron på den egna förmågan snarare än tilltron till andras misstag.
