Hur länge ska vi behöva försvara Lazio?
Det spelar ingen roll hur många matcher Lazio spelar i "No to racism"-tröjor. Det spelar ingen roll hur många fördömanden mot rasism klubben gör. Det spelar ingen roll hur många försvarstal man håller. För det finns ändå ett antal drägg som svärtar ner klubben i vårt hjärta och knuffar oss tillbaka till ruta ett igen.
Om du är laziale i Sverige och förklarar att du älskar klubben till någon som kanske inte är så värst initierad i den italienska fotbollen, så kommer du nästan garanterat få en motfråga i stil med: Är inte ni rasister?
Jag vet inte hur många gånger jag behövt förklara för människor att vi inte är rasister, fascister, antisemiter, nazister och idioter. Jag vet inte hur många gånger jag behövt förklara hur Lazio grundades och vad klubben egentligen står för. Jag vet inte hur många gånger jag behövt förklara och berätta hur mycket klubben egentligen gjort och kömpat för att tvätta bort fasciststämpeln. Jag vet inte om jag orkar bry mig längre.
Det låter kanske patetiskt och löjligt, men jag har flera gånger tänkt tanken att helt enkelt skita i att bemöta människors påståenden om att världens vackraste klubb är fascistisk. Jag har tänkt att jag bara ska nicka på huvudet, vända mig om och låta dem tro det, för jag orkar inte försvara den här idiotin längre. Hur länge ska vi behöva försvara det egentligen?
I samband med söndagens match mot Cagliari fick några imbeciller till personer för sig att klistra upp bilder på Anne Frank i Romatröja. Supporterklubbar till Lazio runtom i världen lät inte vänta på sig. Fördömanden från klubbens håll lät inte heller vänta på sig. Claudio Lotito åkte till Roms synagoga och lämnade en krans där. Han har även lovat att 200 supportrar varje år ska åka till Auschwitz. Spelare ska åka ut till skolor och föreläsa. Det ska hållas en tyst minut inför alla matcher i helgen och ett stycke ur Anne Franks dagbok ska läsas under den minuten. Det har till och med kommit förslag om att Lazio ska spela med en Davidsstjärna på tröjan under matchen mot Bologna. Jag vet ärligt talat inte vad Lazio kan göra mer för tillfället.
Ofta hör man att det endast är en liten klick av supportrarna som gör det, men hur kan en så pass liten klick i så fall få styra och ställa på sättet de gör. Någon eller några måste sett hur dessa klistrade fast de här klistermärkena. Det fanns flera tusen supportrar i Curva Maestrelli i söndags. Jag kan för allt i världen inte fatta hur ett antal supportrar kan tillåtas befläcka SS Lazios rykte gång efter gång.
Just nu spelar Lazio fotboll som i trans. Jag har aldrig känt så här inför lagets matcher som jag gör nu, vilket jag också beskrev i en krönika i förra veckan. Jag fullkomligt njuter av att se laget spela. Jag älskar detta lag något oändligt. Jag älskar supportrarna som skapar den bästa atmosfären, det mest underbara trycket och sjunger de mäktigaste ramsorna. Jag älskar supportrarna som tar avstånd från IS genom att ta på sig "Fuck Isis"-tröjor vid en bortamatch i den terrordrabbade staden Nice. Det är sånt jag blir stolt över.
Vi har spelat i matcher med "No to racism" på tröjorna. Vi har fördömt rasism fler gånger än vad jag minns. Vi har öppet tagit avstånd mot rasistiska inslag. Vi har kommit en bra bit på vägen, och jag är stolt över att berätta om min underbara, kära klubb för den som inte vet vad den står för. Jag är stolt över att gå med Lazios örn på bröstet. Jag är stolt över att kalla mig för laziale. Låt då inte några imbeciller dra oss tillbaka till medeltiden igen med sina handlingar. Låt då inte några idioter få bestämma vilken typ av klubb SS Lazio är.
Om ni väljer att kommentera, tänk då på att hålla er till kommenteringsreglerna.
