Il Tridente: Humor är själens skyddsrum
Denna vecka tar panelen upp Cassanos hjärtproblem, Luis Enriques kritik av det egna laget och Soglianos avsked.
Antonio Cassano kommer att hjärtopereras och blir borta i flera månader. Hur ser ni på Cassanos framtid?
Magnus Sundberg: När Seedorf kom för att besöka Cassano på sjukhuset så sade 29-åringen: ”Tack för att du har kommit för att besöka mig, Obama…” Cassano opererades i morse och trots beskedet så tycks han fortfarande vara på skämtsamt humör. Han är en skämtare denne Cassano. Stundtals kan humor användas som en tillflykt då verklighetens vemödor kastas upp. Humor och kärlek är själens skyddsrum.
Operationen gick bra och det hela handlade om att korrigera en medfödd defekt i hjärttrakten – ett litet hål som skulle täppas till. Proceduren tog 30 minuter. Vad det här betyder för Cassanos framtida karriär är svårt att säga i det här skeendet. Synd för Cassano som precis återfått formen, och skaffat sig en ordinarie plats i Gli Azzurri där han gjort sex mål i kvalet (bäste målskytt).
Prandelli lär också få huvudbry, då även Rossi blir borta sex månader på grund av en knäskada. Men jobb – i det här fallet fotboll – och landslagsspel är sekundärt i sammanhanget. Nu handlar allt om Cassanos hälsa och jag kan inget annat än att önska anfallaren ett snabbt tillfrisknande.
Nicole Fältlöv: Cassano måste vila i tre till fem veckor innan han kan börja träna smått igen. Han får dock inte spela fotboll och måste undvika övningar där han kan komma i kontakt med andra. Läkarna spekulerar i att det kan ta upp till tre månader innan Cassano kan börja spela igen. I nuläget handlar ju allt såklart om Cassanos hälsa och mindre om hans framtid inom fotbollen. Men givetvis hoppas jag att han kommer tillbaka friskare än någonsin för att utföra stordåd både i Milan och i landslaget. Hjärtproblem är alltid allvarligt och vad konsekvenserna kan bli är omöjligt att gissa sig på. Men hoppet är det sista som lämnar en. Se bara på Abidal som var med och lyfte Champions League-bucklan bara två och en halv månad efter att ha diagnostiserats med en tumör.
Gustaf Sjöstedt: Det beror förstås helt och hållet på hur den operationen går och vad prognosen blir. Jag har för dålig koll på hjärtåkommor för att uttala mig. Som jag förstår det väntar åtminstone bortåt ett halvårs frånvaro från fotboll, först efter det känns det aktuellt att spekulera i den framtida karriären.
Luis Enrique sade i La Gazzetta dello Sport att Roma "inte spelar som ett lag" efter matchen mot Milan. Vad är din åsikt angående detta?
Magnus Sundberg: Luis Enrique har helt rätt. Särskilt när det kommer till det kollektiva försvarsspelet (återigen!) så håller Roma inte måttet. När Luis Enriques tik-taka-version av Roma sätts på prov mot kontringsstarka lag så får man det svårt. Det var ett problem som spanjoren hade i Barcelonas B-lag, och det är något han måste jobba på. Tik-taka-fotboll i all ära (Roma är visserligen inte där än), men fotboll handlar både om försvarsspel och anfallsspel. Det måste Roma och den nytillträdde tränaren förstå.
Nicole Fältlöv: Luis Enrique borde väl först och främst fokusera på att säga detta till sina spelare än till en tidning samt arbeta för att få bukt med problemen, men visst förstår jag hans poäng. Luis Enrique har en egen idé gällande sitt Roma och en den förändringen han vill uppnå sker inte över en natt. Men om man ser problem redan nu får man väl försöka korrigera dem så gott det går, istället för att klaga åt höger och vänster.
Gustaf Sjöstedt: Nu kollade jag Catania – Napoli istället samtidigt som Roma då ”inte spelade som ett lag”, men om det stämmer så är det väl just Luis Enriques jobb att rätta till det. Vilket väl också var ungefär vad Luis Enrique själv sa: ”Om det är någons ansvar, så är det mitt”.
Roma befinner sig ju i början av en väldigt lång väg. Det är väl någonstans där klubben måste bestämma sig för vilket ben man skall stå på. Det är inte nödvändigtvis så att Roma kommer vandra hela den där vägen fram, men om man menar allvar med den satsning som Luis Enrique för närvarande får symbolisera, så måste man ha förståelse för att det gör ont i början och det går trögt. Roma bryter med så många traditioner att det hade varit konstigt om allt fungerat. Men som sagt: menar man allvar måste man ge Luis Enrique förtroende att ta sitt ansvar, styra upp spelet och gör ”ett lag” av laget.
Sean Sogliano har lämnat sin post som DS i Palermo, bara ett par månader sedan efter att han officiellt tillsattes. Vad tror ni det får för effekter för Palermo?
Magnus Sundberg: Sogliano har rykt ihop ett flertal gånger med den excentriske presidenten Zamparini (föga oväntat). Särskilt under mercaton – då Palermo släppte ett flertal av sina tongivande spelare – tog det hus i helvete. Relationen gick inte att reparera efter det.
Vad det betyder för Mangia? Ja, alla i Palermo – förutom den Machiavelliske stamfadern själv – är bara ”caretakers” i Palermo och utan någon riktigt kontinuitet och trygghet i arbetet blir det svårt för Sicilien-klubben att nå framgångar. I Palermo intet nytt, som sagt.
Nicole Fältlöv: Det kom inte direkt som en överraskning - när det gäller Zamparini får man helt enkelt förvänta sig det värsta. Dessutom var Sogliano och Zamparini inte bästa vänner. Sogliano var alldeles för bestämd och säker på vad han hade för idéer, något Zamparini uppenbarligen inte klarade av. Eftersom Sogliano inte hunnit vara med så länge tror jag inte att det får en allt för stor negativ effekt för Palermo. Det har hänt värre saker, så att säga.
Gustaf Sjöstedt: Man kan ju tycka att det här påminner lite om förra året med den starka axeln Sabatini-Rossi, som Zamparini kände att han behövde bryta. Nu fick han en potentiellt liknande, om än mindre namnkunnig, i Sogliano-Mangia.
För det första betyder det att Devis Mangia, även om han just bekräftats av Zamparini, inte kan känna sig lika säker på sin post som tränare. Mangia var uppenbarligen Soglianos utnämning och även om det inte per automatik betyder att Zamparini var mot beslutet, så försvinner förstås tränarens mest uppenbara beundrare.
Vad betyder det på längre sikt då? Kanske inte så mycket. Sogliano hade knappast tid att sätta någon verklig prägel på klubben och Zamparini är ju en president som tar väldigt aktiv del i utformandet av laget. Han har säkert varit involverad i sommarens övergångar och i Palermo är det han, snarare än den sportsliga ledningen, som garanterar det långa perspektivet.
