Inför Chievo-Roma
Dåtid, nutid, framtid

Inför Chievo-Roma

Efter krysset senast mot Napoli ser det ut som att Europa-striden är över för Romas del. Endast tre matcher återstår och trots tabelläget har såväl spelare som tränare kravet på sig att leverera för att undvika ytterligare protester.

Det blev alltså 2-2 mot Napoli senast trots en väldigt fin första halvlek. Resultatet betyder dock att striden om en plats i Europa mer eller mindre är över med tre matcher kvar där Chievo, Catania och Cesena står för motståndet. Det som varit i fokus har dock inte varit det nuvarande tabelläget utan all den turbulens som just nu finns i klubben. Självklart har de båda sakerna att göra med varandra, men nu handlar det mer om att tänka på framtiden och nästa säsong då A.S Roma står inför en enormt viktig tid med många viktiga val.

Totti gick alltså under Curva Sud efter matchen mot Napoli där han blev tillsagd att ta dit Luis Enrique. Spanjoren vägrade och budskapet blev då att göra sig av med honom. Tifoserian har fått nog då Luis Enrique fått en hel säsong på sig att bevisa vad han går för, och resultatet ser vi idag. Baldini tog på sig ansvaret och menade att om någon ska gå så är det han, ett uttalande som oroat många men framförallt antytt att Luis Enrique faktiskt kan få stanna ett år till.

Jag tycker det är en otroligt intressant diskussion detta kring projekt. Ledningen menar alltså att det här året var "enligt planerna" och att en ny filosofi som ska genomsyra klubben måste få ta sin tid. Det här gäller inte bara Roma utan fotbollen i stort idag. Man pratar om årsplaner och tålamod när det i själva verket bara finns något som betyder något, och det är att vinna matcher. Det kan svänga så otroligt fort och oförutsägbara saker kommer alltid hända, och det går inte att hela tiden se till framtiden. Du måste prestera idag för att få den harmoni som krävs och inte om 1, 2 eller 5 år. För mig är det att slösa med allt. Med i tifosi, men sitt egna arbete, med spelarnas karriärer. Helt enkelt med livet.

Att se på denna enkla men så fruktansvärt vackra sport på ett sådant sätt gör mig illa till mods. Varför älskar vi det här? Är det endast för de stora matcherna i Champions vi fåtalet gånger få uppleva, eller när storstjärnor gästar Olimpico? Det är varje söndag som gäller, oavsett motstånd och oavsett period som gäller, år efter år. Nya säsonger kommer alltid men det vackraste av allt med il calcio är den så enkla lilla cermoni det är varje gång det är match. Att se på dessa så värdefulla ögonblick som något att testa inför framtiden, som en övning inför att det "riktiga" ska börja är för mig helt oförståligt. Det enda som betyder något är att göra det bästa av alla matcher och för att glädja de som följer laget i vått och torrt. 

Det handlar också om spelarnas karriärer som tidigt nämnt. Just den här säsongen är framförallt en av Totti's sista och De Rossi's viktigaste som mer eller mindre går till spillo för "projektet", för framtiden. Luis Enrique åker till Lecce, åker till Bergamo, till Turin och Sardinien som en testkanin som får göra vad han vill för att slänga bort tid, i tifosis tålamod och kärlek, men också spelares korta men ack så viktiga karriärer.

I en klubb som Roma så är vi inte lika vana som klubbarna i norr om att vinna titlar och att spela de stora matcherna i Europa. Det är också det som gör det förvånande med det här synsättet, förutom att ligan inte är bra i jämförelse med tidigare epoker. Rom är en piazza som lärt sig älska segrarna mot Chievo och Palermo men som alltid trånat för att vinna. När då chansen finns, med nya ägare och nya pengar, att utmana topplagen som inte är så långt ifrån oss så pratar man om projekt och tålamod. Vi hade sedan innan ett bra lag, vi hade 40 milj euro att spendera förra sommaren och med 50 milj framför oss. Med de pengarna rätt investerade för en tränare som vill vinna idag och inte om 10 år så är Roma ett lag som slåss om Scudetton. Ett lag som inte behöver köpa och kompletera redan ett av Europas bästa lag med Batistuta för att vinna titeln. Det är andra tider och den konkurensen finns inte längre.

Att vinna en titel i Rom med de pengarna och resurser som finns nu är inget krav men något man borde sikta på så snart som möjligt. Den mentaliteten finns konstigt nog inte idag. 

Till matchen i Verona handlar det mesta om att stå för en fin insats och visa att man faktiskt kan leverera. Med ett gäng skadade och avstängda lär det se ut som följande:

Trolig startelva Roma (4-3-1-2): Lobont; Rosi, Heinze, Kjaer, Taddei; Gago, De Rossi, Marquinho; Totti, Borini, Bojan

Stekelenburg missar resten av säsongen och kan faktiskt ha gjort sin sista match i Roma-tröjan enligt rapporter. Osvaldo och Lamela är fortfarande avstängda och Pjanic stod för en svag insats senast, och därför ser elvan ut som den gör. På bänken finns Simplicio och Tallo där åtminstone den förstnämnde borde få betydligt mer speltid. Kämpar och sliter för sin tröja, och inte heller utanför planen är han den diviga spelaren med första bästa fotomodell vid sin sida. Hårt jobb, ära tröjan och kärlek. Simplicio är en av dem som ÄR il calcio. 

Något annat otroligt positivt som kan rapporteras från Trigoria, förutom banderoller som hyllar Kaptenen, är att Burdisso numer tränar med gruppen är påväg starkare än någonsin. Troligen så kommer inte argentinaren spelas den här säsongen då det ser ut som det gör, men att ha honom tillbaka till säsong 2012/13 kommer betyda otroligt mycket.

Så till motståndarna Chievo som tar emot oss på Bentegodi. Verona-klubben har som vanligt stått för en fin och homogen säsong och kommer som vanligt hamna på en mittenplats vilket är otroligt starkt med deras resurser.

Trolig startelva Chievo (4-3-1-2): Sorrentino; Sardo, Cesar, Acerbi, Drame; Luciano, Bradley, Hetemaj; Thereau; Pellissier, Paloschi

Förutom kuggarna Sorrentino och Pellissier som såklart betyder otroligt mycket för laget så kan jag peka ut Acerbi och Bradley som två otroligt intressanta spelare. Den förstnämnda står för en otroligt fin insats och får ses som en av de bäst presterande mittbackarna 2011/12 i Serie A. Det har pratats om Milan-flytt och landslagsdebut för italienaren som kanske borde vara något för Roma. Troligen kommer någon spinkig spanjor istället.

En annan spelare att nämna är såklart amerikanen Bradley som anpassat sig till Italien på ett otroligt fint sätt och visar såväl grinta och fina språkkunskaper på planen. Det uppträdandet tillsammans med ett fint spel gör Bradley till en intressant spelare för det amerikansk-ägda Roma tillsammans med Dempsey i Fulham.

Säsongen känns som sagt över, men nu handlar det om så mycket mer än om att jaga topplatser. De återstående matcherna kan bli otroligt avgörande för såväl Luis Enriques framtid som för ett gäng spelares, och skulle man inte komma hem med 3p eller åtminstone en fin insats så kommer kritiken varit lika hård som den redan varit i ett tag. Det är upp till bevis för spanjorens gäng.

Matchen spelas tisdag kl. 18.00 i Verona. Sempre Forza Roma!

Marcus Lindgren2012-04-30 15:13:00
Author

Fler artiklar om Roma