Inför Juventus - Atalanta: Arrivederci Andrea & Max
Den åttonde raka scudetton ska lyftas. En av de två som varit med och vunnit alla åtta gör sin sista match. Vår tränare som plockat elva titlar på sina sex säsonger i klubben gör även han idag sin sista hemmamatch.
Förbered er för en tårdrypande afton. För oavsett hur stor besvikelsen är över uteblivna avancemang i europaspelet, missade titlar i cupen och dåligt spel så tar säsongen mer eller mindre slut för Juventus del ikväll. Vi ska glädjas över vår åttonde raka scudetto, en bedrift ingen någonsin tidigare har klarat av, det ska vi vara stolta över. Vi ska även säga adjö till en av de största och viktigaste spelarna som gjort den här resan möjlig.
När Antonio Conte kom till en klubb i spillror sommaren 2011 och skulle bygga om Del Neri och Ferraras misslyckade lag till ett mästarlag var ett av hans första beslut att sätta en stabil försvarslinje. Hur den såg ut. Var det Bonucci och Chiellini? Nej den han identifierade först var den värvning Marotta gjort för en spottstyver ett halvår tidigare, den då trettio årige mittbacken Andrea Barzagli. Han gav Barzagli ansvaret och som han tog det. Senare blev fyrbackslinjen med Lichtsteiner - Barzagli - Chiellini - De Ceglie till en trebackslinje och hans roll blev än större och han blev än viktigare. Under dessa år diskuterades ofta vem som var världens bästa mittback där först hans kollega Chiellini nämndes och sedan Bonucci. Men skulle du frågat någon i Juventus skulle de alla ha svarat Andrea Barzagli. En försvarsjätte som Conte vågade satsa på och som gav tillbaka genom att mura igen defensivt. På hans meritlista finns bland annat otroliga åtta scudetti, fyra coppa italia, två CL-finaler och ett VM guld. Tack för allt Andrea Barzagli!
Max, Max, vad ska man säga? Det var ju inte såhär det skulle sluta, eller var det just så det skulle sluta. Oavsett vad man anser om den toskanska taktikern kan man inte förneka att han uträttat stordåd, åtminstone under sina tre första säsonger i klubben. Vi ska inte glömma att han tog över en klubb som kört över Serie A men som under Contes ledning åkt ut redan i gruppen ur CL för att även misslyckas med att knipa Coppa Italia. En hatad Allegri anländer och vinner både liga och cup sin första säsong och skräller sig till final i CL. En bedrift som satte ribban för resten av hans gärning och som han ständigt fick lida för då han själv höjt förhoppningarna för mycket. Han lyckades trots det ta oss till final ytterligare en gång. Det är väl här min största tagg under Allegri eran är. Ett så bra och formstarkt lag har vi inte haft sedan dess, trots anländandet av Ronaldo. Vi var det bästa laget i europa över hela säsongen men blev taktiskt utmanövrerade i finalen. Ett taktiskt drag vi föll på var just att spela Barzagli som ytterback i finalen, ett drag som fungerat tidigare under säsongen men som nu misslyckades. Allegri föll för sin tro på Barzagli och kanske finns det något fint i det, då hans och Contes tro på Barzagli är det som lagt grunden till denna fantastiska era. Tack för allt Max Allegri!
Juventus inför
Förändringens vind blåser i Juventus. För någon vecka sedan presenterades en otroligt ful tröja som ser ut att vara ritad av barn och nu har vi beslutat oss för att byta tränare. Fine om man av någon konstig anledning vill testa att jobba half and half tröja, men gör den åtminstone snygg, detta ser ut som en tröja som en man i en turkiskbazar som säljer tröjkopior har designat. Men stämmer det att man övergivit ränderna för marknadsmässiga skäl så är det horribelt. Jag är inte emot förändring men man måste se till så att man inte tappar sin själ på vägen. Vad tjänar det till att vinna nya supportrar om man samtidigt tappar de allra trognaste supportrarna, de som var med nere i Serie B, då kan man stå där med sin amerikanska marknad. Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket. Förhoppningsvis vet man vad man gör, men man ska komma ihåg att Juventus tillskillnad från många andra klubbar bara bedöms på en sak, vad man gör på plan. Fotbollen måste alltid komma i första rummet i Juventus. Det viktigaste är inte att vinna, det är det enda.
Juventus kommer till matchen med i stort sett hela truppen tillgänglig. Khedira är den spelare som saknas. Eftersom det är sista hemmamatchen bör Barzagli få speltid, även tredje keeper Pinsoglio kanske får några minuter. Eftersom motståndet idag är Atalanta som har stått för många fina prestationer och som krossade vår Coppa Italia dröm så får vi vara på vår vakt. Kommer vi inte upp i nivå så kommer Atalanta göra slarvsylta av oss.
Atalanta inför
Bergamo klubben förlorade Coppa Italia finalen i veckan och misslyckades med att kröna en otrolig säsong med en titel (Kanske var det Juventus nästa tränare som stoppade dem i finalen?). Man kan om resultaten går rätt under dagen på annat håll bli klara för CL vid seger ikväll. Även om man inte blir klara skulle en seger innebära att det räcker med kryss i sista omgången för att säkra fjärdeplatsen. Ett kryss räcker för att garantera att seger i sista omgången ger dem fjärdeplatsen. Kort och gott man ska ta fyra poäng på de två sista omgångarna för att nå CL.
Gasperinis mannar har än en gång stått för en otrolig säsong. Spelare som stuckit ut är den här säsongen bland annat Ilicic och Duvan Zapata. Och som alltid är klubbens kapten Pappu Gomez en bärande del av laget. Vi får se upp för den offensiva trion ikväll och hoppas att de har en dålig dag.
Troliga elvor
Juventus
Szczesny
De Sciglio, Barzagli, Bonucci, Spinazzola
Can, Pjanic, Matuidi
Dybala, Kean, Ronaldo
Atalanta
Gollini
Hateboer, Mancini, Masiello
Castagne, Freuler, Gosens, De Roon
Gomez
Ilicic, Zapata
Tid: 20.30
Tv: Strive
Tips: 1-0 Barzagli
